Hej! Annonser är vår inkomstkälla för att kunna driva Utsidan.
Om du inte vill slå av annonsblockering kan du istället stödja oss genom att
teckna ett Plusmedlemskap -
då kan du dölja alla annonser och slipper denna text!
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt. Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Jag håller inte riktigt med. När du behöver god balans (skid och skridskoåkning t. ex.) så är det bra att ha tyngdpunkten lågt men om du går i någorlunda bekväm terräng så kommer tyngdpunkten längre in mot kroppen (höfterna) om du får in dom tyngre grejorna i svanken och litet mot nacken (om du lastar över skulderbladen).
Befolkning i länder där man bär mycket har upptäckt att det är lättast att bära på huvudet för då får man tyngdpunkten där den skall vara.
Varje gång man läser om hur man bör packa ryggsäcken ser man samma råd: Packa tunga saker nära ryggen och högt upp, på vintertur eller om man går i ojämn terräng bör man ha tunga saker nära ryggen och långt ner för att få en bättre balans. Jag lurar på om det finns någon bra motivering för den...
Jag minnas när jag såg säsong 4 av Alone och de i "paren" som vandrade verkade ha jättetung packning. Men det visade sig att de bland annat släpade på 15 kg batterier till kamerorna som de var tvungna att ha med sig.
Jag gissar att det ska vara några kraftkomposanter ritade där, men pilarna är rätt otydliga.
Som flera varit inne på vill man ha tyngdpunkten så rakt ovanför höfterna som möjligt, och det löser man med en rätt packad ryggsäck genom att luta sig lite framåt.
Är tyngdpunkten för långt ner flyttas den inte framåt när man lutar sig framåt, och är tyngdpunkten för långt bak måste man nästan vika sig dubbel för att få den över höfterna.
OK, nu har jag, i princip, bara ordentlig erfarenhet av riktiga ryggsäckar - dvs såna med en fullgod ram.
Och om ramen avlastar ner till höftbältet som den ska - så har man väldigt lite belastning på rygg-
muskler och kotpelare. Tyngdpunkten avväger man in så nära kotpelarens lodlinje det går, och då är
det en fördel om tyngdpunkten i ryggan sitter högt upp och nära ryggsidan av säcken. En generell
konsensus trodde jag... Sånt här fick man ju lära sig redan i lumpen - för sådär 50 år sedan...
Det enda undantaget jag noterat är när man åker skidor nedför, då bör tyngdpunkten vara lägre.
Antagligen också när man ska vandra nerför väldigt branta utförslut, på gränsen till att det är dags
att vända sig om och börja _klättra_ nerför...
/Odd