Snaaart vandring!

[Wolf25]

försöker förklara det roliga med packlistor för min flickvän och vandringskamrat. Det går sådär..

Hehe... det känner vi igen.
Är även du en sån som ligger i sängen och läser kartor?

/Ulf

 

[Wolf25]

...eller om vi kommer att glömma nåt under de tre byten som ska göras fram till Ammarnäs... Och...

Känner en Erik Heedman... Då vi kom fram till Aktse upptäckte han att han glömt kängorna i bilen hemma i Luleå då vi packade om till minibussen.

/Ulf

 

[millimeter]

Jag drömmer mardrömmar om att jag missar tåget, eller att jag kommer fram till Kiruna station och upptäcker att jag har glömt att packa ryggsäcken. :-/ Snacka om resfeber, va!

Så är det året runt för mig! Jag vet inte hur många gånger jag drömt att jag är på väg upp i Tarfaladalen och upptäcker att jag glömt kängorna(!), tältet, regnjackan eller nåt annat.. En gång tog jag tåget hem för att hämta, och åkte sen upp igen.

 

[shalin]

Hehe... det känner vi igen.
Är även du en sån som ligger i sängen och läser kartor?
/Ulf

Ja! Men varför vill nite hon?

 

[thomalin]

Lika för mig

Känner igen mig i många av svaren här...

Nöjet med att förädla, vrida och vända på packningen i månader innan avfärd... testa på Sörmlandsleden, Kinnekulle och andra platser är just bara test inför "vikigare" turer... i år Sarek.

Att få sambon att inse det roliga med förberedelserna, packlistor i exce,l förädling av utrustning... det svåra i att förklara och motivera nya inköp... men hon är en livsnjutare som lägger mer fokus på vandringen... inte vägen dit... finns nog inget rätt och fel där... bara mer jobb/nöje för mig

Har mycket våndor kring vägval... transporter och potenciella hinder eller problem... skräckblandad förtjusning att ge sig ut på okänd mark... nu är det knappt en månad kvar!

Tick, tack...

Thomas

 

[justsafe]

Utsidan!!!!

Ahh det är så man blir tokig på att vänta. 20 dagar kvar innan avfärd är 21 för många! Skissat på en utskriven kartbild idag, pillat med lite utrustning och kapat vikten ytterliggare (4250 gram nu).

Vad gör ni när ni längtar tills fjällvandring?

// Jocke

Är på detta detta forum 24/7

Finslipar annars på utrustningen, köper fler bra ha prylar med något lägre vikt än de förra.

 

[tiddelipom]

Hehe... det känner vi igen.
Är även du en sån som ligger i sängen och läser kartor?

/Ulf

Hrmm .... är inte det naturligt? Läser gärna kartor innan jag somnar året runt. Trodde det var min livskamrat som var annorlunda ... får väl kanske tänka om!?

Jag packar tidigt första gången och packar sedan om en eller flera gånger. Alltid är det något som kan förfinas eller inte minst lämnas hemma. Kankse kan byta ut någon pryl. Packningen krymper i alla fall alltid efter ett par ompackningar.
Kollar packlistan och förfinar. Ser till att inget glöms.
Läser guideböcker och annat ... letar information på nätet för xxx gången. Läser allt äldre och äldre inlägg här på Utsidan om allt som möjligen eventuellt kanske kan vara något lite relevant.
Längtar och dagdrömmer!

Om fem dagar åker jag äntligen iväg för två veckors vandring och en veckas paddling i Anderna ... fem låånga dagar.

PS. Jocke blev det någon tur till Ausangate i våras??

 

[Stormange]

Bara 10 dgr till start på Padjelantaturen. Min flickvän väger grejer och pular med packlistan för fulla muggar. Kanske blir det knepigt att ordna med båtskjuts i Kvikkjokk på midsommaraftonens eftermiddag/kväll.

Mange

 

[camoscio]

Känner en Erik Heedman... Då vi kom fram till Aktse upptäckte han att han glömt kängorna i bilen hemma i Luleå då vi packade om till minibussen.

/Ulf

Kängorna har man väl på fötterna?

 

[camoscio]

Nu är det inte fjäll som står först på programmet, men. Jag ägnar alltid mycket tid åt att packa inför årets första resa. Att trimma kartpacken kan bara det ta ett par dagar (den brukar börja med över 1 kg, sen stryker jag ett par hekto överlappning). Sen har jag trimmat maten lite, från 8 hg per dag till 7. Sannolikt blir det vid proviantering färre, men större, matportioner.


Givetvis tränar jag för uppgiften, speciellt viktigt eftersom jag varit sjuk efter en trafikolycka i mitten av februari (stabil bäckenfraktur, försvagad rumpmuskel).
I början av maj kunde jag gå fyra dagars skogsvandring, alltid något. Häromdan kunde jag äntligen springa lite. Jag har gått flera 15-km-rundor med ryggsäck, cirka 14 kg, cyklat, massor, och övat balansplatta, flexaband och uppstigning på ett ben (30 ggr var från toastolen, med skor på fötterna).


Sen kollar jag webkameror och vädersiter och ringer en och annan stuga.
Första resan skulle ha gått till Pyreneerna (sjätte gången)
men där är snöläget ställvis förtvivlat. Jag talade igår med stugchef i Frankrike med aningen imperfekt förbindelse, men ord som mauvais, dangereux, piolet och crampons kunde jag lätt uppfatta. Hans stuga på 2200 meter var omgiven av snö.
Så direkt efter det samtalet och ett par samtal till stugor i Thabor-området i franska Västalperna,
bokade jag om resan från Paris och bytte min spanska orbok mot en italiensk.

Det blir Västalperna, för ungefär nionde gången, där jag
fortfarande har ett och annat outrättat, ett område lika tältvänligt som Pyreneerna, kanske vänligare.