Tänkte bara berätta att jag tokvurpade igår när jag var ute och cyklade mtb i Hellas.
Kom i nerförsbacke som jag kört säkert 100ggr. Satt och funderade på att jag kört den här backen så många gånger att det är bättre att hålla ordentligt i styre och styra istället för att hålla några fingrar på bromsarna.
Helt plötsligt inser jag att jag håller på att komma ner bredvid stigen och tänker; det här är inte bra, för det är fullt med gropar och stenar här. Pang. Gjorde en praktvurpa över styret när framhjulet tvärstannade. Rullade in med huvudet (som jag smällde i hårt men mjukt) och dunkade rumpan i en mossbeklädd platt sten. Darn vad ont det gjorde och jag tänkte, bara jag inte brutit svanskotan, för det blir jobbigt. Det dunkade friskt i huvudet. Efter någon minut reste jag mig och rullade ifatt de andra. Men jag kände att jag gjort mitt och rullade hem i makligt tempo påtagligt berörd av vurpan.
På med lite reparil på skinkan och en balja pasta och ett par rödvinsglas så började jag känna mig bättre.
Men det gjorde rätt ont i höger skinka idag på morgonen. Bad flickvännen kolla in det gigantiska blåmärket. Jag föreställde mig ett blåmärke i klass med Elofssons. Till min stora besvikelse syntes inte något och flickvännens svar blev "Det är bara psykosomatiskt!".
Jaja!
Är det någon annan som gjort någon skön vurpa på sistone?
Är det fler som "rullar in" huvudet istället för att landa på ansiktet när ni vurpar?
Hälsningar David - Utsidan
Kom i nerförsbacke som jag kört säkert 100ggr. Satt och funderade på att jag kört den här backen så många gånger att det är bättre att hålla ordentligt i styre och styra istället för att hålla några fingrar på bromsarna.
Helt plötsligt inser jag att jag håller på att komma ner bredvid stigen och tänker; det här är inte bra, för det är fullt med gropar och stenar här. Pang. Gjorde en praktvurpa över styret när framhjulet tvärstannade. Rullade in med huvudet (som jag smällde i hårt men mjukt) och dunkade rumpan i en mossbeklädd platt sten. Darn vad ont det gjorde och jag tänkte, bara jag inte brutit svanskotan, för det blir jobbigt. Det dunkade friskt i huvudet. Efter någon minut reste jag mig och rullade ifatt de andra. Men jag kände att jag gjort mitt och rullade hem i makligt tempo påtagligt berörd av vurpan.
På med lite reparil på skinkan och en balja pasta och ett par rödvinsglas så började jag känna mig bättre.
Men det gjorde rätt ont i höger skinka idag på morgonen. Bad flickvännen kolla in det gigantiska blåmärket. Jag föreställde mig ett blåmärke i klass med Elofssons. Till min stora besvikelse syntes inte något och flickvännens svar blev "Det är bara psykosomatiskt!".
Jaja!
Är det någon annan som gjort någon skön vurpa på sistone?
Är det fler som "rullar in" huvudet istället för att landa på ansiktet när ni vurpar?
Hälsningar David - Utsidan