793 meter, beleget ett par mil rakt västerut ifrån strömsund. inte mycke till fjell kan tyckas, men nog var der kalt på toppen. tjusi utsikt i ösregnet..hehe!!
asså dan började på en leri parkering, sista dan på storsjöyran, östersund. vaknade upp, mådde rumpa, kikade ut, utanför teltet asså, å illa illa!! de va nu de slog mig, tusan, hade de inte vart tjusiare å vakna i en sprillans perfekt alltså naturligt kaotisk fjellmiljö. jo de hade de.. flytta på er typ.
parkeringen va smockad me både folk å bilar.. va gör jag här? som jag stapplar mig ur teltet merker jag hur blöt å sur jag e. suck suck! människor festar, nån spyr, kön e lång utanför bajamajorna. klockan e runt 10 på förmiddan. nehe jaha joho.. jag pallrar mig ilande mellan bilarna bort te min gamle opel, efter att ha slängt ihop grejerna.
väl i bilen, stuvar ja in skiten, glosar in genom en immi ruta på polarns bil ijämte, de sover, å brud fixade han oxå, illa illa
jag kör iväg.
stannar vid en mack, köper lite frukost, studerar vägkartan å nickar, jepp, runt tuvattnet finns de lite fjell. väl i tuvattnet, hittar jag en liten guppi kulig grusväg, som jag beger mig in på. måtte gamoplen hålla.. hehe
sikka marker
regnet har upphört lite ner jag parkerar bilen. står redan en gip på platsen, der tjänafjällasjöns bäck porlar sig igenom trumman under skumpvägen. en skit får de bli. ser en röryggi skogssork gömma sig, sen bär de av, smygandes genom gamgranskogen upp mot fjället. går på en stig, skog, spång, lite mer skog, kommer fram te en fäbo i änden på en sjö. fortsätter uppåt'att. ser nårra hjortronplockare, en del småstugor å ett himla så naturskönt ställe. de känns bra.
stigen blir minnre, spången försvinner, till förtret enligt mina fötter vilka inte diggar mitt val av skor för färden. man tager vad man haver; ett par adidas gympapjuks, baggy manchester, finvittröja från carlings, vikken jag senare fick kasera men men, int hadd då ja tänkt gå te fjells freda eftermidda då ja packade inför festliheterna intill storsjön.
de gick så jävla bra å väl på berget, efter lite klafs å klätter, hör jag två falkar, dock får jag dem allri på hornhinnan. kosan styrs mot toppen.
å en sån underbar inombordare ner ja så når fjellet, å blickar iväg. så fri å go å gla. tillsatser stick å brinn! mumma ändå ju
ett par hjorton slinker även ner i min mun efter att ha lekt lite med min tunga. ett par meter innen toppen börjar så regnet igen. jag springer, ihaaa! väl högst spelar de samma, de e la nått som bara hör till kan tänkas. skönt å springa va de iallefall.
sjelva tjänafjellet består av en enda lång klippvägg som vätter mot söder. jag ser bärplockare nedanför. regnet känns bara bra, jag vill gå mera, jag vill upptäcka, fortsätta strosa smyga å leka skogsman.. men men, de e sönda å mången e planten som ska sättas emon.
bara en grej, vägrar gå tebaks samma väg. måste gå te änden av den horisontella väggen, elle försöka lirka mig ner nånstans. jag förflyttar mig österut uppepå å hittar mycke riktit en va ska man säga, livfarli, superhal brant men absolut helt genomför bar klättring nerför klippan, eller tja, klippskreva e de vel. har hjälp av lite träd här å var oxå som sticker ut.
hänger i en granrot der ett tag å tittar ner, mums. halkar mig nerför ett par meter i ett annat skede, svisch! tur att de finns avsatser. å ner kommer jag. möts av en blocki, superfrodi, skog me glest mellan gamgranarna. jag flinar, e helt hundris på att jag väckt minst en björn, under min nedfärd för klippan.
regnet fortsätter, men jag e kokhet, å når efter en timme grusvägen, nån kilomter från bilen. ett par hallon blir de oxå..
hittar massor me björnspår i ett grustag. de hade åkt kana ser de ut som.. letar på de största ramavtrycket i den fukita å mjuka sanden, tar av mig barfota å sätter en henke johansson stämpel igämte..
snipp snapp å så bär de av te jobbet i lillögda..
