Plurrpåsminimering?

Eftersom jag får ont i ryggen efter en hel dags åkning, har jag börjat fundera på hur mycket man skulle kunna minska "plurrpåsens" vikt genom att utnyttja plagg och utrustning av "moderna material".

Om vi exkluderar utrustning levererad av NASA och inte anser att "åka sig varm i blöta kläder" är ett alternativ, vad har då ni för tips och trix?

- GORETEX strumpor i våta pjäxor, funkar det?
- "Om man lägger sin våta nylonjacka direkt på isen så fryser den varefter man kan skaka bort isen så den blir torr", funkar det?

Ni förstår vad jag är ute efter...
/Erik
 
Om man har moderna G-tex/motsv.textiler, räcker det att byta underkläderna. Strumporna+plastpåsar/G-tex strumporna.
 
Syntet

Man skall välja material som suger upp så lite vatten som möjligt (eller som håller värmen även om de är blöta). Gore-tex har inget med saken att göra, förutom att ett extra membran kan fördröja torktiden. Välj syntetkläder med tunnt vindskydd ev yllesockor som håller värmen någorlunda även om de är våta. Det behövs således inga NASA kläder, en fiberpäls fungerar utmärkt (läs förövrigt den nostalgiska artikeln i Friluftsfrämjandets tidning "FRILUFTSLIV -I alla väder" om fiberpälsens historia! )
 
Fuktspärr

I boken ”Långfärdsåkning på skridskor” beskrivs i ett kapitel att man kan använda ett lättviktsregnställ som fuktspärr mellan de våta ytterkläderna och de torra underkläderna. Hur väl detta fungerar i sträng kyla framgår inte då ytterkläderna fryser och blir stela. Själv har jag ett mycket enkelt och lätt överdragsställ av cykeltyp nerpackat som funkar bra över syntetunderstället och polotröjan efter plurret. Jag kan också om jag vill förstärka med min rastfleece. Som fuktspärr mellan våta pjäxor och torra strumpor funkar fryspåsar utmärkt. Vidare funderar jag på att efterhand ersätta syntetunderstället av ett dito i ull som i mitt tycke är vida överlägset syntet ute på isen.

/Benny
 
KLAGER,
Tolkar jag dig rätt?
Du anser att man om man klär sig rätt(syntet)från början, kan hoppa över ombytet och fortsätta åka även efter en helplurrning? Kroppsvärmen torkar fibrerna och men återfår någon form av komfort efter en stund?

Har du testat själv eller finns det någon annan här på forumet som på detta sätt har rationaliserat bort ombytet?

/Erik
 
Jag har åkt vidare efter BAD utan ombyte ja. Syntet suger ju i princip INGET vatten alls, jag kan dock hålla med om att det kan vara idé att byta underställ (det väger ändå knappast något så man kan ha med ett extra). Testa gärna i duschen hemma och gå ut sedan!
 
Blöta kläder

Om kläder syntet inte suger upp något vatten skulle centrifug, torktumlare och torkskåp vara onödiga saker. Åtminstone mina kläder är blöta och tunga och kräver torkning efter tvätt / "bad".

Per Brune
 
Re: Blöta kläder

Brune; sa:
Om kläder syntet inte suger upp något vatten skulle centrifug, torktumlare och torkskåp vara onödiga saker. Åtminstone mina kläder är blöta och tunga och kräver torkning efter tvätt / "bad".

Per Brune

Korrekt, jag kör inte syntetkläder i torktumlare eller torkar i torkskåp.
 
Det är riktigt att torktumlare och torkskåp är hel överflödigt när det gäller syntet. Grejen är att de flesta använder normalt INTE syntet.

Jag har börjat nosa på ultralätt packning och började leta bland gamla kläder hemma och hos mina föräldrar. Det var INTE lätt att hitta kläder som inte var minst 35% bomull i. Såna kläder torkar inte snabbt, det skall vara 100% nylon eller 100% polyester (eller varför inte polypropylen).

Ren syntet torkar blixtsnabbt, ta bara en titt på tältduken efter en daggig natt. Hur länge på morronen är den blöt? Det brukar räcka med att skaka av dropparna och efter 10 minuter är tältet helt torrt.
 
Bomull och ull det är min melodi.

Jag har sedan några år bland annat här på Utsidan fört en kampanj mot syntetunderkläder vid långvariga aktiviteter med medel eller högre effekt.

Mina skäl är framför allt vätskebalansen och värmeregleringen.

Om man arbetar på ca 50% av maximala syreupptaget innebär det en värmeproduktion på ca 8 ggr den man har i vila dvs 600-700 W.

Det innebär att man måste göra sig av med överskottsvärme via avkylning av blodet mot huden som kyls med avdunstning av svett.

För att detta skall fungera måste värmen effektivt ledas bort från huden. Detta sker effektivt via fuktiga bomullskläder.

Syntetunderkläder drar bort vätskan via hygroskopiska egenskaper och den avdunstning som sker från plagget ger en nedkylning som inte i önskad grad fortplantas in till huden. Man svettas stora mängder utan att åstadkomma nöjaktig kylning.

Så kallade "fysiologiska" syntetiska underkläder är bra vid aktiviteter med stor insats kortvarigt blandat med långa perioder med liten aktivitet. Typ klättring med standplatser, utförsåkning med lång tider i lift etc. Dessa kläder fungerar dåligt vid långa aktiviteter med jämn och medel till hög effekt.

Personligen använder jag vid långfärdsskrdsko en bomulls T-shirt närmast kroppen täckt av en tunn ullskjorta och när det är kallt täckt av ett vindplagg i Ventilebomull. Är det riktigt varmt och jag åker fort bara bomulls T-shirt.

Detta passar givetvis inte för alla men för mig innebär det att det går åt mindre mängder vätska och att jag orkar bättre och mår bättre.

Vid raster så byter jag bomulls T-shirten mot en torr dito.

Denna strategi innebär att jag får ta med mig ett byte i ryggsäcken men vikten av detta i torrt skick är inte stor. Jag är rätt så förtjust i benkläder typ tights i syntetmaterial vid skridskoåkning och dessa kan man använda även efter det man plurrat förutsatt att sockor underklderr mm byts till torrt. Jag har också en tight längdskiddräkt typ Andreas Mårten (http://www.sssk.se/databas/bild/bild-v.asp?id=861) men den tycker jag är för bökig att kränga av mig för byte av T-shirt/skjorta så den passar inte mig vid långfärdsskrdsko under dagsturer.

Sedan så luktar de syntetunderkläder jag har erfarenhet av illa ganska snart även om de tvättas dagligen.

Hälsningar Thure
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg