vandringled imellan Tarfalastugan och Singistugan
- Trådstartare näske
- Start datum
Vi gick från Kungsleden, förbi Drakryggen och över passet ner till Tarfala för några år sedan. Det var väldigt stenigt (mycket balansera mellan stora block) och på sina ställen ganska brant. Jag tror att det är lite överkurs att ta den vägen med barn. Möjligen om du har ett mindre barn som kan sitta i en bärstol eller större barn uppåt tonåren.
/Lasse
/Lasse
Hej Magnus, vad som är värt att veta är att den sträckningen är orösad. Dvs det är ingen markerad led där. Trots det är det många som går, och det finns bitvis stigar.
Som andra skriver är det mycket block också. Om du har små barn kommer detta att ta tid, och jag skulle välja en annan väg.
Christian
Som andra skriver är det mycket block också. Om du har små barn kommer detta att ta tid, och jag skulle välja en annan väg.
Christian
Ej lämplig för barn
Som alltid vid vandring i fjällterräng har vädret stor betydelse. Vägvalet är en pärla vid fint väder. Vid dåligt väder är den svår och meningslös. Passet från Koupervagge till Tarfala är bara sten, med avbrott av snöfält vid två ställen, från Svarta sjön och väster ut ca 200-300 meter och från slutet av moränryggen vid Tarfalasjön till insteget mot Svarta sjön. Det snöfältet är brant och svårt att gå om det saknas fotspår i snön. Där är stegjärn en fördel.
Leden är direkt olämpligt för barn oavsett väderlek.
Gick leden 2005 och 2006 mellan Tarfala och Unna Räita. 2005 tältada jag vid Tarfalasjön i 2 dygn för att invänta bra väder.
/Janne
näske; sa:
Som alltid vid vandring i fjällterräng har vädret stor betydelse. Vägvalet är en pärla vid fint väder. Vid dåligt väder är den svår och meningslös. Passet från Koupervagge till Tarfala är bara sten, med avbrott av snöfält vid två ställen, från Svarta sjön och väster ut ca 200-300 meter och från slutet av moränryggen vid Tarfalasjön till insteget mot Svarta sjön. Det snöfältet är brant och svårt att gå om det saknas fotspår i snön. Där är stegjärn en fördel.
Leden är direkt olämpligt för barn oavsett väderlek.
Gick leden 2005 och 2006 mellan Tarfala och Unna Räita. 2005 tältada jag vid Tarfalasjön i 2 dygn för att invänta bra väder.
/Janne
Re: Ej lämplig för barn
Jag känner inte igen mig: var är detta någonstans? Jag gått från Tarfalla över det passet åtminstone tre gånger, dels till instegen för Kebnepakte resp Drakryggen, dels på väg till Vistas.
Som jag uppfattade saken skulle stegjärn bara ha gett mig ömma tår utan att på något sätt öka säkerheten.
— hmm, beror inte det på barnen? Den är säkert olämplig även för vissa vuxna. När det gäller barn har man naturligtvis ett särskilt ansvar men om det är olämpligt eller ej beror väl på vad det är för barn, på hur de upplever saken.
janstj; sa:
Jag känner inte igen mig: var är detta någonstans? Jag gått från Tarfalla över det passet åtminstone tre gånger, dels till instegen för Kebnepakte resp Drakryggen, dels på väg till Vistas.
Som jag uppfattade saken skulle stegjärn bara ha gett mig ömma tår utan att på något sätt öka säkerheten.
— hmm, beror inte det på barnen? Den är säkert olämplig även för vissa vuxna. När det gäller barn har man naturligtvis ett särskilt ansvar men om det är olämpligt eller ej beror väl på vad det är för barn, på hur de upplever saken.
Re: Re: Ej lämplig för barn
Från norra sidan av Tarfalasjön följer man grusåsen öster om Kebnepakteglaciären.
Grusåsen slutar vid ett snöfält i anslutning till Kebnepakteglaciären. På östra sida en rasbrant med storblockig sten. På den rasbranten finns minnesplaketten över Jakob Pysch som omkom i området september 2001.
Snöfältet är brant och vid hård snö utan tidigare fotspår känner jag en osäkerhet att gå där. 2005 var det sådana förhållanden. 2006 var det solsken, blå himmel och lös snö, då kändes det säkert. Men så är det nog, vid solsken känns allt enklare!
Vägen jag beskrivit är 'normalvägen' enligt stugvärden i Tarfala.
Det finns säkert alternativ till denna väg i så fall öster om moränryggen, där är det dock brant och mycket skrå, sannolikt löst underlag också.
Angående barn avråder jag att ta med dom i denna terräng. För en vuxen fjällvandrare krävs erfarenhet av terrängtypen för att minimera riskerna. Att då samtidigt ansvara för barns säkerhet är olämpligt. Vi vet ju alla att i fjällterräng kan vädret skifta väldigt snabbt.
/Janne
ipg289h; sa:
Från norra sidan av Tarfalasjön följer man grusåsen öster om Kebnepakteglaciären.
Grusåsen slutar vid ett snöfält i anslutning till Kebnepakteglaciären. På östra sida en rasbrant med storblockig sten. På den rasbranten finns minnesplaketten över Jakob Pysch som omkom i området september 2001.
Snöfältet är brant och vid hård snö utan tidigare fotspår känner jag en osäkerhet att gå där. 2005 var det sådana förhållanden. 2006 var det solsken, blå himmel och lös snö, då kändes det säkert. Men så är det nog, vid solsken känns allt enklare!