kul som faan va de
/henke
ps. nu te sommarn blir de de båda u-dalarna Njoatsos- å Tjouldavagge nnv om kvikkjokk. kan hända de även blir lite toppar mer inåt sarek te, men betvivlar! frodia dalar e gött. ska försöka mig på björn, järv å lo, me tubspan. hoppas på mindre folk i dessa dalar. läste cleas dagbok, å himmla massa tjommar han stötte på, fast de kan ju va trevlit de me iblann.. ds
asså dan började på en leri parkering, sista dan på storsjöyran, östersund. vaknade upp, mådde rumpa, kikade ut, utanför teltet asså, å illa illa!! de va nu de slog mig, tusan, hade de inte vart tjusiare å vakna i en sprillans perfekt alltså naturligt kaotisk fjellmiljö. jo de hade de.. flytta på er typ.
parkeringen va smockad me både folk å bilar.. va gör jag här? som jag stapplar mig ur teltet merker jag hur blöt å sur jag e. suck suck! människor festar, nån spyr, kön e lång utanför bajamajorna. klockan e runt 10 på förmiddan. nehe jaha joho.. jag pallrar mig ilande mellan bilarna bort te min gamle opel, efter att ha slängt ihop grejerna.
väl i bilen, stuvar ja in skiten, glosar in genom en immi ruta på polarns bil ijämte, de sover, å brud fixade han oxå, illa illa
jag kör iväg.stannar vid en mack, köper lite frukost, studerar vägkartan å nickar, jepp, runt tuvattnet finns de lite fjell. väl i tuvattnet, hittar jag en liten guppi kulig grusväg, som jag beger mig in på. måtte gamoplen hålla.. hehe
sikka marker
regnet har upphört lite ner jag parkerar bilen. står redan en gip på platsen, der tjänafjällasjöns bäck porlar sig igenom trumman under skumpvägen. en skit får de bli. ser en röryggi skogssork gömma sig, sen bär de av, smygandes genom gamgranskogen upp mot fjället. går på en stig, skog, spång, lite mer skog, kommer fram te en fäbo i änden på en sjö. fortsätter uppåt'att. ser nårra hjortronplockare, en del småstugor å ett himla så naturskönt ställe. de känns bra.
stigen blir minnre, spången försvinner, till förtret enligt mina fötter vilka inte diggar mitt val av skor för färden. man tager vad man haver; ett par adidas gympapjuks, baggy manchester, finvittröja från carlings, vikken jag senare fick kasera
men men, int hadd då ja tänkt gå te fjells freda eftermidda då ja packade inför festliheterna intill storsjön. de gick så jävla bra å väl på berget, efter lite klafs å klätter, hör jag två falkar, dock får jag dem allri på hornhinnan. kosan styrs mot toppen.
å en sån underbar inombordare ner ja så når fjellet, å blickar iväg. så fri å go å gla. tillsatser stick å brinn! mumma ändå ju
ett par hjorton slinker även ner i min mun efter att ha lekt lite med min tunga. ett par meter innen toppen börjar så regnet igen. jag springer, ihaaa! väl högst spelar de samma, de e la nått som bara hör till kan tänkas. skönt å springa va de iallefall.
sjelva tjänafjellet består av en enda lång klippvägg som vätter mot söder. jag ser bärplockare nedanför. regnet känns bara bra, jag vill gå mera, jag vill upptäcka, fortsätta strosa smyga å leka skogsman.. men men, de e sönda å mången e planten som ska sättas emon.
bara en grej, vägrar gå tebaks samma väg. måste gå te änden av den horisontella väggen, elle försöka lirka mig ner nånstans. jag förflyttar mig österut uppepå å hittar mycke riktit en va ska man säga, livfarli, superhal brant men absolut helt genomför bar klättring nerför klippan, eller tja, klippskreva e de vel. har hjälp av lite träd här å var oxå som sticker ut.
hänger i en granrot der ett tag å tittar ner, mums. halkar mig nerför ett par meter i ett annat skede, svisch! tur att de finns avsatser. å ner kommer jag. möts av en blocki, superfrodi, skog me glest mellan gamgranarna. jag flinar, e helt hundris på att jag väckt minst en björn, under min nedfärd för klippan.
regnet fortsätter, men jag e kokhet, å når efter en timme grusvägen, nån kilomter från bilen. ett par hallon blir de oxå..
hittar massor me björnspår i ett grustag. de hade åkt kana ser de ut som.. letar på de största ramavtrycket i den fukita å mjuka sanden, tar av mig barfota å sätter en henke johansson stämpel igämte..
snipp snapp å så bär de av te jobbet i lillögda..
kul som faan va de
/henke
ps. nu te sommarn blir de de båda u-dalarna Njoatsos- å Tjouldavagge nnv om kvikkjokk. kan hända de även blir lite toppar mer inåt sarek te, men betvivlar! frodia dalar e gött. ska försöka mig på björn, järv å lo, me tubspan. hoppas på mindre folk i dessa dalar. läste cleas dagbok, å himmla massa tjommar han stötte på, fast de kan ju va trevlit de me iblann.. ds
