skoval

Om allt gått rätt till ska man här se en bild av Coll Cornella i Katalonien. Man går upp mellan de båda snöfälten, passkrönet är lite längre till höger i bild. Det är inte mer än 100 höjdmeter, men det är det brantaste pass jag gått över, åtminstone utan stig (jag har rentav gjort det tre gånger
men tänker inte göra om det!)
Det är bitvis en viss kamp om fotfästet och inte alla gånger lätt att överblicka.
Nedstigningen på andra sidan är inte fullt så brant, men går över gräs och helt utan stig, för att sedan följas av ett blockstråk.

Jag hade min Meindlkängor, fotknölshöga, 1.1 kg. Undras om jag borde använt meshskor eller sandaler?
 

Bilagor

  • pass.jpg
    pass.jpg
    135.9 KB · Visningar: 420
Varför byta skor om dina Meindlkängor funkar så bra?
Jag vandrar med Meindlkängor själv och vill absolut inte byta ut dem, då de är de enda jag inte får skavsår i. Den dagen de inte håller ihop längre får jag väl lov att försöka hitta några andra bekväma och förhoppningsvis lättare skor.

God tur!
 
Jag hade min Meindlkängor, fotknölshöga, 1.1 kg. Undras om jag borde använt meshskor eller sandaler?

"Borde" eller "kunde" ha använt andra skor? Att du bar onödigt tungt på fötterna när det var en såpass brant stigning, eller vad är det du funderar kring?

Jag vet inte hur jag går teknikmässigt, men i stenskravel blir mina skor hårt ansatta uppe över tårna. Hur gärna jag än skulle vilja, känns det inte som någon idé för mig med en meshsko i sån terräng, har i alla fall inte hittat någon med tillräckligt uppdragen sulkant fram. Typ en vanlig löparsko skulle vara uppriven på några timmar, helt säkert.

Sandaler? Tja, kanske mina Keen Newport H2 eller liknande, Teva har väl också några modeller som inte har öppen tå.

De flesta av Keens modeller, inte bara sandaler, har uppdrag över tån, lite av deras signum. Har du kollat deras modeller? Finns en del med hikinginriktning. Fast såklart, de är ju inte fjäderlätta som de Salomonskor som så många verkar gilla. Som jag också skulle vilja gilla!

Det blir intressant att läsa vad du får för förslag, hur andra sliter skor/slår i tår, och löser det isåfall!
 
Alltså, jag tror vår gode vän var lite ironisk...

Nja, inte bara. Men jag tänker på att vi har diskuterat skor med eller utan skaft i det oändliga
fast funktionen måste skifta väldigt mellan individer. En del som yttrat sig vandrar bara på låglandet och själv verkar jag höra till de få här som huvudsakligen vandrar i alpin terräng. Den kan se ut såhär. Den kan se ut som Casamanyas nordsida i Andorra där man letar sig ned ett par hundra höjdmeter mot ett stigpass i en brant kanal (lyckligtvis markerad!) med bara glatt berg under fötterna eller Coll de Certascans östsida (Katalonien igen) över ett brant och länge liggande snöfält. För att ta exempel från årets tur.

I Jörgen Johanssons bok Lättvandring från A-Ö sägs ngt om att Alperna (Pyreneerna är förstås jämförbara) skulle vara särskilt lämpade för låga skor p g a att det är torrare där. Jag skulle förr testa låga skor (t ex mina New Balance, 0.7 kg tror jag)
i fjällen där terrängen i allmänhet inte är fullt så brant!!! Över det här passet gick jag 2001 i mina stegjärnsfasta Kayland, 2 kg, alltså nästan det dubbla mot mina Meindl. Det gick faktiskt fortare och lättare den gången kanske för att jag var yngre eller för
att jag hittade bra väg direkt. Jag gick även över 2007, då i mina Merrell, även de 1.1 kg, men
vekare, och där trampade jag enstaka gånger snett i skon ända ut i skaften. Åtminstone jag är alltså beroende av bra passform och idiotsäkert hälgrepp. Och relativt sträv sula.

Att besegra detta pass i sandaler vore förstås en utmaning.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg