Gribby
Beskrivning
Gribby naturreservat består av en olikåldrig grandominerad naturskog, där en del träd är mycket gamla. Tall finns på sina ställen, liksom björk, sälg och lönn.
Markslagen skiftar mellan friska områden, sumpskogsavsnitt och större avsnitt av talldominerade hällmarker. I den norra delen växer betydligt mer asp än i den södra delen. Här finns en del blockiga avsnitt, vilket är gynnsamt för aspen. Många av dessa aspar är grova och rötskadade.
Med ledning av äldre historiska kartor från 1700- och 1800-talen, häradskartan, ekonomiska kartan från 1950-talet samt studier av skogens ålder och struktur vid Länsstyrelsens fältbesök bedöms området ha lång kontinutitet som trädbevuxen mark. Enstaka äldre stubbar antyder tidigare plockhuggning. Här och var finns gamla enar vilka är tecken på äldre tiders skogsbetesdrift. Den oregelbundet luckiga strukturen och på många håll måttliga undervegetationen bidrar till den bilden. I kanten av hällmarkerna finner man en del riktigt gamla senvuxna granar som är beklädda med hänglavar.
I reservatet finns två gamla stenugnar som är rester efter kolarkojor. Invid en av ugnarna går det också att urskilja en kolbotten, alltså där det har funnits en kolmila.
Området har relativt gott om naturligt bildad död ved i olika nedbrytningsstadier, framför allt av gran. Ett påtagligt tillskott av färsk död ved uppkom på några platser i området i och med stormen Alfrida 2019.
Vid nyckelbiotopsinventeringarna har förekomsten av en rad rödlistade arter och signalarter noterats, främst av svampar, lavar och mossor. Bland de rödlistade arterna märks ädellav (EN) och garnlav (NT). Totalt har hittills 13 rödlistade arter samt 38 av Skogsstyrelsens signalarter hittats.
Markslagen skiftar mellan friska områden, sumpskogsavsnitt och större avsnitt av talldominerade hällmarker. I den norra delen växer betydligt mer asp än i den södra delen. Här finns en del blockiga avsnitt, vilket är gynnsamt för aspen. Många av dessa aspar är grova och rötskadade.
Med ledning av äldre historiska kartor från 1700- och 1800-talen, häradskartan, ekonomiska kartan från 1950-talet samt studier av skogens ålder och struktur vid Länsstyrelsens fältbesök bedöms området ha lång kontinutitet som trädbevuxen mark. Enstaka äldre stubbar antyder tidigare plockhuggning. Här och var finns gamla enar vilka är tecken på äldre tiders skogsbetesdrift. Den oregelbundet luckiga strukturen och på många håll måttliga undervegetationen bidrar till den bilden. I kanten av hällmarkerna finner man en del riktigt gamla senvuxna granar som är beklädda med hänglavar.
I reservatet finns två gamla stenugnar som är rester efter kolarkojor. Invid en av ugnarna går det också att urskilja en kolbotten, alltså där det har funnits en kolmila.
Området har relativt gott om naturligt bildad död ved i olika nedbrytningsstadier, framför allt av gran. Ett påtagligt tillskott av färsk död ved uppkom på några platser i området i och med stormen Alfrida 2019.
Vid nyckelbiotopsinventeringarna har förekomsten av en rad rödlistade arter och signalarter noterats, främst av svampar, lavar och mossor. Bland de rödlistade arterna märks ädellav (EN) och garnlav (NT). Totalt har hittills 13 rödlistade arter samt 38 av Skogsstyrelsens signalarter hittats.
Förvaltare
Länsstyrelsen i Stockholms län
IUCN-kategorisering
Ia, Strikt naturreservat (Strict Nature Reserve)
Areal skog (ha)
70,93
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
78,92
Areal totalt (hektar)
78,85
(Logga in för att skriva en kommentar)