Bredforsen
Beskrivning
Bredforsens naturreservat har formas av sin närhet till Nedre Dalälven. I anslutning till stränderna finns fina skogsbestånd med stora inslag av ädla lövträd samt asp och björk. Flera av bestånden är urskogsartade med riklig tillgång på döda och döende träd.
I området kan du vandra 3 km på Gästrikeleden, fågelskåda eller fiska. Du kan också ta en fikapaus eller grilla vid rastplatsen intill Nedre Dalälven. Från norra sidan av reservatet finns parkering och informationsskyltar.
Gammalt kulturlandskap
I naturreservatet Bredforsens norra del består av ett gammalt kulturlandskap med betesmarker, ängsmark, lador och gärdsgårdar av trä. Gamla kartor från 1700¿1800-talet visar att i princip alla marker längs Nedre Dalälven som gick att slå brukades som ängsmark. Det kallas älväng.
Den var värdefull då den gav bra skörd eftersom den årligen tillfördes näring i form av slam och växtdelar som avsattes när älven svämmade över.
Anrika hagmarker
Stränder och älvnära våtmarker används fortfarande för bete och har därför en intressant flora av kortskottsväxter. Bland annat den rödlistade ävjepilörten och den sällsynta sumpviolen.
I hagen finns också den enda kända kalkfuktängen i länet, med bland annat darrgräs, ängsnycklar och ormtunga.
Djur i Bredforsen
Den lövrika skogen med stor andel äldre och döende träd är en viktig naturtyp för flera hackspettarter. Regleringen av älven har gjort att översvämningarna i stort uteblir vilket i sin tur gör att älvängarna växer igen.
Före regleringen räknades forsarna vid Bredforsen till de mest värdefulla längs Nedre Dalälven bland annat för sitt harrfiske. Vattenregleringen har inneburit att strömfisket i stort sett försvunnit.
I området kan du vandra 3 km på Gästrikeleden, fågelskåda eller fiska. Du kan också ta en fikapaus eller grilla vid rastplatsen intill Nedre Dalälven. Från norra sidan av reservatet finns parkering och informationsskyltar.
Gammalt kulturlandskap
I naturreservatet Bredforsens norra del består av ett gammalt kulturlandskap med betesmarker, ängsmark, lador och gärdsgårdar av trä. Gamla kartor från 1700¿1800-talet visar att i princip alla marker längs Nedre Dalälven som gick att slå brukades som ängsmark. Det kallas älväng.
Den var värdefull då den gav bra skörd eftersom den årligen tillfördes näring i form av slam och växtdelar som avsattes när älven svämmade över.
Anrika hagmarker
Stränder och älvnära våtmarker används fortfarande för bete och har därför en intressant flora av kortskottsväxter. Bland annat den rödlistade ävjepilörten och den sällsynta sumpviolen.
I hagen finns också den enda kända kalkfuktängen i länet, med bland annat darrgräs, ängsnycklar och ormtunga.
Djur i Bredforsen
Den lövrika skogen med stor andel äldre och döende träd är en viktig naturtyp för flera hackspettarter. Regleringen av älven har gjort att översvämningarna i stort uteblir vilket i sin tur gör att älvängarna växer igen.
Före regleringen räknades forsarna vid Bredforsen till de mest värdefulla längs Nedre Dalälven bland annat för sitt harrfiske. Vattenregleringen har inneburit att strömfisket i stort sett försvunnit.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
IUCN-kategorisering
IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)
Areal skog (ha)
104,32
Areal vatten (ha)
55,61
Areal land (ha)
166,19
Areal totalt (hektar)
221,70
(Logga in för att skriva en kommentar)