Tafs

Använder uteslutande köpta, färdiga tafsar.

Efter att ha läst artikeln om tafsar i senaste FiN (nr4), måste jag få höra era synpunkter, om detta.

Det lätta flugfisket, bedrivs säkert, till 95%, med 9-fotsspön och taperade tafsar på 8 fot.

Ett litet problem uppstår, när man använder ögglesystemet, det går åt ½ fot extra till detta och när knyttafsen sitter på plats, blir den totala längden gigantisk.

Eftersom man inte i onödan vill dra lina/tafs-knuten, genom toppöglan, uppstår ju vissa funderingar, vid landning och spötransport.

Fråga 1. Hur långa taperade tafsar använder ni?
" 2. Hur lång knyttafs " ?
" 3. Problem/fördelar vid landning?
" 4. Någon som använder spöts krokögla?

/Björn
 
1. Förutom att ha spölängden som grundmåttstock för tafslängden så anpassar jag längden på tafsen beroende på vikten på flugan. Så på ett 9fotsspö så är mina tafsar 9fot +/- 1-2fot..

2. Samma längder men här anpassas dimesionsvalet på tafsen oxå efter fluga, byte med mera.. Jag tycker ofta att knyttafsarna sträcker bättre än köbetafsarna.

3. Jag tycker inte det e nån direkt skillnad som stör mig..

4. Aldrig!
 
Knyttafs

Sorry,
Tänkte inte på att det kunde bli ett missförstånd.

Vad jag menar med knyttafs:
Sista biten av tafsen (som du knyter flugan i), som du byter konstant, efter några flugor.

Öglan lina/taptafs ca ½fot + taptafs 8fot + knytdelen ca 3fot = 11,5 fot.

/Björn
[Ändrat av Graip 2002-10-13 kl 13:51]
 
1. Lång som spölängd upp till ca 1,5 spölängd, total längd inkl knytbit. Vid nymffiske försöker jag anpassa efter djupet.

2. 0,5 till 1 meter. Kortare till nya heldragna tafsar och/eller tunga flugor och/eller blåst.

3. Lång tafs = problem. Det gäller att ha långa armar. Jag har lärt mej att göra egna öglor i fluglinan som blir mycket smidiga och tunna. Men ibland blir det problem ändå.

4. Ja.

Nya heldragna nylontafsar har ju en lång spetsdel. Den kortar jag vid behov om jag vill skarva på en längre tunnare knytdel.

/Uffe
 
Svar på frågor.

1.De färdigtaperande tafsar jag brukar köpa ligger oftast på 8-9'. Jag föredrar heldragen nylon framför flätade tafsar. Vi tungt fiske kommer odck en flätad tungstens-tafs fram.

2. Tafs med knytbit brukar ligga på två ggr längden av spöt. Vid nymffiske brukar jag har lång längd vid djupt fiske och korta det om jag vill styra nymfen väl vid sightfishing och korthållsfiske.

3. Har övergått från den klassika nålknuten till ett finuligt sätt at fästa tafsen som gör att man i princip minimeraraupphakning i toppögla. Beskrev det i en gammal tråd
http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=10222

4. Ja tycker den funkar bra eftersom min skarv är så liten och glider lätt igenom ringarna. Dssutom vill jag inte ha en uppsliten avslutning av handtaget eller riskera att repa någon snake-ring.
 
Jag kan inte svara på dina frågor tyvärr eftersom det varierar så mycket för min del (beroende på slapphet, okunskap och spölängd...).

Däremot nämner du problemet med att dra in lina/tafs knuten genom toppöglan. Har jag en lång tafs brukar detta inte oroa mig. Jag kör nämligen med en "connector-strumpa". Så länge den löper ut fint är det ingen fara att ta hem så mycket lina att knuten (ögla/ögla) kommer innanför.

Men å andra sidan får jag aldrig fisk...

MVH/samme
 
Anslutning

Tack för alla svar.:)

Ulf, kan du beskriva lite snabbt, hur du gör dina öglor? Låter klart intressant.

Josef, ditt koncept verkar ju vara det optimala, men med denna typ av hopkoppling, byter man väl knappast tafsen i brådrasket?

Samuel, vad är det för sorts connectorstrumpa du menar?
Hur fäster du den?

/Björn
 
Ögla på fluglinan

(enbart linor med flätad kärna).

1. Skala bort 8 - 10 cm av coatingen. Doppa i aceton ca 20 sek eller gör som jag: använd ca 0.30 nylonlina i snara och dra av coatingen.

2. Splitta ca 4 - 5 cm av flätan med en dubbingnål eller liknande.

3. Klipp av hälften av det splittade. Nu är den hälften så tjock.

4. Tag en liten stoppnål (med avlångt öga) och trä in halva den splittade klippta delen.

5. Måtta ca 1,5 - 2 cm på kärnan mätt från coatingens ände. För in nålen där i centrum av kärnan.

6. För nålen fram till coatingens början. Gå upp igen.

7. Dra kärna i kärna så att en lagom liten ögla bildas. När nålen kommer ut kan du använda tång för att -försiktigt- dra igenom kärnan.

8. Dra ordentligt i öglan så att det hela sträcks, klipp av överskottet och täck kärnan - men inte öglan - med liquisole/aquasure.

Jag lärde mej detta av Magnus Carlsson i min klubb. Han använder en liknande teknik för att skarva fluglinor kant i kant. Det blir en nästintill osynlig fluglineskarv.

Anm: Att man klipper av halvdelen och sedan trär upp hälften av halvdelen i nålen beror ju på att när det hela sedan viks efter nålögat så blir tjockleken den ursprungliga igen. Därmed är det lättare att trä den kärna i kärna.

/Uffe
 
Kärna

Ulf, har jag förstått dig rätt, att hela kärnan skall dras in i sig själv, som slutresultat?

Om det inte är så, blir väl risken stor att halva kardelmassan rappar upp sig i öglan, vid fiske.


/Björn
 
Connectorstrumpan jag menar är en sån där finurlig sak som jag tror redan beskrivits här...

En flädad, ihålig stump med en ögla i ena ändan och andra ändan fri att sticka in fluglinan i. När fluglinan ligger inuti trär man över ett ventilgummi som låser fast strumpan över fluglinan. Sen har man en snygg skarv till tafsen.

hoppas det löser sig!
MVH/samme
 
Strumpa

Ok, jag misstänkte att det var det du menade Samuel, men hoppades på något annat.

Använder just sådana på alla mina linor.

Problemet är att dessa ventilgummi/slangbitar, har en benägenhet att fastna i spöts toppögla, när linan vevas in.
Omärkligt glider dessa slangstumpar ut mot öglan och då lossnar öglestrumpan från linan.
Det har hänt mig tre gånger.:(
Turligt nog hände detta utan fisk på kroken.

Dessutom vid korta transporter, vill man inte dra denna anordning genom toppöglan.
Tafsen dras då istället runt rullen och tillbaks till någon spö-ögla, mot toppen.

/Björn
 
Kärnan

Jo, det är rätt uppfattat. Hela kärnan ska dras in. Dvs du ska dra ut den uppfransade och halvklippta delen helt och hållet. Plus lite till blir det, för att få en lagom liten ögla. Sedan sträcker man och klipper av överskottet tätt.

Fördelen med att göra en sådan ögla är att den blir mindre och passerar spöringarna smidigare än en köpeögla. Jag tycker också att tafsen rullar ut bättre.

PS. Öva på en bit kasserad fluglina!

/Uffe
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
270590 tafs Fiske 9
TG LB-Tafs Fiske 5
Mikael-71 Tafs till jig Fiske 3

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg