packningsbryderier2

Sarong

da_flower; sa:
Angående handuk som är lätt som kom min tjej på en lysande ide, sarong (ni vet ej sån kjol som tjejer sveper om sig på sommaren) måste ju vara jätte lätt, torkar snabbt och tar lite plats (e inte det en bra handuk ???

Jovisst! Eller ännu hellre en halv eller en kvarts sarong. Om du läser originaltråden så föreslog jag det redan innan Hackman åkter på sin tur men jag tror inte han följde mitt förslag. Han upptäckte däremot att handuk egentligen är ganska onödigt. Själv har jag ibland med mig sarong, ibland inget alls.

Sarongen torkar rätt fort i vinden om den hängs utanpå ryggsäcken, i solsken är den torr på bara några minuter.
 
En annan handdukshöjdare är wettextrasa av den tunnare varianten (som finns att köpa på rulle). Min är ca 2 x 3 dm och räcker gott till att torka av kroppen med om man vrider ur den några gånger. Torkar snabbt gör den oxå...


//johan
 
handduk

ja, se det var precis som vanligt på min senaste tur.
Inte använde jag handduk på tältläger -
och det var verkligen inte så torrt och soligt väder
alla gånger!

Sen hade jag packat den fel så när den hade varit till pass
på vandrarhemmet i Lillehammer så var den genomblöt.
Men det gick bra utan handduk även där.

M a o, behöver man överhuvudtaget handduk på en vandringsresa?

il C
 
Re: handduk

pehac@mai.liu.se; sa:
ja, se det var precis som vanligt på min senaste tur.
Inte använde jag handduk på tältläger -
och det var verkligen inte så torrt och soligt väder
alla gånger!

Sen hade jag packat den fel så när den hade varit till pass
på vandrarhemmet i Lillehammer så var den genomblöt.
Men det gick bra utan handduk även där.

M a o, behöver man överhuvudtaget handduk på en vandringsresa?

il C

Tjena, välkommen tillbaka! Det är ju individuellt, men (som med många andra prylar) kom i alla fall jag till slut fram till att den lika gärna kunde lämnas hemma. När det är så varmt att jag vill bada bland berg eller fjäll kan jag dropptorka eller använda något snabbtorkande plagg, en blöt handduk är allmänt otrevlig att ha i packningen, och på B & B kan man låna en handduk.
 
ännu ett bryderi

är "lägerkläder". Dessa hade jag under sommarens båda vandringar
krympt till 80-90 gram, ett par kalsingar och ett par sockor.
Nu är det inte alltid jätteläge att tvätta dessa och speciellt
sockorna luktar fort fan, när de blir blöta.

Med kalsingarna är det nog så enkelt att eftersom jag ändå tvättar
vandrarkalsipperna två dagar av tre kan jag lika gärna tvätta dem varje dag, samtidigt med mig själv (jag tvättar ALLTID hela
kroppen efter en etapp) och sätta på dem direkt efter.
Men vad man ska ha på fötterna vet jag inte riktigt.

Ska jag ut på
en längre spatsertur runt lägret, det gör jag ofta efter
maten, är det ju bara att dra på kängorna. Men om jag bara ska till
bäcken eller på toa; att ta på stigstrumporna på nytt efter en etapp
tar verkligen emot (bokstavligen om de är blöta!).


il C.

Jag undrar om sådana där sockor med förstärkt sula,
som gymnaster använder, kan vara något.
Fast jag lutar väl åt att jag tvättar även strumporna varje
dag och behåller dem på lägret. Inte för att spara 80-90
gram, utan för att det är enklast. Jag kan ju ändå ha ett par
sockor till hemresan.

il C.
 
Superlättpackning på 5 kg!

Utrustningslista för ultralätta långvandringar
Utrustning på kroppen
1 Keps, Pearl Izumi Zephrr, 17 g
1 Anorak, Karrimor Vector, 153 g
1 Underställströja, Craft, 133 g
1 Vindbyxa, Dobsom R90, 175 g
1 Kalsonger, Newline Coolmax Men Slip, 41 g
1 Strumpor 60 g
1 Terrängskor, VJ Sarva Grip, 738 g
1 Damasker, Minigators Trail Racer, 59 g
1 Glasögon, Blues 014, 22 g
1 Halsband, 30-årspresent, 17 g
1 Klocka, Casio Lap Memory, 30 g
 
Kläder i packning
1 Mössa, Extremities Beani, 29 g
1 Regn/skaljacka, HellyHansen Outer Shell, 271 g
1 Fleecetröja 300 g
1 Underställströja, HellyHansen, 145 g
1 T-shirt, Newline CoolMax, 129 g
1 Fingervantar, Extremities Thinny Gloves, 26 g
1 Skalvantar, Hemmagjorda Nylon, 40 g
1 Regn/vindtights, Raidlight MP+, 121 g
1 Underställsbyxa, Craft, 155 g
1 Extra strumpor, 60 g
 
