Utförsåkning på fjällturen

[madir]

Hej alla turåkare ! Sitter just nu och blickar framåt inför vintersäsongen i fjällen; jag känner mig sugen på en tur i Kebnekaisefjällen. Har tidigare åkt "vanliga" Kungsleden Abisko-Kebnekaise vintertid och även gjort en hel del andra fjällturer under skiftande förhållanden. Under dessa turer har ofta samma problem uppstått: det går hur bra som helst att åka uppför och på platten, men när det brantar på är det tekniken som brister ! Har tagit spridda telemarkslektioner, men tycker att det är svårt att tillämpa denna teknik med tung packning på ryggen. Därför uppmanar jag nu Er samlade utförsåkarelit att ge mig Era bästa tips på hur man tar sig ner för branta fjäll vintertid. Är det bra att behärska telemarkstekniken, eller är det inte nödvändigt ? Jag har bra kondition och fystränar regelbundet; har insett att benen kommer att behöva en rejäl omgång inför vintens strapatser... Väntar ivrigt på svar !!! /Petra ;-)

 

[mafr]

undvik tung packning....

Hej !


Tips: ha tung packning endast under anmarschen till baslägret för skidbestigningen !


Använd ej turskidor utan bredare och gärna ganska korta skidor som är lättsvängda.kombinationen turskidor, tung packning och bristande skare brukar ju vara sämsta tänkbara kombination. Däremot breda skidor (mina har måtten 94-68-82), lätt ryggsäck och plastpjäxor är en bättre kombination.


Men att göra toppturer som avstickare till ren turåkning mellan abisko och nikkaluokta blir väl jobbigt kan jag tänka mig med stighudar och plastpjäxor. Bättre då att ha basläger ett tag vid sälka (ny och fräsch bastu !), alesjaure eller kebne.


Jag brukar själv göra toppturer som dagsturer och åker aldrig utför med telissvängar med tung långfärdspackning. Det är väl självklart ?


Jag brukar under dagsturerna använda en 30-literssäck med lunch och extra kläder.


Jag använder själv ofta kläder i activent som är så lätta som möjligt. Åker ofta i bara underställ.Fleecetights är ventilerande och smidigt på uppvägen. Windstopperväst är ett bra val utanpå understället.


Just en baslägertur är trevligt på vintern, då kan man ha sina breda fina telisskidor och använda plastpjäxor även för anmarschen (använder själv scarpa T2 vilket jag tycker ger både bra turåkningskomfort och utförsstabilitet). Exempelvis Kebnekaise eller viterskalsstugan vid Hemavan är trevliga områden att utgå ifrån vid toppturer.Att åka cirka 1 eller 2 mil med stighudar på hela tiden med 20 kg packning går bra men man måste ha tålamod !


Träning: utfall med skivstång eller maskin på gymet brukar jag träna. Trappmaskin är helt suveränt också och liknar exakt skidbestigning. Kör gärna minst en timme. Skidbestigningsmusklerna behöver uthållighet !


Jag vet inte om detta var nåt vettigt svar, men jag kommer gärna med mer.


Hälsar, Mats

 

[erik]

en liten sak till

som egentligen är ganska viktig(tycker jag). när man kör telisar i besvärlig snö är det viktigt att behålla mkt vikt på den bakre skidan för att undvika att den får för sig att sticka ngn annanstans (brukar iofs se kul ut för de som tittar på men man tröttnar på att bjuda på sig själv i längden...).


i övrigt håller jag m mats i allt han sa. kom ihåg att lätt är rätt och att starka ben hjälper.


lycka till

 

[madir]

Utveckling av min fråga !

Hej !
Först vill jag tacka Mats för ett (som vanligt) utförligt och användbart svar. Dock var jag nog lite oklar i min frågeställning. Den tur jag tänkt mig i detta fall handlade inte om en renodlad basläger/topptur, utan mer om en klassisk tur med dagsetapper med vägval som kräver god utförsteknik, t. ex över höga bergspass osv. Då måste man ha sin tunga packning på ryggen - jag har sent omsider insett att plogsväng nog är det enda raka. Men jag är ändå nyfiken på vidare åsikter/tankar i denna fråga !
/Petra ;-)

 

[Ulf J]

Visst kan man åka telisteknik med packning

Det finns en massa varianter på hur man kan ta sig utför en sluttning med packning på ryggen och tur/telisskidor på fötterna.
Ofta är det snöförhållandena och lutningen som avgör vad som fungerar bäst.


Parallelsväng är relativt kraftbesparande och stämsväng är ännu mer kontrollerat. Plogsväng är statiskt och tungt, tycker jag.


Med telissvängar i relativt hög postion och långsam fart (dvs mycket på skrå) tar man sig ned för de flesta sluttningar om snön inte är för djup eller besvärlig. Jämn belastning på fram och bakskida underlättar och lite parallellåkning mellan svängarna skänker vila.


I djup snö är nog telistekniken den bästa. Då kan man åka relativt rakt i fallinjen utan att farten blir för hög och hitta en vilsam rytm och position.


I riktigt besvärlig snö gäller bara lappkast och försiktig skrååkning.


Se´n är det förstås så att starka ben är en fördel i alla varianterna.


mvh
Ulf J

 

[mafr]

utveckling av mitt svar....

Hej !


oops, jag tror helt enkelt att plogsväng också är ett bra sätt att ta sig ner helt enkelt.


Sen är det ju helt klart så att det underlättar om man behärskar telemarkstekniken, och det kan man ju öva i pist. Fast med vanliga turskidor och tung packning är det ju som sagt svårt att få till fina telissvängar.


Sen när man testat toppturerna och deras charm då man lärt sig skapligt att åka utför så vill man bara göra baslägerturer och göra toppturer....jag vet. Tjusningen att åka utför i liftlös terräng är suverän. Men till vintern ska jag försöka göra nån *vanlig* tur oxå.


Hälsar, Mats

 

[thure.bjorck@sssk.se (Thure Björck)]

Turåkning + telisar = sant

Vid fina snöförhållanden går det utmärkt att åka telisar nedför ett fjäll i varje fall med 15-20 kg på ryggen. Har man mycket packning är det ganska skönt med långa långsamma svängar på långa turskidor.
Telissvängen är snäll mot ryggen. Paralllellsväng plogsväng och till och med lappkast kan vara användbart vid dålig sikt och besvärliga snöförhållanden.
Tips gå norrut så får du i allmänhet bättre snö på nedfartena på t ex Tarfala - Unna Räita - Allesjaure - Mårma - Nikkaluokta.