Paddling med små barn?

[Sara L]

Hej där ute, även om det inte är säsong direkt för rekreationspaddling, så kan man ju drömma och planera lite.

Efterlyser därför erfarenheter om att paddla med små barn, hur små kan de vara, upplägg, längd på tur mm? Det är ju roligt att komma nån stans så att man kan tälta, men det kanske är orimligt om det inte är bara runt hörnet?

Till skillnad från tex segling så är det ju svårare att hålla koll på dom om de bestämmer sig för att tröttna helt plötsligt, oavsett om de sitter i mitten på en K2:a eller uppbullad i en packlucka. Eller är det bara att vänta på att de är rimligt stora? Och när inträffar det lite generellt?

 

[dag.lunden_telia.com]

Det finns rätt mycket information i tidigare forumtrådar om detta.

Sök på "Kajak Barn" eller "Paddla barn" så hittar du en hel del matnyttigt.

Annars har jag själv paddlat med mina barn både i kajak och kanadensare med stor behållning från blöjålder och uppåt och några av mina tidigare inägg behandlar just detta.

Men som sagt, och som norrlänningen brukar säga:
"-Den som söker, han letar".

I detta fall i forumet

Lycka till//Dag

 

[Anders V]

Klart du kan paddla med barn. Min grabb var endast några veckor gammal när han var på sin första dagstur (en fin majdag på en lugn å).

För riktigt små barn tycker jag kanadensare passar bäst. De är lättare att ha koll på, t ex framför frampaddlaren. Vilket behövs när de inte förstår att de inte kan luta sig över kanten. Sedan kan man lätt packa ner dem när de blir trötta. När frampaddlaren är barnvakt är det möjligt för bakpaddlaren att driva och styra båten.

När barnen blir större 3-4 år kan man använda en k2a med mittbrunn. Det är ett långt åbäke, men går snabbare och tål mer sjö. Barnen måste kunna klara sig själva, för man måste in till land för att komma åt dem.

Större barn kan hjälpa till att paddla framåt. Små barn kan också få en liten paddel för att få något att göra och känna sig duktiga. Stora, vana barn kan paddla en liten kajak själv.

Välj i första hand lugna paddelleder: lugna åar, kanaler och småsjöar med mindre risk för vågor. Få lyft och "vackert" väder är bra. Blanda in aktiviteter som barnen gillar och känner igen. Bad, glasskiosk, lek i skogen, tälja pinnar, laga mat och långa pauser. Tre-fyra timmars paddling om dagen klarar barnen lätt. Så 15-20 km om ni är vana paddlare. Försök hitta varianter där ni kan ändra väg eller korta turen om det behövs. Det blir jobbigt om man måste komma en viss sträcka till den enda lägerplatsen. Det skall först och främst vara en positiv upplevelse för barnen.

God tur!

Anders Villumsen

 

[FredrikÖ]

Jag håller med i mycket av det som skrivits. Jag har paddlat en hel del med mina döttrar de senaste 11 åren från sju års ålder. Har man en bra K2a och koll på väder så är det bara konditionen som sätter gränsen för vad man kan göra. Men lägg inte för mycket vikt vid att de ska hjälpa till att paddla är mitt tips, det finns så mycket kul att göra. Förutom vanliga pysselgrejer typ ritblock, böcker och tidningar, är en kikare guld värd. Vika vassbåtar, plocka fjädrar på vattnet.. Packa i en lagom stor förvaringslåda med tätt lock som de får ha framför benen i kajaken, det blir ju plats över om man har korta ben. På många kajaker kan man ta lös fotstöden, som de kanske inte behöver ändå, så får man plats med en större pyssellåda.
Jag tror att paddlande är något av det bästa man kan göra med barnen om man vill vara ute längre tid i naturen med dem, när de blir trötta på¨naturen så kanske de läser ett tag( om det är bra väder) istället för att bli trötta i benen om man cyklar eller fjällvandrar.
Döttrarna är fortfarande med på somrarna fast i enmanskajaker, äldsta dottern är 22.

 

[Magnus_74]

låt barnen paddla

Hur gamla är barnen? Man kan sätta barnen i en liten enmanskajak och binda fast ett rep i fören redan när de är 5 år och låta dem prova lite vid bryggan. Paddla själva kortare sträckor kan de göra redan när de är 7 år men då behövs möjlighet för bogsering.

Problemet med att paddla med barn är att hitta utrustning som är anpassad för barn. en bra barnkajak är kort, låg, smal och har en låg maxlast(lågt decaplement). paddeln bör ha ett smalt skaft, små blad och vara tillräckligt kort.

