Efter att ha kikat lite på kartor och förankrat en paddeltur med två av döttrarna åkte så canadensaren upp på biltaket igår. Några 100 meter nedanför De Geersfors parkerade vi och sjösatte. En cykel hade jag redan lämnat av vid Hättorp för att smidigt kunna cykla tillbaka för att hämta bilen efter paddlinges slut.
Jag hade räknat med att det kunde vara ganska lågt vatten i ån men att senaste dagarnas ordentliga regnande kunde höjt vattennivån en del...
Vi kom inte många meter innan det var dags för första omkullblåsta trädet som låg över ån. Halvmeterdjupt vatten med halvmeterdjup dy under gjorde det hela till en balansakt att få canadensaren över trädet.
Så fortsatte det, bäverfällda och omkullblåsta träd hela tiden, med inte många meters paddelbart vatten emellan.
Bitvis lyftes canadensaren upp på landbacken och drogs genom skogen eftersom där inte låg lika många träd.
Två mackor var och varsin vattenflaska hade vi med oss till en paddling som jag beräknat skulle ta kanske lite över en timme och det var lite lågt vatten på sina ställen.
Efter fyra timmar gav vi upp och drog upp canadensaren i skogen för sista gången, då var vi ungefär halvvägs av den 8 km långa paddlingen.
Törstiga, väldigt smutsiga och med div större och mindre skavanker på kropparna blev det en km promenix genom skogen fram till vägen och sedan 3 km tillbaka till bilen.
Cykeln hämtades upp och canadensaren, ja den ligger kvar...
Jag får helt enkelt klura lite på hur jag ska få den därifrån, helikopter känns ju som den kanske rimligaste lösningen
Vattennivån i ån är väl dock helt okej för att paddla, förutom på de 2 lite mer strömmande partierna där stenarna låg i vattenytan.
Ett äventyr var det iallafall som fick avslutas med ett renande bad i Motala Ström.
Jag hade räknat med att det kunde vara ganska lågt vatten i ån men att senaste dagarnas ordentliga regnande kunde höjt vattennivån en del...
Vi kom inte många meter innan det var dags för första omkullblåsta trädet som låg över ån. Halvmeterdjupt vatten med halvmeterdjup dy under gjorde det hela till en balansakt att få canadensaren över trädet.
Så fortsatte det, bäverfällda och omkullblåsta träd hela tiden, med inte många meters paddelbart vatten emellan.
Bitvis lyftes canadensaren upp på landbacken och drogs genom skogen eftersom där inte låg lika många träd.
Två mackor var och varsin vattenflaska hade vi med oss till en paddling som jag beräknat skulle ta kanske lite över en timme och det var lite lågt vatten på sina ställen.
Efter fyra timmar gav vi upp och drog upp canadensaren i skogen för sista gången, då var vi ungefär halvvägs av den 8 km långa paddlingen.
Törstiga, väldigt smutsiga och med div större och mindre skavanker på kropparna blev det en km promenix genom skogen fram till vägen och sedan 3 km tillbaka till bilen.
Cykeln hämtades upp och canadensaren, ja den ligger kvar...
Jag får helt enkelt klura lite på hur jag ska få den därifrån, helikopter känns ju som den kanske rimligaste lösningen
Vattennivån i ån är väl dock helt okej för att paddla, förutom på de 2 lite mer strömmande partierna där stenarna låg i vattenytan.
Ett äventyr var det iallafall som fick avslutas med ett renande bad i Motala Ström.