Lägerutrustning
1 Tält, 2 personer Supáir 2000, 800 g
1 Sovsäck, Fjällräven, Trail Down Superlite F.E.M., 593 g
1 Liggunderlag, Jysk Bäddl. 0,7x50x151cm, 131 g
1 Kök med piezotändare, Primus Alpine Micro, 120 g (med eget fodral i skumplast)
1 Gasolbehållare, Primus 2207, Gasol 225 g, 332 g (Vikt full)
1 Vindskydd Aluminiumfolie, 10 g
1 Diskkudde, Scotch-Brite, 4 g
1 Kastrull, Trangia 1, Titan, 79 g
1 Kastrullock Meny-Toppits Paj&bakformar 4 dl, Aluminium, 5 g
1 Tallrik Meny-Toppits Paj&bakformar 4 dl, Aluminium, 5 g
1 Mugg, Hopvikbar, Plast, 24 g
1 Visp, Ministorlek, 10 g
1 Sked, Plast, 5 g
 
Övrig utrustning
1 Ryggsäck, Karrimor KIMM 35, 700 g (Löparryggsäck)
1 Vattenflaska, Coca-cola 0,5 l,  32 g
1 Fjällkarta med fodral, 70 g
1 Kompass, Silva, 23 g
1 Visselpipa, 9 g
1 Björntråd och synålar, 4 g
1 Fickkniv, Victorinox, 31 g
1 Säkerhetsnålar, 2 g
1 Myggmedel, MyggA i liten plastburk, 10 g
1 Hudtejp, plåster, elastisk binda, sårtvätt, bomull, 80 g
1 Reparationstejp, 40 g
1 Rakhyvel, 4 g
1 Solglasögon, Påhäng, 9 g
1 Regnskydd, Sopsäck (i ryggsäcken), 47 g
1 Fryspåsar, 2 st ICA-handlarnas, 3 liter, 10 g (I blöta skor)
1 Plastpåsar Diverse, 30 g
1 Tandborste, Jordan hård, 7 g
1 Tandkräm I liten burk, 10 g
1 Tvål, 7 g
1 Schampo I liten burk, 25 g
1 Solskydd I liten burk, 15 g
1 Snusnäsduk, Halv 17 g
1 VISA-kort, sedlar, leg., STF-kort, tågkort, 25 g
1 Penna, 6 g
1 Vandringsguide, 2 st dubbelsidiga A4, 10 g
1 Tvättmedel, Y3, 12 g
1 Toalettpapper, 40 g
 
Summa
Vikt utrustning på kroppen 1445 g
Vikt kläder i packning 1649 g
Vikt lägerutrustning 2123 g
Vikt övrig utrustning 1275 g
Packning exkl. mat 5047 g
Packning + kläder på kroppen, exkl. mat 6492 g
 
Tillkommer mat ca 600-800 g/dygn
 
Exempel, vandring 5-6 dagar:
Packning exkl. mat 5 kg
Mat 4 kg
Summa packning 9 kg

//Micke
 
fråga flyttad hit från annat forum.

I mötet om kök och brännare räknar jag
upp min köksutrustning som med packpåse
väger 319+20 gram. Dock påpekar jag att vindskyddet,
ett Hillebergs Akto, väger 1.7 kg. Det är alltså mitt tält...

Då undrar Jarl Moden:

"Appropå detta med vindskydd, Akto & spara vikt; Har du testat att lämna innertältet hemma & sova med öppen dörr &
ventluckor på sommaren? Borde ju bli en utmärkt vindtålig tarp som väger en bit under kilot. Kräver mygghuva dock.
Jag ska prova att göra så med mitt Nallo om jag vet att det blir för blåsigt för tarpen under barmarkssäsongen."

Nej, det har jag verkligen inte, eftersom jag tror att det skulle
bli rätt kallt. Jag har kunnat konstatera i flera tidigare diskussioner
att jag tycks vara rätt ensam om att bry mig på den punkten.
I Alperna i juni hade jag flera morgnar
(typiskt efter klara nätter) ett fåtal plusgrader
utanför tältet men varmt och mysigt inuti. Jag vill ha
det så när jag vaknar!

I Norge nyss passade jag på att mäta temperaturen; jag tog
av min Suuntoklocka med inbyggd termometer
och lät den ligga i tältet ett bra tag. Det blev ungefär
samma resultat som med en liten Fjällräven-termometer
för tre år sen, när mitt Akto-tält var nytt. Eftersom jag går
ut tidigt, strax efter 6, slår jag oftast läger på eftermiddagen, kanske vid 15-tiden. En regnig och kylig dag är det härligt
att kunna krypa in i tältet efter tvagningen och dra igen
tältdörren.

Framåt kvällen, säg vid 19-tiden, är temperaturen fortfarande kanske 19 till drygt 20 grader inuti.
Under natten sjunker temperaturen långsamt och låg, den gången
jag mätte, på 12-13 grader. Tillräckligt för ett behagligt uppvaknande.

Skulle innertältet inte ha NÅGOT med den saken att göra?

Sen är det fuktigheten; jag har redan nämnt den gången jag
glömde kameran i absiden.


