Norge är, som sagt, ett uppenbart alternativ. Fast lite beroende på var i Sverige man bor är det inte säkert att Norge är närmare (rent restidsmässigt) än många andra alternativ. Och har man otur med vädret är Norge inte lika kul.
Vad som kan vara bra alternativ i övrigt beror ju lite på vilken typ av tradklättring man är ute efter, långturer eller inte och vilka grader som är aktuella.
Brittiska öarna är inte så dumt om det inte är långturer som gäller. Kanske inte så väldigt mycket säkrare väder än Norge, men bra öl i pubarna för de regniga dagarna. Peak District, som redan nämnts, är bra. Tradklättringens vagga, kan man säga. Men jag skulle också vilja slå ett slag för norra Wales. Llanberispasset är fint, klassiskt. Men parallelldalen Ogwen Valley är också bra, med nästan lite mer alpin karaktär på en del turer. Generellt lite lättare turer där än Llanberis, så det kan vara ett bra nybörjarresmål:
Tremadog är också ett jättefint ställe, en till två replängder och oftast med föredömligt korta (typ 20 meter) anmarscher:
Chamonix är ju, som du är inne på, klassisk mark. Där måste man ha varit, det hör till den alpina allmänbildningen, och där finns tradturer i de flesta grader. Fast glöm då inte andra sidan av massivet, ovanför Courmayeur. Jag har bra erfarenheter av Cham i september: hög, klar luft, stabilare väder än på sommaren och inte alls lika mycket folk som under normal semestertid.
Ailefroide nämndes. Väster om Ailfroide, inne i Ecrinsmassivet, ligger La Berarde. Också ett fint resmål. På Aiguille Dibona, som är en spektakulärt formad topp, finns flera bra turer och vill man inte trängas på klassikerna finns en 5+ tur på östväggen som man antagligen kan ha nästan för sig själv. Aiguille Dibona:
Ovanför La Berarde finns Tête de la Maye, en klippa med 12-13 replängders turer från 5+ och uppåt. Riktigt fint även om berget ser lite gräsbevuxet ut på håll (se nedan).