 

[Morgan]

Kan bara hålla med de föregående, bara att paddla på.
Mina var 3 och 4 år när vi paddlade första gången och då sov den minste middag i kanoten
Själv tycker jag att Å-paddling var bättre, då det hände saker hela tiden tex ekorrar som var nere och drack, kor, bäver, ja en del djur vart det och sedan allt som kom nära som vass, näckroser
mm mm Kanotleder är också bekvämt då det finns vindskydd att göra upp eld och sova i om man vill finns hur mycket som helst för dem att göra.
Var i landet gäller det?

 

[K-Anka]

Lästips!

Björn Esping har skrivit flera läsvärda artiklar och reseberättelser. Bland annat om kajakpaddling med barn:

http://www.esping.net/gilloga/contents/gilloga.htm


/Kåre

 

[thureb]

Korta turer

till ett basläger på en trevlig skärgårdsö är det som passat min familj bäst. Lättare paddla längre med bara 1barn ellerindre barn som gärna somnar i kanoten/kajaken.

Thure

 

[sparcy]

Våra erfarenheter

Hej,

Vi har paddlat med båda våra barn sedan de var små, minstingen var ett halvår när han fick vara med första gången
Vi använder varsin K2:a och det fungerar bra då man kan hjälpa varandra att ta hand om barnen.

Ett basläger som inte är för långt bort är en bra strategi! ...för att sedan paddla iväg nästkommande dag(ar) för lunch / fika eller bad.


För att det ska fungera med en 6-mån bebis så måste de "sitta" bra så vi köpte en gammal babysitter som vi modifierade (tog bort allt som gör aat barnet sitter fast) och krånglade fast den i framsätet, så där satt han som en kung och sov i princip hela tiden som vi paddlade, han tjurade bara när flytvästen skulle på och innan vi kom iväg... tillverkade även ett solskydd av tunna glasfiberpinnar samt stor snusnäsduk som skyddade honom från direkt sol.

3-åringen har egen paddel, leksaksbåt etc att roa sig med men även han blir slö av paddlingen och sover gärna en stund.

Att sedan planera turen och ta stor hänsyn till väder & vind underlättar för alla... för det är tungt när det blåser upp och man måste ta sig hem.

Liten anekdot så här på slutklämmen, vår stora kille var drygt ett år när han var med ut första gången och när vi var några hundra meter från hemmabryggan så bestämde han sig för att nu är jag trött på detta och klättrar upp på fördäck och ropar på mamma... som fick fasligt bråttom att vända kajaken och återbörda honom till sittplatsen

 

[Anders V]

Hej,
...

Liten anekdot så här på slutklämmen, vår stora kille var drygt ett år när han var med ut första gången och när vi var några hundra meter från hemmabryggan så bestämde han sig för att nu är jag trött på detta och klättrar upp på fördäck och ropar på mamma... som fick fasligt bråttom att vända kajaken och återbörda honom till sittplatsen

Och det är lite därför som jag förespråkar kanadensare under 3 års ålder. Visst, man kommer inte lika långt, men man har mycket bättre kontroll på barnen. Olika barn är olika pålitliga. Man bör känna sina barn, men just där i ettårsåldern när de lärt sig klättra och gå, men har noll koll på konsekvenser tycker jag det är tryggare att ha dem nära. Då kan de få stå och titta ut när de vill.

AV

 

[K-Anka]

När mina 3 äldsta flickor var lite mindre så tog jag med vår Seagull OC(den som varit rund Hornet med Jesper) på camping semester. Det finemangiga med denna kajak är att den är liggbar dvs den har keepersstyrning(typ Seabird mfl) och skottet flyttat till andra sidan främre lucköppningen.

Förutom att jag fick med en kajak på semestern så fick jag en suve packbox till taket samt att jag kunde knöla ned alla ungarna i kajaken. Dvs minstingen Embla i knät, Nora i förluckan vänd i mot mig och Emilia i akterluckan och sedan kunde vi plocka näckrosor samt utforska strandkanterna.

Alla kunde nyttja kajaken på olika sätt som badleksak eller motionsredskap, men en fiffig grej upptäckte vi att det var himla smidigt att fylla kajaken med vatten på land så att minstingen kunde leka med vatten i kajaken i stället för vid strandkanten så slapp vi oroa oss så mycket för att hon skulle ta sig ut på djupare vatten.

Fast det är ju klart att jag inte paddlade ut på djupt vatten och vid risk för båtsvall med punkterade skott. Ungar har ju som sagt aldrig ro att sitta långa pass i kajaken hur eller hur. Jag vill ju inte pressa dem allt för hårt med paddlandet. Själv har jag ju nästan fått kajaker ned körda i halsen och uppstukna i dajmkrysset så det vill jag ju inte överföra på mina ungar.

Ungarna har nu blivit tonåringar och paddlar gärna med kompisar och själva om inte så ofta och regelbundet så med glädje och lust.

/Kåre

 

[K-Anka]

Såg förresten att de har samma eller liknande funderingar i Norge:

http://www.padleforumet.com/viewtopic.php?f=8&t=1114

/Kåre