Re: glaciärer
ViVi; sa:
Vore kul at ta sig opp på någon topp, men jag har ingen större vana av att gå på glaciärer. Är det klokt att göra det då? vad bör jag tänka på`?
Hej! Har du ingen erfarenhet, bör du kanske avstå. Nu gäller väl just Pårteglaciären för att vara rätt snäll.
Men inte ofarlig.
Jag har, en gång, med liten erfarenhet, bestigit Pårtetjåkko via glaciären. Eller rättare sagt, med hjälp av glaciären. Den gången täcktes isen av tjock snö. Alltså ingen risk för barsmälta isfläckar. Barsmält glaciäris kräver stegjärn, men är bra på så sätt att man ser alla sprickor och brunnar.
Nåväl - vi gick med stor respekt över nedre vänstra delen av glaciären, för att så fort som möjligt komma upp i snöfälten på Pårte-/Pårektjåkkos nordsluttning. Där kunde vi lätt ta oss upp i omväxlande snö och stenskravel. Snön underlättade. Den var torr och hård, men med ett lössnötäcke på ca 7-10 cm. Vädret var soligt, med klarblå himmel och ingen vind.
Det tog sin lilla tid att komma upp till observatorieplatån, där vi lunchade urusel soppa. Det visade sig att den spritbrännare, som vi fyllt med T-röd, omärkligt läckt lite i den panna vi skulle använda. Det smakade urk! (Tack och lov att t-röd är borta ur medvetandet, nuförtiden).
Sedan bar det iväg till toppen. I snöyra! Vi såg absolut ingenting, men anade och kände klart det stup, som tvärt avslutar toppen i öster. Kameran på sitt lilla stativ, blåste omkull, två gånger, när vi med självutlösarens hjälp skulle ta toppfotot.
Nerfärd i sol och klar himmel. Snöfälten hjälpte till - man kunde liksom småspringa nerför sluttningen. Sedan följde vi våra egna spår tillbaka över glaciären, för att känna oss på den säkra sidan.
Kvikkjokk bjuder på mycket, men ta er upp ur skogen, så fort ni kan för ultimata upplevelser.
Mvh Bert
Nerfärden