Vägen jag beskrivit är 'normalvägen' enligt stugvärden i Tarfala.
Det finns säkert alternativ till denna väg i så fall öster om moränryggen, där är det dock brant och mycket skrå, sannolikt löst underlag också.
Angående barn avråder jag att ta med dom i denna terräng. För en vuxen fjällvandrare krävs erfarenhet av terrängtypen för att minimera riskerna. Att då samtidigt ansvara för barns säkerhet är olämpligt. Vi vet ju alla att i fjällterräng kan vädret skifta väldigt snabbt.
/Janne
Re: Re: Re: Ej lämplig för barn
Han omkom såvitt jag förstår ute Kebnepakte glaciären, inte i passet mellan Tarfala och Kuppervagge, samband med en kurs i glaciärkunskap och räddningsprocedurer om någon går ner sig i en spricka. Denna otroligt sorgliga händelse säger en hel del om kvaliteten på STFs kurs. Men den säger ingenting om den här aktuella leden.
Det finns i någon mening objektiva och subjektiva risker. En objektiv risk, en reell risk, vilken kanske är ännu mer relevant när det gäller leden vidare över pyradmidpasset, är att det är mycket skravel och blockterräng. Denna risk minskas främst genom att inte gå ensam, om man skulle stuka sig kan det annars bli ödesdigert.
En annan objektiv risk är extremt dåligt väder. Denna avvärjs oftast bäst genom att rusa ner, och inte minst genom att välja rätt årstid. Det är sällan under noll på sommaren och det är ljust dygnet runt, så man behöver inte bekymra sig om att det ska bli mörkt.
Subjektiva risker innebär däremot att man upplever något som farligt fast det egentligen inte är farligt. Om det inte är snöstorm eller total tjocka eller helt förglasat är det onödigt att beskriva detta pass som farligt. Tvärtom: för en barnfamilj som ligger i Tarfala vore det ett perfekt utflyktsmål för att få fjällkänsla och lite vacker utsikt.
Den kritiska frågan är hur barnet ser på saken. När jag var barn tog mina föräldrar med mig på Marmolada di Penia (normalvägen), Torre di Sella, Elferkoffel, Piz Boe, Lillstendalsfjället, o s v, jag var under tio och jag älskade det och är evigt tacksam för att de väckte mitt intresse för berg.
P g a en vuxes vikt och relativa stelhet skulle jag snarare säga att ett vigt barn som tycker det är kul klarar blockterrängen lika bra som de flesta vuxna. Ofta bättre! Kolla bara ungar som hoppar mellan stenarna längs en skärgårdsstrand.
Jag tycker det är fel att generalisera, att en led är olämplig för barn i gemen. Lämpligheten betingas av en massa faktorer. I vissa fall kan det vara i allra högsta grad lämpligt, i andra direkt olämpligt.
Är det något jag skulle understryka är det, att barn bör gå utan packning, så de har kul och inte behöver kämpa.
janstj; sa:
Han omkom såvitt jag förstår ute Kebnepakte glaciären, inte i passet mellan Tarfala och Kuppervagge, samband med en kurs i glaciärkunskap och räddningsprocedurer om någon går ner sig i en spricka. Denna otroligt sorgliga händelse säger en hel del om kvaliteten på STFs kurs. Men den säger ingenting om den här aktuella leden.
Det finns i någon mening objektiva och subjektiva risker. En objektiv risk, en reell risk, vilken kanske är ännu mer relevant när det gäller leden vidare över pyradmidpasset, är att det är mycket skravel och blockterräng. Denna risk minskas främst genom att inte gå ensam, om man skulle stuka sig kan det annars bli ödesdigert.
En annan objektiv risk är extremt dåligt väder. Denna avvärjs oftast bäst genom att rusa ner, och inte minst genom att välja rätt årstid. Det är sällan under noll på sommaren och det är ljust dygnet runt, så man behöver inte bekymra sig om att det ska bli mörkt.
Subjektiva risker innebär däremot att man upplever något som farligt fast det egentligen inte är farligt. Om det inte är snöstorm eller total tjocka eller helt förglasat är det onödigt att beskriva detta pass som farligt. Tvärtom: för en barnfamilj som ligger i Tarfala vore det ett perfekt utflyktsmål för att få fjällkänsla och lite vacker utsikt.
Den kritiska frågan är hur barnet ser på saken. När jag var barn tog mina föräldrar med mig på Marmolada di Penia (normalvägen), Torre di Sella, Elferkoffel, Piz Boe, Lillstendalsfjället, o s v, jag var under tio och jag älskade det och är evigt tacksam för att de väckte mitt intresse för berg.
P g a en vuxes vikt och relativa stelhet skulle jag snarare säga att ett vigt barn som tycker det är kul klarar blockterrängen lika bra som de flesta vuxna. Ofta bättre! Kolla bara ungar som hoppar mellan stenarna längs en skärgårdsstrand.
Jag tycker det är fel att generalisera, att en led är olämplig för barn i gemen. Lämpligheten betingas av en massa faktorer. I vissa fall kan det vara i allra högsta grad lämpligt, i andra direkt olämpligt.
Är det något jag skulle understryka är det, att barn bör gå utan packning, så de har kul och inte behöver kämpa.
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
vandringled imellan vistas och sälka | Fjällvandring | 8 |