Vingpaddel

[srpp]

Jag är på gång in ett sansat motionspaddlande på havet, men en kort (5,20) motionskajak. Jag är inte den stora sorten, och jag har inte behov av värsta "catchet" (*) för jag skall bara ut och paddla mig trött en timme eller så. Men jag vill ju bli trött på ett skönt sätt... (Har en historia av överansträngda muskelfästen.)

Jag anar därmed att jag vill ha en liten vingpaddel, en junior eller dampaddel. På plattpaddelsidan vet jag ju att jag mår rimligt bra med 215cm och 70grader - men här känns det hela svårare.

A) Har ni några tips på hur man skall tänka för att hitta rätt snabbt?
B) Har ni några tips på bra och prisvärda paddlar?
C) Jag har sett en version med justerbar delning (skevning och längd) - det verkar vettig för mig. Men vad säger ni?

(*) http://www.arnstrom.org/phorum/list.php?3 -> "Fatta rätt".

 

[tuva99]

varför vinge?

Jag skulle välja en delbar paddel med inställningsmöjlighet. Du kan få den att inte slita så mycket på dina fästen.

Skulle välja "smal" paddel. Varför inte prova en grönländare? Kamrat till mig hade slitna axlar och fann räddningen på en hembyggd grönländare. Enkel att göra enligt honom.

http://www.thomassondesign.com/doc/manual10.php#pautik

 

[srpp]

Re: varför vinge?

Varför inte prova en grönländare?

Jag har inga som helst avsikter att paddla GP här och nu. Av massor av skäl. I synnerhet inte till en motionskajak. Men du skall ha tack för tanken. [Thomassons förträffliga hemsida är just förträfflig, men jag tror att till och med Björn skulle föreslå en vingpaddel till mina syften...]

Smal - hur smal?
Tips på prisvärda modeller och resonemang kring dem?
Eller är det helt personligt och outgrundligt?

Tankar kring justerbarhet? (Annars hör man ju mest om smältlim, men då vill man väl veta lite först om var man skall sätta sågen och hur mycket skevning man vill sätta första limklicken för)

 

[Mezzner]

Har paddlat en rätt klumpig vinge förra säsongen och lite innan, och den här säsongen har jag gått över till en Bracsa VII min.

Den har ganska tydlig "vingkaraktär" i vattnet, men jag har trots riktigt dålig vinterträning, inte känt av några problem ännu ifrån att den skulle vara för tuff.

Tvärtom har den fått mig att slipa ytterligare på tekniken, vilket i sin tur innebär skonsammare och effektivare paddling.

Det följer med "originalsmältlim" och rätt hanterat sitter det stenhårt, men går ändå att loss ganska lätt med värme. Kapa till en längd du inte befarar vara för kort. Jag har själv successivt minskat längden och är väl nere i 218 eller nåt och tror att det kommer att bli kortare i sommar. Jag är 191 cm. Nåt som jag tycker har stor betydelse för paddelns totallängd är förstås bladlängden, varför det är rätt svårt att säga var rätt längd borde vara för nån annan. Det beror inte bara på kroppslängd och teknik och kanot - utan även på paddelns utformning av bladen.

Att ha ett skaft med justermöjlighet tycker jag är viktigt för att man ska våga limma... även om jag inte använt justeringen jättemycket.

 

[ulfjohansson]

Kolla med Siven: http://www.siverbrant.se/
Han säljer både Trivium och Kajner och båda har en lite mindre mellanvariant - S7 och Kajner 7 (tror jag..).
Särskilt Kajner verkar prisvärda, och hyggligt slagtåliga tror jag. Kör med smältlim och delning så kan du testa dig fram till det sitter bra.

/ Ulf

 

[Arneri]

Hitta rätt

kan ta lite tid, men koncentrera dig på att hitta draget innan du börjar mala på. Överansträngda muskler, senor m.m. beror oftast på hetsad teknik. Ta det lugnt och njut av paddlingen. Känner du att axlarna stumnar, försök att slappna av, kanske åker axlarna upp när du tar i. Försök att trycka ner axlarna under paddlingen. När har hittat rätt kan du öka träningsdosen. Paddling är precis som löpning, man går inte ut och springer 10 km 7 dagar/vecka utan ordentliga förberedelser. Det går att förstöra en säsong genom att gå ut för hårt.

 

[Mezzner]

Håller med om att det har stora nackdelar med att "mala på".

Märker själv att jag slarvar med tekniken när jag blir trött.

Försöker då hålla hastigheten uppe genom att omedvetet höja frekvensen. Paddelisättningarna blir sämre och till sist inser jag att jag "vispar runt i desperation". När jag märker det tänker jag igen på hur jag (tror att jag) ska göra och då minskar frekvensen, paddeltagen blir mjukare OCH hastigheten stiger samtidigt som pulsen sjunker!

Så här funkar det väl i många sporter, men med GPS i kajaken blir det jäkligt uppenbart vid paddling.
Sen kanske det just är GPS:en som stressar mig från början också...

 

[Iron Abe]

Pausa

Jag har efter Sievens fina artiklar om träning kört mina distanspass som 10 min paddling och 1 min vila
Funkar kanon för tekniken.