Halkan är inte att leka med, bra för skridskor, sparkar och skidor men mindra bra för fotfästet.
Härom veckoändan, borde jag haft broddar under fötterna då det efter regn frusit och var rejält glatt ute, men styft 60 spinn och en eminent fallteknik gjorde mig väl lite väl styv när halkan slog till och jag tappade fotfästet, först med ena foten och så med den jag försökte hålla mot med. Horisontellt i luften på väg ner på rygg förnamm jag en blixtrande smärta i benet och trodde jag ryckt femur ur läge. Träffen med terra fima blev som jag förväntat mig tung...och jag kunde inte komma upp i sittande pga den intesiva smärtan. Låret svullnade upp, 112 ringdes, ambulans tillkallades. Nåväl efter mången bårnedsättning och andningshämtande från botten av ravinen upp till farbar väg (ambulanstjänsten den civila inköpta har inga terränggående ambulanser! Vart tog alla TG ambulanserna vägen när försvaret försvann?) styft två timmar senare var jag inne på akuten och någon 1/2 timme senare röntgad, inget brutit. Av all vänlig morfin jag fått mådde jag någorlunda...
Dagen efter på fm syddes quadriceppsenan fast vid käskålen igen. Så blev jag fixerad och fick stänga order om att gå, med två kryckor, på hala avdelningsgolv.
Att avbeställa vinterns bokningar blev högaktuellt. Läkningstiden i förband 14 v och sen 12 v försiktighet innan man kan börja träna på riktigt igen. Åldern är här ingen direkt fördel...
Snön och halkan ute gör mig så försiktig så när jag numera tar mig runt kvarteret, sakta och fyrbent.
Så ta det försiktigt i halkan den sköna....
Härom veckoändan, borde jag haft broddar under fötterna då det efter regn frusit och var rejält glatt ute, men styft 60 spinn och en eminent fallteknik gjorde mig väl lite väl styv när halkan slog till och jag tappade fotfästet, först med ena foten och så med den jag försökte hålla mot med. Horisontellt i luften på väg ner på rygg förnamm jag en blixtrande smärta i benet och trodde jag ryckt femur ur läge. Träffen med terra fima blev som jag förväntat mig tung...och jag kunde inte komma upp i sittande pga den intesiva smärtan. Låret svullnade upp, 112 ringdes, ambulans tillkallades. Nåväl efter mången bårnedsättning och andningshämtande från botten av ravinen upp till farbar väg (ambulanstjänsten den civila inköpta har inga terränggående ambulanser! Vart tog alla TG ambulanserna vägen när försvaret försvann?) styft två timmar senare var jag inne på akuten och någon 1/2 timme senare röntgad, inget brutit. Av all vänlig morfin jag fått mådde jag någorlunda...
Dagen efter på fm syddes quadriceppsenan fast vid käskålen igen. Så blev jag fixerad och fick stänga order om att gå, med två kryckor, på hala avdelningsgolv.
Att avbeställa vinterns bokningar blev högaktuellt. Läkningstiden i förband 14 v och sen 12 v försiktighet innan man kan börja träna på riktigt igen. Åldern är här ingen direkt fördel...
Snön och halkan ute gör mig så försiktig så när jag numera tar mig runt kvarteret, sakta och fyrbent.
Så ta det försiktigt i halkan den sköna....