Uvbjär
Beskrivning
Uvbjär är en bergsrygg som ligger vid Högvadsån strax norr om Köinge. Strax i nordost ligger Sumpafallens och Floastads naturreservat som innehåller liknande naturtyper. Reservatet bidrar också till att koppla samman Åkullas många skyddade skogar med Kålabro, Boa och andra reservat väster om Ätran.
Berget är huvudsakligen täckt av ekskog, med några mindre kärr och några små granbestånd. I väster ner mot Högvadsån finns bergsbranter där vatten från grönstenslager sipprar fram. Detta har resulterat i att mer krävande arter som svartbräken, skogsbingel och blåsippor förekommer rikligt i och nedanför branten. Där jordtäcket är tunt, som t.ex. på norra delen av berget, består skogen delvis av mager krattekskog. Motsatsen råder i söder där marken är bördig och ekarna är välvuxna.
Stora delar av ekskogen har höga naturvärden och två delar är klassade som nyckelbiotop och ytterligare två områden är klassade som naturvärdesobjekt. I dessa områden finns rikligt med värdefulla strukturer i form av grov död ved, hålträd, rasbranter och lodytor. Det finns en hel del epifytiska lavar och mossor på träden och väldigt många ekar har "kragar" av kraftig fällmossa.
Det aktuella beslutet omfattar en fastighet som täcker 18 hektar av bergets norra del. Eken dominerar i trädskiktet, men även skogslind, lönn, rönn, sälg, hassel, fågelbär, bok och gran går att finna. De två sistnämnda trädslagen utgör ett hot mot ekarna och värden knutna till dessa. Speciellt högväxta granar växer över hela området tätt på de gamla ekarna som således skuggas ut. I området går att se spår av en tidigare mer glesbevuxen och ljusare skog från tiden betesdjur hölls i den. Vidkroniga ekar, hasselbestånd och högvuxna enbuskar bland annat.
Berget är huvudsakligen täckt av ekskog, med några mindre kärr och några små granbestånd. I väster ner mot Högvadsån finns bergsbranter där vatten från grönstenslager sipprar fram. Detta har resulterat i att mer krävande arter som svartbräken, skogsbingel och blåsippor förekommer rikligt i och nedanför branten. Där jordtäcket är tunt, som t.ex. på norra delen av berget, består skogen delvis av mager krattekskog. Motsatsen råder i söder där marken är bördig och ekarna är välvuxna.
Stora delar av ekskogen har höga naturvärden och två delar är klassade som nyckelbiotop och ytterligare två områden är klassade som naturvärdesobjekt. I dessa områden finns rikligt med värdefulla strukturer i form av grov död ved, hålträd, rasbranter och lodytor. Det finns en hel del epifytiska lavar och mossor på träden och väldigt många ekar har "kragar" av kraftig fällmossa.
Det aktuella beslutet omfattar en fastighet som täcker 18 hektar av bergets norra del. Eken dominerar i trädskiktet, men även skogslind, lönn, rönn, sälg, hassel, fågelbär, bok och gran går att finna. De två sistnämnda trädslagen utgör ett hot mot ekarna och värden knutna till dessa. Speciellt högväxta granar växer över hela området tätt på de gamla ekarna som således skuggas ut. I området går att se spår av en tidigare mer glesbevuxen och ljusare skog från tiden betesdjur hölls i den. Vidkroniga ekar, hasselbestånd och högvuxna enbuskar bland annat.
Länk
Förvaltare
Länsstyrelsen i Hallands län
IUCN-kategorisering
IV, Habitat/Artskyddsområde (Habitat/Species Management Area)
Areal skog (ha)
16,59
Areal vatten (ha)
0,00
Areal land (ha)
17,22
Areal totalt (hektar)
17,25
(Logga in för att skriva en kommentar)