Gjorde min första Sarekvandring i Augusti. Otroligt vacker natur och bra väder gjorde vistelsen till något att minnas långt framöver.
Något som gjorde mig arg och besviken var allt skräp som folk lämnat efter sig. Vid gamla lägerplatser så låg det lite överallt under stenar och annat. Många har försökt elda upp tomma matförpackningar men då många förpackningar har en insida av aluminium så blir det rester kvar.
Jag förväntade mig inte att se en nationalpark helt opåverkad av människan men jag trodde att de som beger sig dit njuter av naturen och vill kunna komma tillbaka och njuta igen utan att se spår från sin förra vistelse i form av aluminiumbitar. Vid Nammasj mötte jag ett par som hade tröttnat på allt skräp i Rapadalen och börjat plockat och fått ihop en hel kasse på en eftermiddag.
Skräpet väger inte mycket och lite volym i ryggsäcken gör den lättare att bära (bättre form) i slutet av vandringen då säcken börjar bli tom.
Med förhoppningar om en skräpfri fjällvistelse i solsken åt alla.
/T
Något som gjorde mig arg och besviken var allt skräp som folk lämnat efter sig. Vid gamla lägerplatser så låg det lite överallt under stenar och annat. Många har försökt elda upp tomma matförpackningar men då många förpackningar har en insida av aluminium så blir det rester kvar.
Jag förväntade mig inte att se en nationalpark helt opåverkad av människan men jag trodde att de som beger sig dit njuter av naturen och vill kunna komma tillbaka och njuta igen utan att se spår från sin förra vistelse i form av aluminiumbitar. Vid Nammasj mötte jag ett par som hade tröttnat på allt skräp i Rapadalen och börjat plockat och fått ihop en hel kasse på en eftermiddag.
Skräpet väger inte mycket och lite volym i ryggsäcken gör den lättare att bära (bättre form) i slutet av vandringen då säcken börjar bli tom.
Med förhoppningar om en skräpfri fjällvistelse i solsken åt alla.
/T