små glaciärer / snöfält

Hallå!
Som vanligt vid den här årstiden sitter man och drömmer sig iväg till soliga sommarfjäll.

Jag tror att jag nu känner mig redo att ge mig på lite vågligare turer upp i högre fjällområden (även om jag nog fortfarande får betecknas som feg). Men något som jag är ganska orolig för är glaciärer som jag har hållit mig undan ifrån så här långt.

Efter att ha läst några trådar om glaciärsäkerhet här på Utsidan (jo, det finns många och jag har långt ifrån läst alla) så har jag fått intrycket att små glaciärer i allmänhet anses som säkrare än stora och att det finns en del små glaciärer som de flesta gladeligen knatar över oinbundna. Pyramidenglaciären vid Unna Räita verkar vara en sådan. Dock läste jag ett inlägg som tyder på att inte heller den verkar ofarlig. Har fiskat upp en man på en parkering en gång som hade halkat på en isfläck och brutit fotleden. Han kunde inte röra sig ur fläcken. Detta gav mig en tankeställare eftersom om något sådant händer när man är själv och långt från hälp så är man väldigt utsatt.

Så jag skulle höra vilka åsikter som finns här, är små glaciärer (låt oss säga upp till 200m i längd eller så) säkrare än större? Jag skulle också vilja fråga om hur man egentligen ser skillnad på snöfläckar och mindre glaciärer, för mig är det i alla fall inte självklart. Ska man titta efter sprickor i kanten, bergschrund, lutning eller annat?
 
Liksom du har jag undvikit glaciärer. Men dina frågor är verkligen berättigade, eftersom vissa snöfält kan ligga kvar under flera år och kan vara svåra att skilja från snötäckta småglaciärer. Alla glaciärer finns heller inte utmärkta på fjällkartan och vissa som är utritade har förmodligen hunnit smälta bort. Så gott som alla har blivit betydligt mindre.

Frågeställningen är dock ännu mer komplicerad eftersom glaciärkanter kan vara så begravda under grus och sten att man inte ser att det finns glacäris under. Dessa är synnerligen förrädiska att gå på eftersom man inte misstänker vad de är för något. De kan vara urholkade under så att (den osynliga) isen inte bär.

Frilagd glaciäris är som i ditt exempel ofta hal som såpat glas, vilket även ett hårt snö-/isfält kan vara. Snötäcke är lättare att gå på, men man ser ju inte om det finns sprickor under. När jag läser äldre tiders rekommendationer får jag intrycket att man inte avrådde från att gå på snötäckta glaciärer utan bara att man skulle vara försiktig. Detta tycker jag är konstigt. Det finns all anledning att undvika glaciärer och deras närområde. Det är bra att vara ordentligt påläst innan man närmar sig en (misstänkt) glaciär. Jag tänkte vänta tills jag kan ingå i ett ordentligt replag innan jag ger mig ut på en glaciär. Eftersom jag oftast är själv när jag går, eller har för få erfarna personer med mig, så har det inte blivit av.
 
Man vandrar på glaciärer om man har kunskap,rätt utrustning och två kompisar inknutna i repet man har vid sin sida.Gör inte misstaget att stå på moränen (sten,grus,lera) och känna dig säker nära glaciären,när du egentligen redan står på glaciären.
Problemet är ju att man inte vet om snö-istäcket är 10 centimeter eller 30 meter.
Få undantag finns,Kebnekaise har en toppglaciär och där vandrar dom flesta utan rep.
 
Om en glaciär är barsmält ser man sprickorna, då är det "bara" halkan och oländigheten som är problematisk, dvs man behöver stegjärn och eventuellt rep och sele för att inte halka omkull eller falla ner i eventuella sprickor.
Om glaciären däremot är snötäckt, helt eller delvis, är det farligare eftersom man inte ser var det är farligt - då är definitivt rep mm att betrakta som obligatoriskt.
Det fanns förr traditionella vägar som kunde anses ganska säkra, p.g.a. få sprickor och brunnar där man gick, men nu med all avsmältning ska man nog vara försiktig med att använda sig av dem, de kanske inte alls är så säkra längre. Det var ju någon som föll ner i en spricka på väg ner från svarta sjön för några vintrar sedan alldeles vid "leden"...
 
Tack för era svar!

Jag håller med om vad ni skriver och hittills har jag hållt mig på behörigt avstånd från allt som kan vara en glaciär. Jag har även varit väldigt försiktig med att beträda snöfält där man kan se att ett vattendrag försvinner in i eller kommer ut ur det.

Men om man står framför något som ser ut som ett snöfält men misstänker att det kan finnas lite glaciäris i mitten, fast utan tydliga tecken på att så är fallet (ingen barsmält is, upplogad morän, etc), hur resonerar ni då?

