Stensöta

Jag har ofta hört att stensöta innehåller mycket vatten och därför är bra att äta när man inte har så mycket drickesvatten. Dock har jag även hört att stensöta är vätskeutdrivande och har en laxerande effekt (enl. Försvarets Överlevnadshandbok m.fl.). Dessa två påståenden borde inte passa ihop, man vill ju inte äta nått vätskeutdrivande i en överlevnadssituation. Eller? Vad är rätt om Stensöta?

Tacksam för svar,
Morgan Kejerhag
 
Vad jag vet så är det rötterna på stensötan som man kan äta. Eftersom man aldrig kommer kunna samla in flera kg rötter från stensöta så är dess bidrag till vattenförsörjningen försumbart.
 
Roten

Det var roten jag avsåg. Men lite vätska är väl bättre än ingen vätska? Frågan är nu bara om Stensöta har motsatta effekten och driver ut mer vätska ur kroppen än man får i sig.

/ Morgan
 
Smaken då?

Jag vet att i en överlevnadssituation gäller det att inte vara finkänslig eller kräsen men stensöta smakar så förbaskat starkt att jag nog hellre använder den som krydda än som mat eller dryck.

Bengt
 
Vatten och inget öppet....

Med en svamp kan du ta hand om daggen och samla in betydande mängder, så klarade sig den amerikanske piloten i Bosnien bl a. En vindrutespolarslang på en meter gör att du kan suga vatten ut hålor och skrevor. För att i en överlevnadssituation få i dig tillräckligt med vatten är du hänvisad till växtvatten mest i varmt klimat där grundvattnet är bräckt, gör en solgrop och tag vara på kondensvattnet med hjälp av samlingskärl och din slang. eller gå en bit in i djungel och finn en vattenlijan.
I sverige gräver du en grop intill en vattendrag så får du filtrerat vatten, eller ber om att få ta det ur pumpen eller kran!

Go tur

Johan K
 
Stensötan har, jämfört med andra växtrötter, inte så förvånansvärt hög vattenhalt. Som nämnt i förgående inlägg används den lämpligast som smkförbättrare/krydda. Roten är dessutom ganska tun, ca 5mm idiameter. Roten har en speciell smak vilket kan orsaka illamående om den förtärs i större mängd. Roten kan användas mot förstoppning och som host och slemlösande. Huruvida den är laxerande vet jag ej. Det finns andra växter med betydligt högre vattenhalt. I Sverige är man dock oftast inte så långt ifrån någon sjö eller bäck.
 
Aardwolf; sa:
Enligt uppgift så ska Stensöta vara cancerframkallande. Så man ska nog inte tugga i sig för mycket av den.

Du blandar inte ihop den med örnbräken nu? (Ormbunke alltså.) Örnbräken anges i en del böcker vara ätbar (de unga skotten) eftersom den äts i Asien, men senare års forskning lär tydligen ha visat att den troligen orsakar magcancer. (Jag har inte läst nåt om det på flera år så mitt minne kanske sviker mig och det kan ju ha kommit fram nya upptäckter.)

Däremot innehåller väl stensöteroten oxalsyra som man inte ska få i sig för mycket av (det är väl njurarna som tar stryk om jag inte minns fel).
 
Re: Re: Stensöta


Du blandar inte ihop den med örnbräken nu? (Ormbunke alltså.)


Jag fick reda på det för tre år sen på en utbildining inom escape and evasion hållen av Överlevnadsenheten. Dom sa att ormbräken var och att dom misstänkte att stensötan var detsamma. Så därför skulle man undvika den.
 
Re: Re: Stensöta

nermander; sa:
Aardwolf; sa:
Enligt uppgift så ska Stensöta vara cancerframkallande. Så man ska nog inte tugga i sig för mycket av den.

Du blandar inte ihop den med örnbräken nu? (Ormbunke alltså.) Örnbräken anges i en del böcker vara ätbar (de unga skotten) eftersom den äts i Asien, men senare års forskning lär tydligen ha visat att den troligen orsakar magcancer. (Jag har inte läst nåt om det på flera år så mitt minne kanske sviker mig och det kan ju ha kommit fram nya upptäckter.)

Däremot innehåller väl stensöteroten oxalsyra som man inte ska få i sig för mycket av (det är väl njurarna som tar stryk om jag inte minns fel).

Hej Peter!
Helt rätt om Örnbräken!
Denna anses som en delikatess i Japan och till och med odlas - trots sin giftighet.
Unga skott är mindre toxiska än rotstocken, men med en behandling av att kokas med natriumkarbonat minskas det drastiskt.
Men vem vill käka det när det finns hundkäx som är SÅ delikat, eller hur???

Stensöta innehåller glycyrrizin som är 50 ggr sötare än socker (men är ingen kolhydrat, så det är bara smak...) detta återfinns även i lakritsrot.
Kollat litteratur, men inte hittat något om oxalsyraförekomst (jämför man smaken med t ex harsyra som är tydligt syrlig så tycker jag inte att samma syra återfinns i stensötan), det är i alla fall helt riktigt att det finns en ökad risk för njursten om man käkar mycket harsyra.


Ha det gott och drick mycket vatten!
Ulf
 
Re: Re: Re: Stensöta

Aardwolf; sa:

Du blandar inte ihop den med örnbräken nu? (Ormbunke alltså.)


Jag fick reda på det för tre år sen på en utbildining inom escape and evasion hållen av Överlevnadsenheten. Dom sa att ormbräken var och att dom misstänkte att stensötan var detsamma. Så därför skulle man undvika den.


Om man konsulterar Handbok Överlevnad, så kan man på sidan 84 läsa att stensöta är den enda av sveriges ormbunkar som är ätlig.
Samma sak står med början på sidan 70 i "Vilda växter som mat och medicin", som för övrigt rekommenderas av
Försvarsmaktens Överlevnadsskola som lämplig litteratur om växter.
http://www.k3.mil.se/article.php?id=3274

Ha det bra
Ulf
 
Mer info

Har köpt in ett par böcker och finner följande information:

- Tidens stora bok om LÄKEVÄXTER (ISBN: 91-518-3833-8)
Stensöta
... Förr användes stensöta främst som milt purgativ och slemlösande. Den var känd av de gamla grekerna. Den är alltjämt populär som botemedel vid hosta och halsont. Rotstockarna används medicinskt. Torkade går de lätt sönder, är grönaktiga innuti och har söt smak (därav namnet stensöta). De innehåller en fet olja, en eterisk olja, glycyrrhizin, och slemämne. Dessa ger stensöta hostbefodrande, diuretisk, galldrivande, laxativ och maskdrivande verkan. Den används som infusion eller i pulverform för ihållande hals- och lunginfektioner, gallblåsebesvär, urinvägsinfektioner och för utdrivning av inälvsmaskar.

- Örtmedicin och växtmagi (Förlag: Det Bästa)
Stensöta
... Innehållsämnen: Glycyrrhetinsyra, garvämne, socker, slem, eterisk olja, hartsartat bitterämne.
Medicinsk verkan: Upphostningsbefrämjande, ökar gallavsöndringen, milt laxerande, maskdrivande.
Användning: Vid bronkit, gallbesvär och lätt förstoppning.
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg