Jag har åkt lite långfärdsskridskor denna säsong och varit med i Vikingarännet och Sollentunaloppet. I Sollentunaloppet hadde i stort sett alla snabba åkare riktiga klappskridskor (alltså inte skridskor med Salomon eller Rotefella bindning). En modell jag sett i butikerna i Stockholm är Zandstra Longtrack och sen har jag varit inne på Skridskospecialistens hemsida och bla sett deras Viking modeller. Turligt nog fick jag testa ett par Viking-skridskor (Nagano Maraton) i veckan på Östermalms IP och det var ju grymma. Det jag är ute efter är en skridsko som går att använda på naturisar och inte bara på Östermalms IP. Skulle uppskatta om personer på forumet som har erfarenheter i ämnet kunde komma med rekommendationer och tex svara på om Zandstra Longtrack är något att ha. Finns det möjlighet att testa modeller innan man köper dem (de är ju rätt dyra)?
Råd om riktiga klappskridskor
- Trådstartare larsrudal
- Start datum
Har inte kört med riktig klappskridsko själv men jag vet att dom som gjort det har haft problem med hållbarhet. Naturisar är inte alltid så jämna och fina som en skridskooval. Den smala skenan kan oxå ställa till det på isar som är mjuka. Har du råd kan du säkert köpa ett par och ha när det är fina isar men är det blandad iskvalitet eller turer med en del promenerande så är dom nog inte så lämpliga.
-Palle
-Palle
Inlinesskor och lös skena
kan vara ett första steg.
Det finns lite skrivet här tidigare om sådana här skridskor sök på fabrikanterna nedan.
Raps, Maple, Mogema, Viking är kända tillverkare. Pratar du med Skridskospecialisten så kan du nog arrangera att få prova en eller ett par modeller.
För långlopp etc fungerar det säkert men om man åker mycket på alla möjliga slags isar så är vanliga långfärdsskridskor pålitligare. Ett problem är också att 1 mm skenor skär ned i mjukare iskvaliteter.
Thure
kan vara ett första steg.
Det finns lite skrivet här tidigare om sådana här skridskor sök på fabrikanterna nedan.
Raps, Maple, Mogema, Viking är kända tillverkare. Pratar du med Skridskospecialisten så kan du nog arrangera att få prova en eller ett par modeller.
För långlopp etc fungerar det säkert men om man åker mycket på alla möjliga slags isar så är vanliga långfärdsskridskor pålitligare. Ett problem är också att 1 mm skenor skär ned i mjukare iskvaliteter.
Thure
1. Skenan bör ha uppslipad spets för att man ska smita över sprickor o ojämnheter, en hastighetsskridsko fastnar annars lätt!
2. Stålet är hårdare i hastighetsskridskor, det kan spricka vid brytningar och belastningar.
3. Skon är inte gjord för fyra-femtimmarsturer. Ofta trångt om saligheten inuti. Det ska det vara för bästa iskontakt.
4. Det finns utanpåliggande sockor, men man fryser ändå, om man inte kan röra på tårna.
5. Klapp är orelevant vid långfärdsåkning. Man åker inte med extremt utförda skär i fem-sex mil på okänd is, bärande på pik och ryggsäck och man rundar heller inga kurvor i låg skridskoställning i denna utrustning.
Det är två olika aktiviteter det handlar om, helt enkelt. (Precis som stakåka kontra skrinna.) Emedan hastighetsåkarna har sitt eleganta och ändamålsenliga redskap så saknas ännu en motsvarighet för långfärdsåkarna. Och faktiskt också för motionsåkning på naturis, typ lunchrunda på plogad sjöisbana. Både Viking Maraton och Zandstra Long Track är nog tänkta för inomhusbanor med perfekt is, vilket det är gott om i Holland, men i vintersportlandet Sverige inte anses vara något att satsa på. Vi har närmare 300 ishockeyhallar och ett sjuttiotal kontisbanor för bandy. Men en enda ishall och en handfull rundbanor för utövning av klassisk hastighetsåkning!
Man väntar spänt på en utveckling som har lite högre ambitioner än att det filas med bågfilar i garagen...
[Ändrat av usilfver 2006-03-05 kl 15:20]
2. Stålet är hårdare i hastighetsskridskor, det kan spricka vid brytningar och belastningar.
3. Skon är inte gjord för fyra-femtimmarsturer. Ofta trångt om saligheten inuti. Det ska det vara för bästa iskontakt.
4. Det finns utanpåliggande sockor, men man fryser ändå, om man inte kan röra på tårna.
5. Klapp är orelevant vid långfärdsåkning. Man åker inte med extremt utförda skär i fem-sex mil på okänd is, bärande på pik och ryggsäck och man rundar heller inga kurvor i låg skridskoställning i denna utrustning.
Det är två olika aktiviteter det handlar om, helt enkelt. (Precis som stakåka kontra skrinna.) Emedan hastighetsåkarna har sitt eleganta och ändamålsenliga redskap så saknas ännu en motsvarighet för långfärdsåkarna. Och faktiskt också för motionsåkning på naturis, typ lunchrunda på plogad sjöisbana. Både Viking Maraton och Zandstra Long Track är nog tänkta för inomhusbanor med perfekt is, vilket det är gott om i Holland, men i vintersportlandet Sverige inte anses vara något att satsa på. Vi har närmare 300 ishockeyhallar och ett sjuttiotal kontisbanor för bandy. Men en enda ishall och en handfull rundbanor för utövning av klassisk hastighetsåkning!
Man väntar spänt på en utveckling som har lite högre ambitioner än att det filas med bågfilar i garagen...
[Ändrat av usilfver 2006-03-05 kl 15:20]
Är höjden problem?
Är höjden ett (stort) problem med dessa skridskor (klapp) på naturisar? Zandstra skriver att Long Track är lite lägre just för att den skall vara lättare att köra på. Hur mycket behöver en klappskridsko lyfta i hälen för att det skal vara tillräckligt för långfärdskridsko. Har för mig att Thure har skrivit, i samband med ett Ny Teknikreportage om en tjej som gjorde exjobb, att det endast är några centimeter som krävs. Även här har Zandstra kompromissat för att få en lägre ledpunkt.
Vad är det som går i sönder på skridskorna?
/Benny
Är höjden ett (stort) problem med dessa skridskor (klapp) på naturisar? Zandstra skriver att Long Track är lite lägre just för att den skall vara lättare att köra på. Hur mycket behöver en klappskridsko lyfta i hälen för att det skal vara tillräckligt för långfärdskridsko. Har för mig att Thure har skrivit, i samband med ett Ny Teknikreportage om en tjej som gjorde exjobb, att det endast är några centimeter som krävs. Även här har Zandstra kompromissat för att få en lägre ledpunkt.
Vad är det som går i sönder på skridskorna?
/Benny
Några erfarenheter
Först kan jag hålla med Ulf Silverling i det mesta. Jag har en Maple Blizzard skena som jag använt med två olika skor.
- Uppslipningen fram är relativt brant. Därför kör man fast relativt lätt. Detta kan delvis ordnas genom att ändra den själv.
- Skenorna är för smala för mjuka eller porösa isar. Det gör en väldans skillnad mellan 1 och 1,5 mm.
- Höjden uppfattar jag inte som något problem. Visst behövs lite mer balans men i gengäld kan man ju lägga i lite kraft i skäret - och det är ju själva vitsen med skridskorna. Den kraft du kör med kan knappast åstadkommas med de relativt låga långfärdsskridkorna.
- Klappfunktionen ger fullt förtroende att skenan sitter på rätt plats (dvs inte slappar och hänger ned). På mina skenor så tappar man inte sällan någon av de två fjädrarna. (Viking tycks ha betydligt bättre fjädersystem.)
- Se till att få rätt skenor till din sko. Man skiljer mellan long track och standard inline (165 mm).
- Skorna är som vanligt mycket viktiga. De tidigare K2 Svenbock jag hade blev jag aldrig vän med. Mina fötter är för knöliga för att passa såna där plastiga fiberförstärkta skor även fast de var "gjutna". Mina nya Vikning passar bättre. Med neoprenöverdrag är skorna varma, dock något för mycket kyla underifrån.
- Vikten gör dig "lätt på foten", pigg och snabb.
- Slipställ. Du behöver sannolikt skaffa ett slipställ á 1000 kr, (eller åka med slökant.)
- När det är kallt kan man ju inte gärna byta skor om man går mellan flera olika sjöar, eller?
Känslan är klappskridskorna känns som racercykel och långfärdare som navväxlad brukscykel.
Först kan jag hålla med Ulf Silverling i det mesta. Jag har en Maple Blizzard skena som jag använt med två olika skor.
- Uppslipningen fram är relativt brant. Därför kör man fast relativt lätt. Detta kan delvis ordnas genom att ändra den själv.
- Skenorna är för smala för mjuka eller porösa isar. Det gör en väldans skillnad mellan 1 och 1,5 mm.
- Höjden uppfattar jag inte som något problem. Visst behövs lite mer balans men i gengäld kan man ju lägga i lite kraft i skäret - och det är ju själva vitsen med skridskorna. Den kraft du kör med kan knappast åstadkommas med de relativt låga långfärdsskridkorna.
- Klappfunktionen ger fullt förtroende att skenan sitter på rätt plats (dvs inte slappar och hänger ned). På mina skenor så tappar man inte sällan någon av de två fjädrarna. (Viking tycks ha betydligt bättre fjädersystem.)
- Se till att få rätt skenor till din sko. Man skiljer mellan long track och standard inline (165 mm).
- Skorna är som vanligt mycket viktiga. De tidigare K2 Svenbock jag hade blev jag aldrig vän med. Mina fötter är för knöliga för att passa såna där plastiga fiberförstärkta skor även fast de var "gjutna". Mina nya Vikning passar bättre. Med neoprenöverdrag är skorna varma, dock något för mycket kyla underifrån.
- Vikten gör dig "lätt på foten", pigg och snabb.
- Slipställ. Du behöver sannolikt skaffa ett slipställ á 1000 kr, (eller åka med slökant.)
- När det är kallt kan man ju inte gärna byta skor om man går mellan flera olika sjöar, eller?
Känslan är klappskridskorna känns som racercykel och långfärdare som navväxlad brukscykel.
Re: Re: Några erfarenheter
1) Höjden är "inget" bekymmer ens i dåliga förhållanden. Undantaget vrakis eller dylikt. Däremot är det en klar nackdel att man kör fast pga uppslipning eller mjuk is.
2) Fjädrarna på mina är lite för starka. Det visar sig på mjuk is. Då kan skenan skära ned sig fram då hälen lyfts. Det sitter ju två fjädrar på mina skenor, men bara en fjäder blir lite för svagt - då blir det inte fullt förtroende att skenan hinner tillbaks om man snubblar till el liknande. Men sannolikt hinner den tillbaks med bara en för jag har aldrig haft bekymmer då jag fått köra med en fjäder.
bennys; sa:
1) Höjden är "inget" bekymmer ens i dåliga förhållanden. Undantaget vrakis eller dylikt. Däremot är det en klar nackdel att man kör fast pga uppslipning eller mjuk is.
2) Fjädrarna på mina är lite för starka. Det visar sig på mjuk is. Då kan skenan skära ned sig fram då hälen lyfts. Det sitter ju två fjädrar på mina skenor, men bara en fjäder blir lite för svagt - då blir det inte fullt förtroende att skenan hinner tillbaks om man snubblar till el liknande. Men sannolikt hinner den tillbaks med bara en för jag har aldrig haft bekymmer då jag fått köra med en fjäder.
Det dök upp lite fler frågor.
Som jag förstått så går det inte att justera skon i förhållande till skenorna i längsled, är det riktigt? Är den i så fall centrerad över skenan?
Men jag utgår från att de går att justera i sidled vid häl och tå?
Har för mig att jag läst att skon på Long Track endast glappar upp ca 30 grader i förhållanden till skenan. Detta motiveras med att man inte, precis som skrivits, tar så långa skär under längre tidsperiod som det ju innebär med långfärdsåkning. När jag åker bakom löshälsåkare så ser det ut som om det bara glappar ca 2-3 cm. Möjligen kan detta bero på att man inte utnyttjar löshälstekniken optimalt, fast det låter jag vara osagt då jag själv inte kör löshäl ännu.
Hur är det då du kör med dina klappskridskor Mats, upplever du att hälen inte glappar upp mer än dessa ca 2-3 cm?
Och så en sista fundering. På long Track ligger pivotpunkten mellan skridsko och sko betydligt lägre än generellt på klappskridskor. Har försökt att lura ut om det har någon inverkan rent fysiskt på avveckling av skäret mer än att det begränsar skons rörelse. Är någon av en annan uppfattning?
/Benny
Som jag förstått så går det inte att justera skon i förhållande till skenorna i längsled, är det riktigt? Är den i så fall centrerad över skenan?
Men jag utgår från att de går att justera i sidled vid häl och tå?
Har för mig att jag läst att skon på Long Track endast glappar upp ca 30 grader i förhållanden till skenan. Detta motiveras med att man inte, precis som skrivits, tar så långa skär under längre tidsperiod som det ju innebär med långfärdsåkning. När jag åker bakom löshälsåkare så ser det ut som om det bara glappar ca 2-3 cm. Möjligen kan detta bero på att man inte utnyttjar löshälstekniken optimalt, fast det låter jag vara osagt då jag själv inte kör löshäl ännu.
Hur är det då du kör med dina klappskridskor Mats, upplever du att hälen inte glappar upp mer än dessa ca 2-3 cm?
Och så en sista fundering. På long Track ligger pivotpunkten mellan skridsko och sko betydligt lägre än generellt på klappskridskor. Har försökt att lura ut om det har någon inverkan rent fysiskt på avveckling av skäret mer än att det begränsar skons rörelse. Är någon av en annan uppfattning?
/Benny
bennys; sa:
På min kombination kan jag endast justera i sida, men det finns på andra oftast möjlighet att flytta två dimensioner (sida och längd). Sida får nog anses som ett krav om du inte har fantaskit fin biomekanik. Längd tror jag inte behövs om det ser bra ut från början.
Med bra teknik och rakt fram behövs nog inte mer än 2-3 cm. I kurvor kan nog lite mer krävas. Verkar ju fånigt att de tagit till så lite. Jag uppfattar som att mina glappar aningen mer, ska vi säga 35 grader?
För frånskjutet och styvheten borde nog leden sitta nära fotsulan känns det spontant. Har inget bra argument dock. Kanske man även får problem med leden om den sitter lågt iom att sannolikheten att den slår i någonting ökar.
Sen måste du ju skaffa någon att åka med också. Jag har inte upplevt att det dräller av folk som vill kröka rygg på sjöisar och byta skor mellan sjöarna.
Liknande trådar
Liknande trådar
-
-
-
-
-
-
Skall man skaffa klappskridskor?
- Börjat av thure.bjorck@sssk.se (Thure Björck)
- Svar: 9
-
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg