mekelund; sa:pehac@mai.liu.se; sa:Dricker du ogenomskinligt vatten?
il C.
Det händer, om det inte finns något bättre till hands.
Man ska ha tur, eller en mage av plåt! Under c:a 80 vandringsdagar
i norska och svenska fjäll har jag blivit magsjuk en gång.
Det vatten som vållade sjukan fick jag dock inte i mig
frivilligt utan i samband med en vadningsolycka,
http://www.mai.liu.se/~pehac/vad.html
Jag antar att älvens vatten var slammigt, kanske inte av glaciärrester
men av bottengrus. Vattnet som jag hällde ur kartfodralet
efteråt var ordentligt grumligt.
I Alperna och i Pyreneerna har jag blivit magsjuk fyra gånger.
I tre fall berodde det antalgigen på vatten på olämplig höjd,
urkranar på campingplatser, e.d. En gång var det sannolikt
vanligt kallt och klart bäckvatten men ett år med sen snösmältning;
det sas mig att nysmält vatten är "trop mineralisee".
Men, som sagt, en del har plåtmagar. Och fem magjsukor
på nästan 350 vandringsdagar är iaf inga 25 procent.
jag forstätter att skopa vatten ur bäckarna.
il C.