Tillbakablick: Terrängkartan 1993

Jag har gått igenom legenden (=teckenförklaringen) för terrängkartan, och jämfört en
från 1993 med en nyutgiven, och bland många förändringar fann jag att följande objekt tagits bort ur legenden:
* Gruva (gruvhål finns kvar)
* Vattenkvarn
* Flottningsränna
* Sjömärke
* Församlingsgräns
* Ödekyrka (ödehus finns odkc kvar)
* Telemast (omdöpt till mast)
* Otydlig stig
* Hygge
Objekt som lagts till i legenden (på den nya kartan) är:
* Cistern
* Kåta
* Klockstapel
* Skog av fjälltyp
* Blekvät (en typ av kalkstensmosse???)

Dessutom har teckenförklaringar på engelska och tyska lagts till.
Kartan innehåller även mer detaljerade tekniska upplysningar om koordinatsystem och liknande.
Analys/slutsats: Det verkar som om man mer riktar in sig på internationell fjällturism och fjällvandring. Det verkar som om "vanligt folk" förlorat intresset för sin egen hembygd och därmed för användande av terrängkartan? texten "Traktens karta med småvägar, hus och stigar. Gör det lätt att hitta tillbaka till badvikar och svampställen" finns inte längre med. Framförallt är det objekt av kulturhistoriskt intresse för lokalbefolkningen som tagits bort ur kartan. Det verkar i allmänhet som om det lilla, lokala, kulturhistoriska perspektivet försvunnit.

Vad har ni andra för reflektioner kring de förändringar som gjorts av terrängkartan?
 
Jämför du med friluftskartan Pro?
Jag kan tro att det inte finns så många flottningsrännor, och vattenkvarnar kvar i dagens landskap. Församlingar slås samman i en allt snabbare takt.
Otydliga stigar (även tydliga) har en tendens att försvinna i det moderna skogsbruket. Hyggen kommer och går.
Friluftskartan Prime har en himla massa objekt angivna, men kartan är svindyr.
 
Alltid intressant med olika kartor

och samma område. Kartografens preferenser ändras över tid. Tendensen på svenska kartor är att man rensar kartbilden så den blir mer lättläst. Det innebär att man samtidigt har mindre detaljer med. Numera tror jag att kartdata köps in digitalt från lantmäteriet och förlaget kan välja hur det skall presenteras. Det är t ex en hel del skillnader mellan Utekartans, Calazos och Harry Flams senaste topografiska blad över Stockholms skärgård.

Motsvarande skillnader är ännu större på digitala motsvarighete som Garmins respektive OSMs topografkartor.

Thure
 
Väldigt lite har väl ändrats

Jag tycker nog att du övertolkar, på 20år har det ju hänt väldigt lite. Det lilla som är gjort är mindre ändringar för att göra kartan mer lättläst när man är ute (församlingsgräns har väl aldrig varit intressant när man är i skogen). De symboler som försvunnit är ju lätt ersättbara, flottningsränna är väl vattendrag osv.

Att det finns textförklaring på utländska språk är en trevlig service. Det är också lite realistiskt att ta bort lite text, just badvikar och svampställen är ju sån't man hittar till utan en karta! Summerat är det lite små justeringar som gör kartan mer lättläst för syfte: att navigera efter.

Mer intressant var det fynd med kartor från scoutverksamhet från 40- till 70-tal jag hittade sparat i en skokartong när vi utrymmde våra gamla kyrka. Kartografin utvecklades verkligen under den perioden!

/Andreas
 
Bortrationaliserade öar

Vad sämre är att man på nyare kartor lyckats rationalisera bort ganska många mindre öar. För några år sedan plurrade jag i ett sund mellan en ö och land i Flensjön (Sörmland), men på kartan fanns inte ön (och alltså inte sundet heller). Ändå växte stora tallar på ön. Men när jag kom hem och tittade på ett äldre grönsaksblad, så fanns ön. Och i hela den lilla Flensjön kunde jag räkna till 6-7 mindre öar som fanns med på gamla, men inte på nya kartan. Vid paddling i andra sjöar, t ex Tisnaren har jag noterat samma tendens, en del mindre öar finns inte på kartan. Och det är då inte tal om vassruggar, skär eller liknande, utan öar med stora träd.

/Thor
 
Devalveringen?

Måste vara det minskade värdet på saker och ting, eller... Snart finns väl bara platser som har en check-in på FB.
 
Ibland

så gjordes/ görs nog endast smärre ändringar när det blir ny tryckt karta men ibland görs kartografin om från grunden. Tidigare kom nya upplagor av Lantmäteriets grönsaksblad typ vart 10:e år men man kanske ibland bara ändrade den svarta och röda informationen dvs vägar text gränser etc.

Numera är väl data digitaliserade så det kan ske en kontinuerlig förändring när nya vägar och byggnader kommer till. Nu kanske också kartografin är mera kongruent från kartblad till kartblad tidigare kunde man se att det ibland var olika stuk och färgsättning på angränsande blad.

Thure
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg