Svensk praktik-policy.

[sachsaren]

Jag är svensklärare i Tyskland och håller på att sammanställa informationer för mina studerande som ger svar på ofta ställda frågor.

I samband med det skulle jag gärna vilja få bättre grepp om den svenska praktik-policyn och jag skulle vara tacksam om ni kunde hjälpa mig lite.

Här hemma i Tyskland är praktiker så vanliga att uttrycket 'Generation Praktikum' används ganska ofta för dagens unga vuxna -- på gott och ont. Skuggsidan är att många praktikanter utnyttjas som unga, motiverade och kunniga medarbetare medan betalningen ofta är mkt låg och ibland får praktikanterna inte mer än ett vagt löfte om ett riktigt dvs betalt jobb i en obestämd framtid.

Så som jag har förstått saken är det annorlunda i Sverige. Ursprungligen fanns det klara regler och föreskrifter som såg till att varenda praktikant fick ordentligt betalt. Dessa ur företagarperspektiv restriktiva regler gjorde att det inte fanns så många praktikplatser. Stämmer det?
Hur är läget idag? Är svenska företag bundna till lagliga eller fackliga löneregler och -föreskrifter för praktikanter eller kan man som praktikintresserad förhandla fritt?

 

[nermander]

Jag tror inte det finns nån lagstiftning kring lönen, däremot finns det en del andra regler.

http://www.av.se/teman/ung/

Här hittade jag en sida som verkar sammanställa vilka regler som gäller (men det är inga länkar till reglerna utan de får mandå rota fram själv).

http://www.personalekonomi.se/artikel/praktikarbete.aspx

 

[Jonas P]

Ett problem är att praktik är ett ord som används för många olika saker verkar det som.
I dagligt tal kallas till exempel delar av min (och många andras) universintetsutbildning för praktik. Korrekt benämning är dock Verksamhetsförlagd utbildning, då vi får studiemedel under tiden och examineras för högskolepoäng.
Sedan kan man även få praktikplats genom arbetsförmedlingen, då antar jag att man får någon form av bidrag från dom.
En tredje variant är att man arbetar gratis, helt enkelt för att få referenser inför framtiden.

Så, nej. Jag tror inte att det finns några universella regler i Sverige.
Tyskland har ju också en mer levande tradition av lärlingsplatser, som jag uppfattar det, vilket jag kan tänka mig har underlättat denna nya praxis med praktikplatser

 

[nermander]

Praktik ska väl vara:

1. Tidsbegränsad
2. Handledd
3. Yrkesförberedande (d.v.s. en del av en utbildning)

 

[sachsaren]

Ok, tack så länge!

Det finns alltså inga lagliga avlöningsföreskrifter, vilket betyder att ett företag som inte är bundet till ett fackförbunds löneavtal kan betala låga löner till praktikanter.

 

[nermander]

Ja, det brukar väl varje sommar skrivas spaltmeter om ungdomar som fått underbetalda sommarjobb? Det lär inte bara bättre på praktiksidan. Det är ju ingen som tvingar nån att jobba till låg lön, lönen avtalar man ju om innan man påbörjar praktiken. Det skulle då vara om det är så svårt att få praktikjobb att man får ta det som erbjuds, men riktigt så svårt tror jag inte det är (men det är ju ett tag sen jag praktiserade så jag vet inte hur det ser ut idag).

 

[Almgren]

Hello George, trillade idag över denna om lärlingsjobb som kan vara av intresse för dig

http://www.dn.se/sthlm/krogare-anvander-oavlonade-larlingar--hotas-av-stamning

Christian

 

[hannulan]

Ok, tack så länge!

Det finns alltså inga lagliga avlöningsföreskrifter, vilket betyder att ett företag som inte är bundet till ett fackförbunds löneavtal kan betala låga löner till praktikanter.

Inte heller för vuxna finns det några minilön-lagkrav, men det kanske du redan visste.

 

[sachsaren]

Tackar! Hade nästan missat dessa två nya inlägg från igår.

Bilden blir allt klarare.

Jag har också kontaktat tre stora svenska fackföreningar (Saco, LO, TCO) och fått ingående svar av två.

Bilden angående nuläget har alltså blivit klarare. Det finns en viss besvikelse men mina privata värderingar spelar ju ingen roll.

En detalj som fortfarande är lite oklar för mig är det diakrona perspektivet, dvs förändringarna genom tiderna. Det måste ju ha funnits andra dvs bättre tider. Jag får inte ihop oavlönade lärlingar med folkhemmet och välfärdsstaten.
Finns det alltså en klar koppling mellan fenomen som oavlönade lärlingar och Reinfeldt-systemet?
Eller var det något som redan förekom under socialdemokratiska regeringar?

 

[KLAGER]

Nej, oavlönade lärlingar har nog inte funnits tidigare, kortare praktik på någon vecka kanske.

 

[Almgren]

Lärlingssystemet fanns tidigare men avskaffades av våra socialdemokrater. Sen skulle alla in i vår gymnasieskola och jag personligen tror inte att det var bara av godo. Till viss del har det väl tänkts om men även idag så "tvingar" man på ungomdar en massa ämnen som de kanske inte vill ha, och som i gamla lärlingssystemet slapp.

Finns väl både för och nackdelar, men jag tror att det gamla lärlingssystemet hade en hel del bra förtjänster

 

[sachsaren]

Visst, det är ytterliggare ett stort ämne det där. Jag minns många livliga diskussioner med mina lärarkollegor under min tid i Sverige.
Men fokuset här och nu ligger mer på avlöningsfrågan.

Lärlingssystemet fanns tidigare men avskaffades av våra socialdemokrater. Sen skulle alla in i vår gymnasieskola och jag personligen tror inte att det var bara av godo. Till viss del har det väl tänkts om men även idag så "tvingar" man på ungomdar en massa ämnen som de kanske inte vill ha, och som i gamla lärlingssystemet slapp.

Finns väl både för och nackdelar, men jag tror att det gamla lärlingssystemet hade en hel del bra förtjänster