Lista senaste kommentarer från alla
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-10-08 20:19
från
matsn
: Artikeln var jättekul. Jag och min kamrat Andreas Bjurström klättrade nämnda berg år 2004. Vi gick på Claes Grundstens beskrivning och hade därmed normal fjällvandringsutrustning. Det var sent på säsongen så glaciären var nästan snöfri. Därmed promenerade vi över den utan stegjärn och replag. Sprickorna var synliga så de kunde unvikas utan större problem. Vi tyckte att det gick ganska bra att ta sig upp för kammen utan klätterutrustning men en klippa ungefär i mitten av kammen gjorde att vi gick ut på södra sidan och gick upp igen. Det kändes nervöst och Andreas som gick nederst rev ner en större sten vilket orsakade ett mindre ras. Det var väldigt brant och det kändes lite läskigt eftersom man var fundersam ifall vi skulle hitta tillbaka längs samma rutt. Nervositeten och en stressande skymning gjorde att vi inte kunde njuta i fulla drag uppe på toppen men det var verkligen minnesvärt. /Mats |
 |
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-09-13 22:16
från
brh
: Axel Hamberg skrev följande i sin "Sarekbibel" : I dalen från vilken Ruopsokjåkk kommer ligger en liten glaciär Från vars översta del det höga och spetsiga Saitaristjåkkå med svårighet kan bestigas. Bestigningen utförd av en värmländsk hantlangare Nils August Olsson den 4 juli 1897. Man måste beundra dessa pionjärer. // Roger |
|
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-08-29 09:26
från
avslutat medlemskap 151207
: Trevlig beskrivning. Kul att folk klättrar i Sarek! Jag känner kanske möjligen inte riktigt igen mig. Utfransning om nordväggen: Jag och en kompis (Ove Karlström) klättrade Saitaris nordvägg någon gång på sjuttiotalet. Det var en klar förstabestigning och rätt intressant. Mycket löst så det gällde att andreman var alert & höll sig undan från fallriktningen när det kom små, måttliga eller rent monumentala block neddimpande. Det tog ganska lång tid så toppen nådde vi någon gång vid midnatt, det var augusti och rätt mörkt. Östkammen ned: Efter rast - vila så klättrade vi ned östkammen, den som du beskriver. Vad jag minns så friklättrade vi rakt av och det kändes väldigt avslappnade att klättra ned i mörkret. I vart fall jämfört med nordväggen. Kanske såg vi inte alla rysligheterna man ser i dagsljus… Målet hägrade: Vi tältade på louottlako och vi ville (såklart) gå ned på glaciären, Palkat jekna, norrut. Skojigt problem: Glaciären hade ett rätt skapligt bergschrund, en stor 2-3m bred spricka mellan berget och isen. Sprickan verkade gå till jordens medelpunkt eller något liknande. Så att klättra ner var inget riktigt alternativ . Därmed så valde vi att ta ett rejält skutt över sprickan. Jag först eftersom jag hade stegjärn. Landningen på isen var helt okontrollerad och smärtsam eftersom isen lutade kraftigt. Sen kunde jag säkra Ove sittandes på iskanten när han kom farandes i en tämligen ballistisk bana och ilsket svärjande gled nedför den skrovliga isbranten tills min säkring stoppade honom. Sen kunde vi lätt promenera ner över glaciären som var trivial på den tiden. En kul tur och vi var nöjda med att gjort en förstabestigning eller linje som det lär heta i dessa dagar! Litteraturen: Jag tror även att Axel Hamberg beskiver bestigning via östkammen i sin lilla bok om Sarekfjällen. Han var nog en tuffing med stav och broddade kängor med lädersulor. Hur som helst. Kul att folk klättrar i Sarekfjällen. |
|
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-08-28 11:04
från
Wilde Sau
: Underbart! Ytterligare en skildring av en Saitarisbestigning. Jag lyckades inte ro det i land i år, men det måste bli nästa år. Se gärna den här tråden: http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?p=443722#post443722 I mitt sista inlägg har jag länkat till ett par mycket detaljrika bilder jag tog på berget nyligen. Du kanske skulle kunna kommentera din väg upp och rent av rita in den? |
|
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-08-24 22:24
från
brh
: Har inte hört något om smycket. Jag gömde det antagligen för dåligt. Förmodligen har vädret tagit tag i filmburken det låg och skickat iväg den. Än en gång, tack för en fin berättelse som väcker både roliga och slitsamma minnen. //Roger |
|
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-08-23 23:36
från
brh
: Bra skrivet och intressant. Jag hade själv den känsla du beskriver för Saitaris, jag fick inte berget ur skallen. Man kan få info och inspiration genom bl.a. detta forum men när man kommer till berget möter man verkligheten. Då måste man göra sina egna val, oavsett vad man läst. Det finns många möjligheter. Jag skulle tro att ni vek av uppåt tidigare än vad vi gjorde 2006. Då vi klättrade överhänget satte jag två bra kilar, kamsäkringar var oanvändbara. Men som sagt, olika leder kräver olika säkringar och nästa gäng som besöker berget hittar säkert sin egen väg upp. Att klättra ned verkar onödigt då det finns fler bergfasta stenar som duger till firningsankare, men vi var kanske på lite olika leder både upp och ned. Får gratulera er till en väl genomförd och lyckad tur. |
|
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-08-22 14:38
från
Warewolf
: Bra och intressant berättelse! Var själv där 05 tyvärr var det då dimmigt och dåligt väder. Intressant att ni inte mötte samma krux som oss. Skulle kunna tänka mig att vi valde lite olika leder, hade hela tiden känslan av att det var svårt att se en "självklar led" då vi gick kanske ochså beroende på dimman som var då. //magnus |
|
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-08-20 17:53
från
Karl A.
: Visst har vi alla olika preferenser, men många rekommenderar dock att inte använda kammar när det är löst, så jag var genuint intresserad av din åsikt, ville inte låta dryg! Men texten inspirerade så jag får väl ta mig i kragen och göra ett försök och bilda min egen uppfattning! I övrigt verkar du ju kunna mer om geologi än jag, kursen gick inte så bra fö, men jag tror ändå på plocki-sten! (Alltså plocki-pinn, fast med stenar) |
|
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-08-20 15:57
från
Anders_sthlm
: Bra skrivet! |
|
|
Artikel/Blogg: Saitaristjåkkå, Pårte, Sarek |
2009-08-19 21:06
från
Karl A.
: Trevlig artikel! Återger verkligen känslan av en "egen" topp uti ingenstans bra. Men undrar lite över dina rekommendationer. Att vara väl utrustad skulle jag inte likställa med "gott om säkringar" på en alpin tur, snarare så få som möjligt men väldigt rätt. Och med den trevliga anmarschen känns det väl mer motiverat med lite mindre skrot i ryggan! Själv försöker jag använda så lite som möjligt, allt väger ju så mycket. Eller är det verkligen värt släpandet? Kamsäkringar känns inte heller som första valet då det är löst och på en alpin tur. Var det såpass fast på de ställena att det kändes ok med kammar? Och eftersom jag läst en geoteknik kurs för några år sedan bara måste jag kommentera angående stenen! Sedimentär bergart är typ sandsten, skiffer eller kalksten. Gammal sand, grus, djur och annat bös som lagrats (sedimenterat) och sen legat ett "tag" och blivit hårt! Stenen du hittat är nog snarare av typen plocki-sten eller kanske bara vanlig rutten-skit-sten... |
 |
