Problem med portningen på MARLIN 1895 GS

[johannordh]

Hej,
Har under en tid intresserat följt debatten om Marlins
bygelrepetrar här på sidan.
En vän till mig köpte en 1895GS med portad pipa härförleden (.450 Mag !!!!). Snacka om ljudvolym !!
Den "slår" rätt rejält också...
Vi hade många och långa diskussioner ang. kaliberval innan köpet, där jag menade att en kaliber som 45-70 är en bättre avvägning därför att man trots allt även vill kunna övningsskjuta till ett någorlunda rimligt pris.
Även rekylen i sig kan ställa till det när det gäller ett snabbt andraskott.
Men nä då!, sagt o gjort: Han köpte bössan, fick första chocken redan i jaktbutiken (en ask Hornady .450 Mag kostade 600.-/20skott) och åkte därefter vidare ut till skjutbanan för att skjuta in "pangen".
Väl därute fick han chock nr.2: Smällen !!
Killar som stod i närheten undrade om han inte missat lite i uppvägningen av krut när han handladdade sist.
Rekylen gjorde väl inte saken bättre, kan tänka !!?
Nu, efter ca.6 veckor är vi tillbaka vid ruta ett.
-"45-70 är kanske inte en så dum kaliber ändå !!??.
Problemen med ljudvolymen hos Marlins portade bössor är
väldokumenterade (det räcker med att gå in och läsa på någon av de amerikanska jakt/skyttesiterna som det ju finns en hel drös av), men vad färre folk vet är att det finns ett allvarligare problem också: portningen kan skala av rester av kulmantlingen, och skicka dessa i sidled (det finns flera fall dokumenterade).
Detta har gjort att Marlin tydligen har beslutat att inte nytillverka fler gevär med portade pipor (vet inte om detta enbart gäller 1985-serien).
Slutligen vill jag bara tillägga till alla er "Cylinder"-fans därute: Det finns en anledning att en konstruktion som bygelrepetern har överlevt så länge som den gjort - "Gammal är äldst"

Ha de´
Johan

 

[BAX]

Tack!

Ditt inlägg har stärkt mig i min övertygelse att jag gjorde rätt som skaffade en Browning .308 istället för en Marlin .45-70.

/BAX

 

[Graip]

Grattis Bosse

Ett utomordentligt bra val du gjort.
Jag har jagat älg och rådjur med min Browning (egentligen min frus), i över 25 år utan problem och servicebehov.

Som hageljägare primärt, känns denna typ av bössor, mer naturligt (snabbare).

/Björn

 

[Atlas husse]

Problem ?

Jag förstår inte problemet.
Att det skulle flyga skrot på sidan är väl bara ett problem på skjutbanan. Vid praktisk användning kan det väl inte spela någon roll.
Att det smäller högt löser man väl med hörseskydd.
Att det "slår" får man räkna med när man skaffar en grov kaliber.

Snyggare än vilken bössa med cylindermekanism som helst.
Ingen har bett att få hålla i eller prova grannens nya Tikka.
Min Marlin 444P har alla velat kika på.
Jag tror det är svårt att hitta ett gevär med högre "uppmärksamhetsvärde". Att det sedan går att jaga bra med gör det väl inte sämre.

 

[Tomppa]

Marlin och portning

Om det faktiskt är så att portningen skadar kulmanteln så är det nog ett problem också annanstans än på skjutbanan. Precisionen lider garanterat om delar av manteln lossnar eller spretar åt sidorna. Hur kulan fungerar i målet =älgen med skadad eller obefintlig mantel är också en sak att beakta. Visst, en kula av kaliber 45-70 eller motsvarande är nog tillräckligt stor och tung för att göra tillräcklig verkan också utan mantel, men ändå...

Jag har själv en Marlin 45-70:a utan portning sedan drygt 10 år tillbaka och har fällt 12 älgar och 3 vitsvanshjortar med den. Tidigare använde jag en Tikka Sporter 308 på jakt. Med den blev det 8 älgar och 6 hjortar. Jag har nog Tikkan kvar ännu men den använder jag nuförtiden enbart för tävlings- och träningsskytte på bana.

Jag är helt nöjd med min Marlin. I år har jag fällt två älgkalvar med den. Den ena kalven skjöt jag på ca 40 m genom ett tätt videsnår som fanns ca 10 m framför kalven. Ett sådant skott skulle vara fullständigt otänkbart med en 308:a. Efter en träff i en 3 cm tjock videstam är det inte stor schans att kulan från en 308:a träffar målet. 45-70:ans 400 grains (26 gram) kula plöjde rakt igenom videsnåret (träffade tre kvistar) utan att ändra kurs det minsta och träffade exakt i siktpunkten, dvs. ryggraden vid halsroten. Nu vill jag inte påstå att den siktpunkten alltid är att föredra, men på stillastående älg på 40 m och med gott stöd från tornräcket kan man unna sig tillfredställelsen att åstadkomma så litet köttförstöring som möjligt. Hade jag haft en 308:a i den situationen hade jag inte kunnat skjuta alls.

