Vätskeupptagning.

[Fluoronauten]

Har en lite fundering som jag hoppas att någon kan svara på. Har hört att kroppen bara kan ta upp en viss mängd vätska under en viss tid, d.v.s. häller jag i mig en liter vatten på säg 30sekunder, så kommer knappast hela litern att tas upp av kroppen, utan mycket kommer att 'rinna igenom'.
Någon som vet hur mycket kroppen kan ta upp? Hur mycket varierar detta beroende på vätskebehov/kroppstemperatur/m.m? Under ett träningspass på 60min kan jag lätt hälla i mig 1½-2 liter med vatten, men det är inte på långa vägar lika mycket som man kissar ut, jämfört med om man skulle druckit motsvarande mängd i stillasittande tillstånd.

Skulle vara kul å veta i vilket 'dricktempo' man ska ligga för att inte måsta springa på muggen stup i ett. Tänkte främst under vila, då man ska fylla på vätskedepåerna i kroppen.

Danne

 

[-Patric-]

Precis som du säger själv så gör man av med ca: 1-2 liter per timme när man tränar, är det varmt så kan det bli upp till 2-3 liter per timme.. Som jag har lärt mig så skall man drick var 10 minut och då borde det bli mellan 1.6-3.3 dl skulle det då vara varmt så dricker jag hellre oftare än mer per gång så då borde det bli 1.6-2.5 dl var 5 minut.. Detta är vad jag lärt mig, jag kan tyvärr inte slänga upp några vetenskapliga bevis för detta..

 

[nermander]

Det beror ju på vad man menar med "ta upp".

Det du kissar ut har kroppen garanterat tagit upp. Det vatten som du dricker och kroppen INTE tar upp kommer liksom ut tarmvägen... Urinblåsan har ju liksom ingen direktförbindelse med magen eller tarmarna utan vätska tas upp av tarmväggen.

Jag hade bakterier i blodet för 12 år sen (streptokocksepsis) och då låg jag hemma och trodde jag hade influensa en vecka innan jag fick remiss till infektionskliniken. I slutet av den veckan gick det mesta som jag drack rakt igenom (eftersom jag inte ätit nåt på en vecka) och då var jag ganska uttorkad, fick 2-3 påsar dropp första natten på sjukhuset.

Törstfunktionen har jag fått lära mig fungerar så här:

När kroppen blir uttorkad krymper cellerna.

När cellerna i hypoysen krymper ger de ifrån sig ett hormon.

Detta hormon signalerar till njurarna att sluta producera urin (=spara på vätska) och samtidigt gör det att man blir törstig.

Det här innebär att när man blir törstig så har man redan vätskebrist, det är därför man ska dricka INNAN man blir törstig.

 

[thureb]

1 liter per timme vid löpning.

Vätskeupptaget är en komplicerad ekvation.

Dricker du mindre än 4 dl så händer det inte så mycket då den vätskemängden stannar i matsäcken och däreifrån är det längsam vätsketransport ut i blodet. Dricker du 4 dl eller mer så tömmer sig magsäcken och vätskan tas upp av blodet i tarmluddet. Rent vatten tas upp relativt snabbt liksom inte så koncentrerade lösningar av socker eller salt. Mycket koncentrerade sockerlösningar kan tvärtom dra ås sig vätska från blodet via sk osmos. Vätskeintag kan alltså resultera i mindre mängd blod i blodkärlen.

Vid kraftigt skumpande aktivitet t ex löpning kan man må illa av för stort vätskeintag varför det finns en gräns för vad som fungerar. Vid skidåkning cykling mm kan man ta upp mer därför att det är mindre risk att min blir illamående vid stort vätskeintag.

Det finns mer att säga men jag stoppar här. Du kan leta mera i fysiologi och träningsfysiologiböcker.

Thure