Henvålen
Beskrivning
En mosaikartad blandning av fjäll, urskog och myr ger det här reservatet en mycket speciell karaktär. Henvålen ingår i en fjällrandplatå med vidsträckta och svagt sluttande myrar mellan skogklädda höjder och lågfjäll.
Exklusiva myrkomplex
Henvålens naturreservat ligger på en fjällrandplatå som sträcker sig cirka 50 kilometer sydost från Helagsfjällen. Reservatet omfattar bland annat fjällområdena Henvålen, Lövkläppen och Graftruet, samt delar av myrområdena Aloppkölen och Käringsjökölen.
Vida vackra våtmarker
Den dominerande naturtypen i Henvålens naturreservat är myrmark med sumpskogar, källor och många olika typer av myrar. Reservatet innefattar myrområdena Käringsjökölen och Aloppkölen. Båda har fått högsta skyddsklass i Naturvårdsverkets våtmarksinventering (läs mer under Våtmarker). Käringsjökölen utgörs av väl utvecklade strängflarkkärr och strängblandmyrar, samt soligena kärr och mossar. Käringsjökölens kärrpartier är stora och mycket blöta.
Del av internationellt skyddsområde
Aloppkölen ingår också i det fågelrika myrkomplexet Aloppkölen-Köpmankölen som är ett av de största och mest värdefulla våtmarksområdena i regionen. Därför har den även fått skydd genom den internationella våtmarkskonventionen Ramsar. I detta ramsarområde ingår högt klassade lösbottenkärr, trädbärande fastmattekärr, öppen svagt välvd mosse, åmad, strängflarkkärr, strängblandmyr och mosaikblandmyr, samt soligena kärr, nordlig mosse och sumpskog.
Urskog i fjällmiljö
Reservatet är en kuperad del av en fjällrandplatå med höjder och lågfjäll, där Särvfjället når högst med sina 1170 meter. Längst upp täcks fjällen av vindpinade rishedar som övergår i björkskog och längre ner på fjällsluttningarna finns lavbehängd granskog. Skogsområdena är klassade i näst högsta skyddsklass i Naturvårdsverkets fjällurskoginventering.
200-åriga nybyggarhemman
Inom reservatet finns två äldre och numera övergivna bosättningar, Lövkläppen och Henvålen. Båda är nybyggarhemman från slutet av 1700-talet respektive tidigare delen av 1800-talet. Lövkläppens två gårdar är så kulturhistoriskt värdefulla att de förklarats som riksintresse för kulturmiljövården.
Här betar renar
Den västra halvan av reservatet är året-runt-marker för renbete. Hela reservatet nyttjas av Handölsdalens, Mittådalens och Tåssåsens samebyar. Kom ihåg att visa hänsyn mot dem som har naturen som sin arbetsplats. Renarna är särskilt känsliga under kalvningstiden i april-maj och vid förflyttningar för märkning eller slakt. Håll dig på avstånd från renarna så att de inte störs. En splittrad renhjord innebär mycket extraarbete för renskötarna.
Exklusiva myrkomplex
Henvålens naturreservat ligger på en fjällrandplatå som sträcker sig cirka 50 kilometer sydost från Helagsfjällen. Reservatet omfattar bland annat fjällområdena Henvålen, Lövkläppen och Graftruet, samt delar av myrområdena Aloppkölen och Käringsjökölen.
Vida vackra våtmarker
Den dominerande naturtypen i Henvålens naturreservat är myrmark med sumpskogar, källor och många olika typer av myrar. Reservatet innefattar myrområdena Käringsjökölen och Aloppkölen. Båda har fått högsta skyddsklass i Naturvårdsverkets våtmarksinventering (läs mer under Våtmarker). Käringsjökölen utgörs av väl utvecklade strängflarkkärr och strängblandmyrar, samt soligena kärr och mossar. Käringsjökölens kärrpartier är stora och mycket blöta.
Del av internationellt skyddsområde
Aloppkölen ingår också i det fågelrika myrkomplexet Aloppkölen-Köpmankölen som är ett av de största och mest värdefulla våtmarksområdena i regionen. Därför har den även fått skydd genom den internationella våtmarkskonventionen Ramsar. I detta ramsarområde ingår högt klassade lösbottenkärr, trädbärande fastmattekärr, öppen svagt välvd mosse, åmad, strängflarkkärr, strängblandmyr och mosaikblandmyr, samt soligena kärr, nordlig mosse och sumpskog.
Urskog i fjällmiljö
Reservatet är en kuperad del av en fjällrandplatå med höjder och lågfjäll, där Särvfjället når högst med sina 1170 meter. Längst upp täcks fjällen av vindpinade rishedar som övergår i björkskog och längre ner på fjällsluttningarna finns lavbehängd granskog. Skogsområdena är klassade i näst högsta skyddsklass i Naturvårdsverkets fjällurskoginventering.
200-åriga nybyggarhemman
Inom reservatet finns två äldre och numera övergivna bosättningar, Lövkläppen och Henvålen. Båda är nybyggarhemman från slutet av 1700-talet respektive tidigare delen av 1800-talet. Lövkläppens två gårdar är så kulturhistoriskt värdefulla att de förklarats som riksintresse för kulturmiljövården.
Här betar renar
Den västra halvan av reservatet är året-runt-marker för renbete. Hela reservatet nyttjas av Handölsdalens, Mittådalens och Tåssåsens samebyar. Kom ihåg att visa hänsyn mot dem som har naturen som sin arbetsplats. Renarna är särskilt känsliga under kalvningstiden i april-maj och vid förflyttningar för märkning eller slakt. Håll dig på avstånd från renarna så att de inte störs. En splittrad renhjord innebär mycket extraarbete för renskötarna.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Jämtlands län
IUCN-kategorisering
Ib, Vildmarksområde (Wilderness Area)
Areal skog (ha)
2 316,67
Areal vatten (ha)
162,62
Areal land (ha)
17 580,92
Areal totalt (hektar)
17 743,48
(Logga in för att skriva en kommentar)