Smällen från en 45-70:a med oportad pipa är visserligen kraftigare än från en 308:a men inte så kraftig att det ställer till problem. Man använder ju hörselskydd på skjutbanan i alla fall. På jakt brukar jag inte ha hörselskydd, men ett par tre skott i en jaktsituation brukar inte resultera i att öronen ringer mera än normalt. Att mina öron hela tiden har ringt litet i 20 år är sedan en annan sak. Ljudet från 45-70:an skiljer sig dock tydligt från klenare kalibrar. Enligt jaktkompisarna är det inte svårt särskilja ljudet från mina skott och andras i skogen.

Rekylen är klart kraftigare än på en 308:a, men inte så mycket att det stör. Vid behov får man iväg ett andra skott verkligt snabbt. Snarare är det så att bygelrepeterfunktionen gör att man kan lockas att skjuta onödigt många skott. Man är helt enkelt klar för ett nytt skott innan älgen har hunnit reagera synligt på den första träffen. I många fall ser man tydligt var kulan träffar, men inte alltid. Jag har nog fått diverse kommentarer om automatkanoneld av kompisarna ett par gånger när det har kommit tre skott på 2 sekunder. Nu är det ju definitivt inte något att sträva efter att skjuta onödigt många skott, det första skall vara sådant att det räcker, men ibland behövs trots allt ett andra eller tom. ett tredje skott.

 

[_Erik_]

va?

Menar du att du sköt på en oskadad
älgkalv genom ett 10 meter videsnår?
Isåfall ska du inte skryta om det
eftersom du visat prov på ruskigt
dåligt omdöme och mkt dålig jägar etik!!!!!

 

[Tomppa]

Videsnår och 45-70

Jag väntade mig en kommentar i den här stilen när jag skrev inlägget.

Videsnåret var inte 10 m djupt, det var 2-3 djupt men beläget ca. 10 framför kalven. Kalven var dock helt tydligt synlig genom snåret.

Som jag också tidigare skrev, skulle jag inte drömma om att försöka mig på ett sådant skott med en klenare kaliber, typ 308.

En av 45-70:ans stora fördelar är just att den är okänslig för träffar i grenar och andra dylika hinder, speciellt med de tyngre kulorna. Flera olika tester har tydligt visat att så är fallet. En 400 grains (29 grams) kula med trubbig, nästan flat spets, uppför sig helt annorlunda än en 10 grams spetsig kula vid en träff i ett hinder, speciellt om kulan träffar hindret med bara halva frontytan eller mindre. Också i det fallet som jag beskrev träffade kulan exakt där den skulle.

 

[Graip]

Inget vapen...

berättigar skytten att skjuta i skymda lägen.

Eftersom jag vill ha helkoll på omgivningen (hörsel 360 grader), anser jag det inte förenligt med mitt jaktsätt, att jaga med hörseskydd.
Följaktligen, skulle jag aldrig använda en sk portad bössa.

Har man problem med rekylen, är det förmodligen mer träning på skjutbanan, som gäller, eller så passar inte just denna bössa din fysionomi.

En något tyngre pipvikt, kan lugna ner en livlig (skottslängig) bössa.

/Björn

 

[Atlas husse]

Sidflygande skrot.

Vad jag förstår efter att ha läst på Marlins hemsida är det som kan komma ut via portningen är krutrester.
Håller med om att det vore förödande om manteln skalades av när kulan passerar.

Men att räkna med att man har en tung trubbnosig kula som klarar resan genom björkris utan problem låter inte så klokt.

Jag har lärt mig att alltid sträva efter rena skottfält, oavsett kula eller kaliber.

Varje jägare som avlossar ett skott bär det fulla ansvaret men som det sagts tidigare på denna sida måste första skottet döda.
Någon annan inställning är otänkbar.

För att vinkla det ytterligare har jag blivit allt mer skeptisk till jakt med hagelgevär.
Det är förmodligen fler både fåglar och harar som skadas än de vilt som jagas med kula.
Ett par randhagel i en hare eller skogsfågel kan nog i efterhand betecknas som en bom.
Å andra sidan skall man vara en helsickes skytt om man skall jaga fågel och hare med kula.

 

[Jeobald]

Re: Sidflygande skrot {OT}

[snip]
Å andra sidan skall man vara en helsickes skytt om man skall jaga fågel och hare med kula.

Vill kontra detta med att jag hellre jagar med kula än med hagel. Har skjutit en enda hare i mitt liv och detta med kula (och nej, den satt inte still men sprang på moderat avstånd). Skulle förmodligen aldrig kommit på tanken att lyfta en hagelbössa mot den; därtill är jag alldeles för ovan som hagelskytt. Långsamma eller stillastående rådjur går väl an, men går det undan vill jag nog ha ett kulvapen. Många är de gånger jag inte skjutit och samtidigt tänkt: "hade jag haft (kul-)gevär eller t.o.m. revolver (om det nu varit tillåtet) hade jag skjutit, men nu: icke!"

I sammanhanget kan sägas att jag lossat mellan 30000 och 60000 kulskott med olika vapentyper, men som mest något tusental med hagelbössa.

För övrigt bör denna diskussion flyttas till egen tråd enär den nu helt kommit bort från ämnet

//Björn (den andre, eller tredje, eller så...)