Stavar?

Undrade bara om det är nödvändigt att ha stavar till en veckas fjällvandring (abisko-nikkaloukta), vi kommer förmodligen ta ett par avstickare från kungsleden.
Vad är fördelarna med stavar? och är det stor skillnad mellen dyra och billigare varianter, någon som testat de dämpande teleskopstavarna från clas ohlsson? :)
/Fredrik
 
Min åsikt är att nödvändigt är det absolut inte. Men sen är det personligt. En del (som vant sig) tycker det är jättebra att gå med stavar (finns långa trådar här på det ämnet och andra som inte är vana tycker inte alls om det.)

Men du behöver iaf inga stavar för att gå den sträckan om du håller dig till lederna. Sen om du gillar det ändå så är det upp till dig att ta med.
 
Beror på hur och var du vandrar

Som nybörjare i fjällen så började jag med att använda en lång vandringsstav som "alla gjorde" i mitten på 80-talet. Bra att ha i vad och bökig terräng men lite i vägen när det var slätt och lättgånget.

Fick sedan förmånen att leda en grupp svenska scouter på Island 1993 där samtliga i det isländska ledarkollektivet använde gåstavar, något som vi som hade svensk fjälltradition tyckte var lite väl "modernt". Men när man såg hur islänningarna pinnade på i den branta, steniga och bitvis mycket ojämna och kuperade terrängen på Hornstradir så blev i vart fall jag imponerad. Köpte i mitten av 90-talet på mig ett par teleskopstavar via jobbet och hade dessa med vid en fjällutbildning jag körde i Vindelfjällen 1999 och sen dess är jag fast. Det blev möjligt att gå på skrå utan att spänna sig, lätt att ta sig över tom mycket svåra vad mm mm. Därtill så kunde vår grupp hjälpa ned en deltagare vars knän packade ihop genom att hon fick låna mina stavar och omlastad ryggsäck.

Så... visst, man klarar utan stavar i fjällen. Men mina stavar följer med nästa gång jag åker upp på fjället - garanterat!

Vänligen/Dag
 
Hej!

Ifall man håller sig till leder och stigar brukar det inte vara något problem alls utan stavar.

Om man går i lite mer krävande terräng, t ex uppför, nerför eller där det är mycket sten, är det ofta skönt att ha ett tredje ben.

Och om du ska vada, framför allt om det är knädjupt eller mer, så är staven oumbärlig. Dels kan man använda den som sond om vattnet är grumligt, och dels är det bra att alltid ha minst två stödjepunkter.

Teleskop eller inte? Det funkar väl bra med vilket som. Och efter ett par dagars tuff vandring brukar ändå rören i staven ha krökts så att det inte går att justera längden längre.

En stav eller två? Om man tänker sig gå "stavgång", så blir det ju två. Jag för min del använder staven mer som balansjusterare, och blir dessutom yr i bollen av att leta efter platser att sätta ner två stavar. Man ska ju hinna titta på utsikten också. Men jag måste påminna mig om att hålla staven lika mycket i vänster som höger hand, för annars belastar jag ena knät mer än det andra.

mvh Filiokus
 
Sedan jag började vandra med stavar så tänker jag definitivt inte sluta med det även om jag bara vandrar i platt terräng. Det är en fröjd att vandra med stavar om man får till tekniken.

Jag kör själv med teleskopstavarna från Clas Ohlson och dom duger alldeles utmärkt. Sammanlagt kan det nog handla om drygt 100-mils vandring även om det inte är med samma par. Men dom är billiga och relativt lätta. Så det är bara att köra på!

Däremot rekommenderar jag dig att byta ut bandet kring handleden till en klassisk skidstavsrem. Det är bara irriterande och tidskrävande att hålla på med kardborreknäppningen varje gång man skall ta på/av staven.

//Peter
 
Stav kan jag inte gå utan i fjällen, jag till och med har stav när jag promenerar i skogen dagligen.
Enligt min uppfattning sparar man en hel del energi när man använder stav.

Men mest gillar jag nog staven i fjällen när jag kan luta ryggsäcken mot den och sedan använda ryggsäcken som behagligt ryggstöd när jag sitter och tittar med kikare. Eller när jag har den som ryggås för min tältduksväv vilket då, tillsammans med ryggsäcken, blir ett tält att sova i vid hyggligt väder.

Den är bra att ha när man behöver spjälor vid benbrott, skön att luta sig mot när man vilar stående någon minut och man kan använda den som ved på kalfjället vid behov. Bra som ”kamerastativ” eller som stöd när man använder kikare.

Den är bra att bära en skadad fjällvandrare på - om man är två som bär. Rvå vandringsstavar kan bli en bår. Bra att ha när labbarna anfaller och försöker slå mot huvudet, bara håll den rakt upp så kommer dom inte åt dig.
Skön att tälja slät och fin, skön att gravera och göra vackra mönster på under regniga dagar.
Läcker att ha som minne när den graverad och fin står mot väggen hemma – eller gör en gardinstång av den!

Thomas
 
Som nämnts är stav(arna) knappast oumäbrligt om du tänker dig att gå mellan Abisko och Nikkaluokta. Vaden är i prindip obefintliga längs sträckan (det är en ganska grund bäck nära Alesjaure som jag minns som det enda vatten man behöver plaska i) och stigen lättgången. Så där är det mest en smaksak.

Ska man vada är det bra med ett stabilt stöd. Jag har själv bara prövat varianten med en trästav. Men det finns säkert någon bra teknik för två stavar också.

På min stav har jag skalat av barken, men lämnat en (eller rättare sagt två för mina höga respekive låga kängor) remsa nertill som visar höjden på kängorna. Praktiskt när man ska vada enklare vattendrag och avgöra om man behöver ta av sig om fötterna eller inte. (Eller kanske framför allt var man kan sätta fötterna om man fortfarande har kängorna på sig.)
 
Jag går alltid med två stavar. Det skonar mina knän. Personligen tycker jag att teleskopstavar skramlar, så jag har ett par billiga icke teleskopstavar.
 

avslutad210712

Gäst
Har testat både gandalfstav och dubbla gångstavar och jag tycker att båda varaianterna har sina fördelar.

Vid vad är en gandalfstav helt klart att föredra. Dels för att det är snabbt att skifta längden dvs man flyttar bara handen på staven men dels därför att de allra flesta gångstavar är för korta för att vara riktigt bra vid vad. De är oftast bara 145 cm i utdraget läge och det är i alla fall för kort för min del och jag är inte direkt jättelång. Däremot får man ett hiskeligt driv när man kör med dubbla stavar oavsett om det är platt och fint eller om det lutar lite uppåt. En annan fördel med gandalfstaven är om man skall fotografera under vandringen. Med en gandalfstav flyttar man bara handen en bit uppåt och sen använder man staven som ett enkelt stativ. Med dubbla stavar är de för korta vilket gör att antingen skall man ställa bort dem eller så skall man huka sig ner på ett fullständigt onaturligt sätt. Eller så gör man som jag testade först. Man står rakt upp och låter stavarna dingla ner vilket gör att de kommer att fungera som perfekta pendlar och de penldar länge. Behöver jag säga hur bra det går att fota då........

Sen finns det ett ytterligare skäl att gå med framförallt dubbla stavar och det är för såna som mig som har problem med axlarna så ger stavgång en naturlig sjukgymnastik under vandringen och hur otroligt det än låter så är mina axlar betydligt bättre efter en vandring än före . Tror jag skall be läkaren sjukskriva mig och ordinera fjällvandring som behandling :)
 
Skaffade teleskopstavar första gången 2001 i Österrike efter att jag frågad en lokal guide hur hans knän höll speciellt i nerförbackarna. Efter det har jag alltid använt dem om jag gått längre sträckor med packning.

Förutom att stavarna hjälper med balansen i svår terräng, lättar bördan på knäna i nerförbackar och ger en extra kick uppför så tycker jag axlarna och ryggen också mår bättre efter en dag med tung ryggsäck. At gå med stavar belastar kroppen jämnare, och håller även överkroppen i rörelse. Har aldrig ännu lyckats böja en teleskopstav så att den inte mera gått ihop, och då har jag även skidat telemark med dom.
 
vi kommer ha tält med oss, så det är möjligt att vi kanske gör avstickare längs vägen, och då verkar det som stavar kan vara till hjälp. Vi hade även tänkt ta oss till tarfaladalen och upp på kebne, så även det talar väl för staven? även om jag kan tänka mig att det finns bra stigar de vägarna?
 
Jag ser bara fördelar....

.... med att använda stavar. Jag har alltid två stavar när jag vandrar i fjällen vare sig det är i Lappland eller, som för två månader sedan, i Mt Everest-området, och även i hemmaterrängen när jag bär ryggsäck t.ex. under förberedelserna inför en vandring. De har säker räddat mig från en del stukningar, ofrivilliga bad och kanske ben- eller armbrott när jag har varit på väg att snubbla eller halka. Jag har aldrig upplevt dem vara i vägen; händerna är ju ändå lediga. Med dem kan jag utnyttja armstyrkan i uppförsbackarna, likadant i utförsbackarna som ju sliter på knäna mer än uppförsbackarna. Allt detta gäller oberoende av om jag håller mig till väl upptrampade vandringsleder eller går min egen väg.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
majjen En eller två stavar? Fjällvandring 58
sir Toby Stavar Fjällvandring 16
Jonik vandra med stavar Fjällvandring 43
Lars G A Bäst vada med två stavar? Eller en? Fjällvandring 11
sjom Vandra med stavar? Fjällvandring 20
Robwah-9 Vilka stavar ? Fjällvandring 3
sajberjohan Stavar Fjällvandring 13

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg