Jag hade lämnat lägret med spöt några timmar. När jag kommit tillbaks och rotade med något i ryggan som låg i absiden, ser jag plötsligt ett hål i innertältet, i jämnhöjd med ryggan längst bak. Stort som en pingpong-boll ungefär. Va f-n nu då tänker jag. Jag hade visserligen tillbringat några vandringsdagar i verkligt steniga hårda områden, men jag hade ju varit försiktig när jag sträckt och fixat med tältet under uppsättning och nertagning. Tydligen hade jag ändå skrapat i någon vass sten. Satte en bit silvertrejp från vardera sidan av hålet så de klistrades ihop och jag fick mygg- och knottätt igen.
Nästa morgon greppar jag frukostpåsen som står nere vid fotänden, och det regnar havregryn. Det är ett likadant fast lite mindre hål i frukostpåsen. Vad i h-e, tänker jag. Påsen står alltid nere vid fotänden, den hade stått vid innertältet just där det hålet fanns. Jag fattade noll. Skulle jag verkligen ha lyckats skrapa sönder den tunna tältväven i frukostpåsen samtidigt med innertältet, och utan att märka hålet i påsen tidigare? Helt osannolikt, men det var väl vad som måste ha hänt. Silvertjp på frukostpåsen också.
Senare på på kvällen när jag sitter vid lägerelden kommer en liten mus kilande mellan mina fötter och eldstaden. Helt oblyg, orädd. Hopp, så sitter den på en sten bredvid mig och bara tittar på mig. ”Hej kompis” säger jag, och tycker att det var ju ett trevligt besök på kvällskvisten. Musen får en bit rågbröd, som den springer iväg med. Tillbaks efter några minuter, så den får en till bit och drar iväg. Hamstrar tydligen. Tillbaks igen provar jag en bit av en ostkant. Jo då, självklart. Men nu drar musen iväg åt nyt håll, rakt mot tältet, in genom tältöppningen och ut under absidduken. Då säger det klick i skallen på mig. Det var den lilla lymmeln som gnagt hål i innertält och frukostpåse. Jag ser som i en blink alla möjliga blodiga scener framför mig. Men lugnar mig snabbt. Det var ju inte musens fel. Den gjorde vad den skulle och bygde upp ett skafferi.
Men hur skulle jag få vara ifred för den, den sista kvällen och natten? Hänga upp maten I ett träd 100 meter från tältet i en muscanister?;-) Jag tog hela ostkanten och hackade upp i 50-talet bitar, samma sak med ett rågbröd, och spred ut bitarna runt eldstaden så musen skulle ha att göra. Vet inte om det var det som gjorde susen, men jag fick vara ifred hela natten och på morgonen var varenda smula borta.
Nu hade jag fått ett problem. Tror inte musen hade varit inne i havregrynspåsen utan bara gnagt hål, sedan hade det ju runnit ut gryn. Och jag hade visserligen redan ätit en frukost efter upptäckten av hålet. Men man ska inte ta några risker med gnagare. De kan ha parasiter som passar oss människor väldigt illa. Jag hällde ut havregrynen, och fick börja tulla av lunchbrödet till frukost. Men det betydde att maten inte skulle räcka. Jag fick lägga om vandringsrutten och gå en extra dryg mil för att nå Svukurisets fjällstation i Norge. De säljer normalt bara typ chokladkakor. Men jag fick köpa havregryn, bröd, smör och lite annat. Tack för det. Efter det kunde jag fullfölja den planerade tidsrymden, men annan rutt än tänkt sista knappa veckan.
Så, omlagd vandring och en extra dryg mil, för en mus skull. Här är den skyldige:
Vi blev ju dock kompisar igen, jag har sytt innertältet och behöver nu bara en ny frukostpåse.
Raskesven
Nästa morgon greppar jag frukostpåsen som står nere vid fotänden, och det regnar havregryn. Det är ett likadant fast lite mindre hål i frukostpåsen. Vad i h-e, tänker jag. Påsen står alltid nere vid fotänden, den hade stått vid innertältet just där det hålet fanns. Jag fattade noll. Skulle jag verkligen ha lyckats skrapa sönder den tunna tältväven i frukostpåsen samtidigt med innertältet, och utan att märka hålet i påsen tidigare? Helt osannolikt, men det var väl vad som måste ha hänt. Silvertjp på frukostpåsen också.
Senare på på kvällen när jag sitter vid lägerelden kommer en liten mus kilande mellan mina fötter och eldstaden. Helt oblyg, orädd. Hopp, så sitter den på en sten bredvid mig och bara tittar på mig. ”Hej kompis” säger jag, och tycker att det var ju ett trevligt besök på kvällskvisten. Musen får en bit rågbröd, som den springer iväg med. Tillbaks efter några minuter, så den får en till bit och drar iväg. Hamstrar tydligen. Tillbaks igen provar jag en bit av en ostkant. Jo då, självklart. Men nu drar musen iväg åt nyt håll, rakt mot tältet, in genom tältöppningen och ut under absidduken. Då säger det klick i skallen på mig. Det var den lilla lymmeln som gnagt hål i innertält och frukostpåse. Jag ser som i en blink alla möjliga blodiga scener framför mig. Men lugnar mig snabbt. Det var ju inte musens fel. Den gjorde vad den skulle och bygde upp ett skafferi.
Men hur skulle jag få vara ifred för den, den sista kvällen och natten? Hänga upp maten I ett träd 100 meter från tältet i en muscanister?;-) Jag tog hela ostkanten och hackade upp i 50-talet bitar, samma sak med ett rågbröd, och spred ut bitarna runt eldstaden så musen skulle ha att göra. Vet inte om det var det som gjorde susen, men jag fick vara ifred hela natten och på morgonen var varenda smula borta.
Nu hade jag fått ett problem. Tror inte musen hade varit inne i havregrynspåsen utan bara gnagt hål, sedan hade det ju runnit ut gryn. Och jag hade visserligen redan ätit en frukost efter upptäckten av hålet. Men man ska inte ta några risker med gnagare. De kan ha parasiter som passar oss människor väldigt illa. Jag hällde ut havregrynen, och fick börja tulla av lunchbrödet till frukost. Men det betydde att maten inte skulle räcka. Jag fick lägga om vandringsrutten och gå en extra dryg mil för att nå Svukurisets fjällstation i Norge. De säljer normalt bara typ chokladkakor. Men jag fick köpa havregryn, bröd, smör och lite annat. Tack för det. Efter det kunde jag fullfölja den planerade tidsrymden, men annan rutt än tänkt sista knappa veckan.
Så, omlagd vandring och en extra dryg mil, för en mus skull. Här är den skyldige:
Vi blev ju dock kompisar igen, jag har sytt innertältet och behöver nu bara en ny frukostpåse.
Raskesven
Det blev en lärorik fabel av det också, med idén att sprida ut en massa smulor för att sysselsätta musen som nån slags poäng.
