Vet inte var jag ska placera detta. Är ny på forumet o relativt ny vandrare.
Min första solovandring var Vittsjö-Hässleholm på ca 7+16+13 km delat på 3 dagar.
En ganska ok vandring för nybörjare längs skåneleden.
Jag tror denna skulle varit en behagligare upplevelse om jag inte kört ifrån mina vandrarkängor.
Planen var att jag skulle ta bilen upp till Hässleholm och sedan ta lokalbuss upp till vittsjö och sedan vandra tillbaka till bilen.
Sagt och gjort anländer jag till Hässleholm, glad, positiv och taggad. Ser att jag intehar min plastpåse med vandrarkängorna med mig. Jag tänker, vad tusan!!!??? Tänker efter en liten stund och minns att jag inte lastat med den i bilen. Ringer min granne som i sin tur går ner på min gata o hittar påsen med kängor i. Glad var jag att ingen tagit dem.
Jag har ett par urgamla gympadojjor, supertunna och slitna. Jag tänker; ÄH! Detta ska nog gå!
Streckan e fin den första delen, det har regnat dagarna innan så det är lite blött i gräset. Snart blir jag väldigt blöt om fötterna. Anländer på kvällen till vindkydden med russinfötter. Kallt o blött!
jag tänker.. hur ska detta gå då det ösregnar hela natten.
Adapt improvise and overcome:
Jag har alltid med mig några sopsäckar då till tält, regnskydd o sovsäck. Tar dessa och stoppar ner fötterna i, på med gympadojjorna o sedan knyta upp dem till knän.
Fungerar utmärkt och jag kan vandra obehindrat i hög blöt gräs o tät vegetation.
Jag får mer o mer ont i fötterna då jag inte får stöd för anklarna och sulorna är extremt slitna o mjuka så att varje fotsteg i hård terräng med stora stenar gör oändligt ont.
Klarar sträckan fint, med smärtstillande o många pauser.
Lärt av mina misstag...
Min första solovandring var Vittsjö-Hässleholm på ca 7+16+13 km delat på 3 dagar.
En ganska ok vandring för nybörjare längs skåneleden.
Jag tror denna skulle varit en behagligare upplevelse om jag inte kört ifrån mina vandrarkängor.
Planen var att jag skulle ta bilen upp till Hässleholm och sedan ta lokalbuss upp till vittsjö och sedan vandra tillbaka till bilen.
Sagt och gjort anländer jag till Hässleholm, glad, positiv och taggad. Ser att jag intehar min plastpåse med vandrarkängorna med mig. Jag tänker, vad tusan!!!??? Tänker efter en liten stund och minns att jag inte lastat med den i bilen. Ringer min granne som i sin tur går ner på min gata o hittar påsen med kängor i. Glad var jag att ingen tagit dem.
Jag har ett par urgamla gympadojjor, supertunna och slitna. Jag tänker; ÄH! Detta ska nog gå!
Streckan e fin den första delen, det har regnat dagarna innan så det är lite blött i gräset. Snart blir jag väldigt blöt om fötterna. Anländer på kvällen till vindkydden med russinfötter. Kallt o blött!
jag tänker.. hur ska detta gå då det ösregnar hela natten.
Adapt improvise and overcome:
Jag har alltid med mig några sopsäckar då till tält, regnskydd o sovsäck. Tar dessa och stoppar ner fötterna i, på med gympadojjorna o sedan knyta upp dem till knän.
Fungerar utmärkt och jag kan vandra obehindrat i hög blöt gräs o tät vegetation.
Jag får mer o mer ont i fötterna då jag inte får stöd för anklarna och sulorna är extremt slitna o mjuka så att varje fotsteg i hård terräng med stora stenar gör oändligt ont.
Klarar sträckan fint, med smärtstillande o många pauser.
Lärt av mina misstag...