Toppglaciären på Kebnekaise är ju ett intressant exempel. Har inte varit uppe där själv men har också fått för mig att det är få som är inknutna där. Kan man generellt säga att toppglaciärer är säkrare än andra glaciärer eller är det något som gäller just för Kebnekaiseglaciären? Alla synpunkter är välkomna!
 
Skillnad på glaciär och dödis.

Hejsan.

Om vi går tillbaka till grundfrågan är svaret egentligen nej, även om det kan vara ja. Låter konstigt förstås. Grejen är att det finns tre "steg" på vägen så att säga.

Först och främst har vi snöfläckar. Vissa av dom är i princip permanenta men snödjupet blir inte så stort att snön packas ihop till ren is.

Nästa nivå är då is bildas, men trycket är inte så högt att isen börjar flyta. Detta mellansteg kallas för dödis. Eftersom dödisen inte rör på sig bildas heller inga sprickor och därmed är det i princip helt säker. För de flesta som inte forskar i området skulle en dödis upplevas som en liten glaciär och man kan ju därmed säga att det finns fog i att säga att mindre glaciärer är säkrare, även om det rent tekniskt är fel.

I en riktig glaciär däremot är trycket alltid så högt att isen flyter. Detta medför att det alltid finns risk för sprickor i en äkta glaciär och så länge som det finns snö ovanpå isen som kan täcka sprickorna bör man inte vandra där utan rep.

Det sagt kan man givetvis minska risken till en betydligt lägre nivå genom kunskap. Det man bör inse först och främst är att sprickor primärt bildas där glaciären är konvex. Mest klassiskt där den rinner över ett stup och ett ifall bildas. Detta medför givetvis att då glaciären tvärtemot är konkav är risken för sprickbildning liten.

Så för egen del skulle jag kunna tänka mig att knata över en liten konkav glaciär, typ om man stöter på någon som inte finns på kartan på vägen upp till ett pass. Dels är det ju inte helt osannolikt att det är en dödis och dels är den ju konkav. Men skulle det planeras in en tur som kräver att man passerar en större glaciär skulle jag aldrig ge mig av utan riktig glaciärutrustning.

/ Stefan
 
Toppglaciären på Kebnekaise är ju ett intressant exempel. Har inte varit uppe där själv men har också fått för mig att det är få som är inknutna där. Kan man generellt säga att toppglaciärer är säkrare än andra glaciärer eller är det något som gäller just för Kebnekaiseglaciären? Alla synpunkter är välkomna!

En intressant fråga är ju om det någonsin har hänt en sprickeolycka där. Tusentals eller tiotusentals beträder den väl varje år. Jag tror olyckorna gällande den snarare har varit reserverade till att börja glida på den österut och sen är det gonatt ner i avgrunden.
 
Tack för ett intressant svar Stefan!
En intressant fråga är ju om det någonsin har hänt en sprickeolycka där. Tusentals eller tiotusentals beträder den väl varje år. Jag tror olyckorna gällande den snarare har varit reserverade till att börja glida på den österut och sen är det gonatt ner i avgrunden.
Om man utgår från Stefans definitioner ovan så är kanske toppglaciären i själva verket en dödis?
 
Lurad

Kolla gärna bilderna på min profil...

Dödsolycka i Sarek för några år sedan då ett par vandrade "på sidan" av en glaciär. De trodde de var säkra och gick på fastmark när marken plötsligt gav vika och en av dem försvann..... tyvärr för gott ned i en glaciärjokk och in under isen...
 
En sak som ej varit uppe i tråden som påverkar säkerhet på glaciär är temperatur. Frusen blötsnö håller bättre än mjuk, och det är en ganska stor skillnad. Framförallt om man rör sig på hög höjd exempelvis i alperna på sommaren så kan man välja vilka tidpunkter på dygnet man rör sig.
 
Teorin om konvexa och konkava glaciärer bygger på att tjockleken är någorlunda konstant, detta behöver ju inte vara fallet. Sprickor kan vara följden av ojämnheter på glaciärens botten, när glaciären flyter över dessa kan ytan fortfarande vara ganska jämn - men sprickig.
Dessutom finns ju alltid glaciärbrunnar att ta hänsyn till...

Att gå över glaciär innebär alltid en risk, ju mer man vet desto bättre blir man på att bedöma hur stor.
På min första fjällvandring ( ensam, 16 år gammal) gick jag på en glesprickad rekommenderad led i kanten på en glaciär uppe i Mårma utan en aning om hur farligt det var, det var länge sedan de tog bort den från kartorna.

Var försiktiga därute!
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg