Vet någon därute i stugorna hur komfort- respektive extremtemperatur definieras för sovsäckar? Jag misstänker att de inte alls är standardiserade och att tillverkaren därför kan påstå vad som helst bara det finstilta är tillräckligt luddigt skrivet ("personliga variationer", bla, bla). Jag har själv tre sovsäckar i olika temperaturregister, komfort +7 (McKinley), -4 (Kammerlander) respektive -18 grader (The North Face). Mina erfarenheter är att komforttemperaturen istället är ca +12, +2 respektive -5 grader. Jag är en normalstor kille som inte är frusen av mig normalt och blir därför förvånad över tillverkarnas påståenden. Är det fler som har samma erfarenhet, eller är det jag som är frusen av mig trots allt?
Vad är då komfort? Med komfort menar jag det rimliga villkor att man avklädd in till underkläderna inte vaknar av obehag pga att man fryser under natten, utan vaknar utvilad och redo för en ny dag. Förstås förutsätts ett bra liggunderlag; mina siffor ovan är utmätta på ett Thermarest Standard. Kanhända har jag inte samma syn på vad som är komfortabelt som sovsäckstillverkarna, då de verkar vara av eskimåbörd allihop.
Nästa fråga gäller extremtemperaturen. Betyder det den temperatur då hjärtat slutar slå efter en natt i säcken, eller vad? Vem testar ut extremtemperaturen - en kanin i djurförsök, eller beräknas den? Knappast är det tillverkaren själv som ligger där och huttrar och testar tills siffran stämmer.
Mitt förslag är att varje sovsäckstillverkares vd, om han eller hon har någon självaktning, vid lanseringen av en ny sovsäck borde provsova en hel natt vid den angivna komforttemperaturen, helst med sin respektive vid sidan om i en likadan säck (likt de kinesiska flygdirektörerna som tvingades vara i luften vid tolvslaget, nyår 2000 . Häri består min andra misstanke, nämligen att sovsäckarna provas ut och finnes komfortabla under några timmars vaket tillstånd i något kylrum. Då hinner ämnesomsättningen inte gå ner till de nivåer som den gör fram emot morgontimmarna under djup sömn.
För klätterprylar finns alltid en standardiserad märkning som borgar för att man hänger någorlunda säkert på väggen. Borde det inte finnas liknande krav på all säkerhetsutrustning, sovsäckar inkluderade? På Mulle-hajk eller kanotfärd på Nissan spelar det väl ingen roll, men om man någon gång ska handla prylar inför en expedition så duger inte blomsterspråk och förskönade försäljningsargument.
Rasmus Jansson
Vad är då komfort? Med komfort menar jag det rimliga villkor att man avklädd in till underkläderna inte vaknar av obehag pga att man fryser under natten, utan vaknar utvilad och redo för en ny dag. Förstås förutsätts ett bra liggunderlag; mina siffor ovan är utmätta på ett Thermarest Standard. Kanhända har jag inte samma syn på vad som är komfortabelt som sovsäckstillverkarna, då de verkar vara av eskimåbörd allihop.
Nästa fråga gäller extremtemperaturen. Betyder det den temperatur då hjärtat slutar slå efter en natt i säcken, eller vad? Vem testar ut extremtemperaturen - en kanin i djurförsök, eller beräknas den? Knappast är det tillverkaren själv som ligger där och huttrar och testar tills siffran stämmer.
Mitt förslag är att varje sovsäckstillverkares vd, om han eller hon har någon självaktning, vid lanseringen av en ny sovsäck borde provsova en hel natt vid den angivna komforttemperaturen, helst med sin respektive vid sidan om i en likadan säck (likt de kinesiska flygdirektörerna som tvingades vara i luften vid tolvslaget, nyår 2000 . Häri består min andra misstanke, nämligen att sovsäckarna provas ut och finnes komfortabla under några timmars vaket tillstånd i något kylrum. Då hinner ämnesomsättningen inte gå ner till de nivåer som den gör fram emot morgontimmarna under djup sömn.
För klätterprylar finns alltid en standardiserad märkning som borgar för att man hänger någorlunda säkert på väggen. Borde det inte finnas liknande krav på all säkerhetsutrustning, sovsäckar inkluderade? På Mulle-hajk eller kanotfärd på Nissan spelar det väl ingen roll, men om man någon gång ska handla prylar inför en expedition så duger inte blomsterspråk och förskönade försäljningsargument.
Rasmus Jansson