Snabbhet = säkerhet vid vanlig fjällvandring?

[JMel]

Det har sagts att snabbhet ger säkerhet vid vanlig fjällvandring eftersom man resonerar så i alperna. Jag undrar om det inte är en felanvändning av det uttrycket. I alperna eller på andra ställen trodde jag att man tänker så här: gör man t ex en toppbestigning gäller det att hinna med detta medan det är bra väder. Ju snabbare man är desto mindre risk att vädret slår om. När man vandrar i fjällen har man inte bråttom på det viset. Det är inte så att man normalt är uppe på en utsatt bergvägg. Man går inte sina dagsetapper så snabbt som möjligt av säkerhetsskäl för att snabbt få upp tältet på nästa plats.

 

[Anders V]

Beror av plats, läge och syfte.

Om syftet är att ta sig upp på en utsatt topp (prestationsinriktat friluftsliv) är en viss snabbhet säkerhet, åtminstone på nervägen. Dvs du är på toppen eller en bra bit upp och vädret slår om. Dock tycker jag det är viktigare att vara uppmärksam och ha modet att vända i tid. Snabb förflyttning får aldrig komma före eftertanke och istället skapa problem.

På fjällvandring i svenska fjällen är ju syftet oftast ett annat (för mig iaf). Rekreation, att bara vara ute, fotografera mm utan någon prestation att tala om sedan. Att stressa fram då är att missa hela grejen. Däremot är det en säkerhetsfaktor att kunna vara snabb när det behövs. Och då menar jag inte nödvändigtvis att kunna springa med ryggsäck, utan att snabbt hitta skydd, sätta sig i säkerhet, få upp tältet, ta hand om hungriga och frusna kamrater och barn mm. Kort sagt rutinerna sitter i ryggmärgen. Den snabbheten är nog viktigare. Sen är det tryggt att veta att man kan dra på om det verkligen behövs. Sällan varit nödvändigt.

AV

 

[lill-fred]

snabbhet = säkerhet är sant som man säger i alperna, men det är inte bara väder man talar om då, eftersom solen är starkare där och tar mer på snön. vilket i sin tur gör den lösare och mer instabil = ökad lavinrisk dvs man ger sig ut tidigt innan snön hunnit bli lös och nere innan den blivit för lös

// Fredrik