Detta om värmen, och, jag upprepar: det är viktigt,
är ju en fråga jag ställt flera gånger
beträffande tarps (t ex Golite Lair)
och som ingen
hittills lyckats besvara. Kan tillägga att mitt gamla
North Face, 2.2 kg, var c:a 3 grader varmare än detta
tält. En gång i Andorra fattade jag inte att det varit
minusgrader under natten
förrän jag rev tältet efter frukosten.



il C.
 
Re: ännu ett bryderi

pehac@mai.liu.se; sa:
är "lägerkläder". Dessa hade jag under sommarens båda vandringar
krympt till 80-90 gram, ett par kalsingar och ett par sockor.
Nu är det inte alltid jätteläge att tvätta dessa och speciellt
sockorna luktar fort fan, när de blir blöta.

Med kalsingarna är det nog så enkelt att eftersom jag ändå tvättar
vandrarkalsipperna två dagar av tre kan jag lika gärna tvätta dem varje dag, samtidigt med mig själv (jag tvättar ALLTID hela
kroppen efter en etapp) och sätta på dem direkt efter.
Men vad man ska ha på fötterna vet jag inte riktigt.

Ska jag ut på
en längre spatsertur runt lägret, det gör jag ofta efter
maten, är det ju bara att dra på kängorna. Men om jag bara ska till
bäcken eller på toa; att ta på stigstrumporna på nytt efter en etapp
tar verkligen emot (bokstavligen om de är blöta!).


il C.

Jag undrar om sådana där sockor med förstärkt sula,
som gymnaster använder, kan vara något.
Fast jag lutar väl åt att jag tvättar även strumporna varje
dag och behåller dem på lägret. Inte för att spara 80-90
gram, utan för att det är enklast. Jag kan ju ändå ha ett par
sockor till hemresan.

il C.
Under sommarvandringar har jag två par yllesockor och två par sulor med mig. Ett par yllesockor och sulor att gå i, ett par torra yllesockor att byta till och torra sulor att lägga i kängorna vid lägret. Då slipps obehaget med blöta sockor, och torra sulor gör susen för välbefinnandet även om kängan är blöt. Då och då, företrädesvis när man stannar i lägret en heldag, vrids yllesockorna ur. På så vis har man alltid ett någorlunda fräscht par sockor.

Kommer du ihåg "sockeplast"? När jag gick i lågstadiet hade alla dessa gummerade strumpor i gympan. Om de finns idag (gymnasternas kanske är något liknande) kanske det vore en idé till lätta "lägerskor" om det bara är typ vattenhämtning som gäller?
 
Re: fråga flyttad hit från annat forum.

Sorry för fel forum..

Alla ska förstås göra som de trivs bäst, jag ser i alla fall på saken ungefär så här:

Om innertält och tält i hög grad används som värmekälla, är det smidigare och lättare att ta med ett extra underställ istället.

Om jag sitter på en stubbe i spöregn är jag (om det inte blåser mycket) torrare och varmare under ett rejält paraply, än i ett regnställ där det blir kylande kondens av svett & avkyld luft. På samma vis är en tarp torrare än ett tält även om det är svårt att tro, och med mindre svett och kondens blir jag varmare.

Så som jag ser det är det framför allt som vindskydd (och myggskydd) som tält briljerar. Skäl gott nog att välja tält för svenska kalfjäll förstås. Men om man planerar lite, hittar platser med någorlunda lä, är det knappast några problem att slå upp en Golite Lair i svenska fjäll heller. Och på köpet sparar jag nästan 1,5 kilo gentemot Nallotältet.

/Jarl
 
Re: fråga flyttad hit från annat forum.

pehac@mai.liu.se; sa:
I mötet om kök och brännare räknar jag
upp min köksutrustning som med packpåse
väger 319+20 gram. Dock påpekar jag att vindskyddet,
ett Hillebergs Akto, väger 1.7 kg. Det är alltså mitt tält...

Då undrar Jarl Moden:

"Appropå detta med vindskydd, Akto & spara vikt; Har du testat att lämna innertältet hemma & sova med öppen dörr &
ventluckor på sommaren? Borde ju bli en utmärkt vindtålig tarp som väger en bit under kilot. Kräver mygghuva dock.
Jag ska prova att göra så med mitt Nallo om jag vet att det blir för blåsigt för tarpen under barmarkssäsongen."


il C.

Problemet med enkelt skydd (tarp eller endast yttertält) är också att det "regnar" under taket när hård vind ruskar loss kondensvatten från insidan av väven (märks inte när innertältet sitter där). För att skydda sig behöver man ngn form av sovsäcksöverdrag vilket minskar värdet av att lämna innertältet/använda tarp.

Ang handduk, själv kör jag med en lättviktare av ngn slags syntetfiber inhandlad på getout.se. Funkis, man blir rimligt torr och den torkar på någon kvart i solen, något längre i mulet väder.

J
 
Re: Re: fråga flyttad hit från annat forum.

Problemet med enkelt skydd (tarp eller endast yttertält) är också att det "regnar" under taket när hård vind ruskar loss kondensvatten från insidan av väven (märks inte när innertältet sitter där). För att skydda sig behöver man ngn form av sovsäcksöverdrag vilket minskar värdet av att lämna innertältet/använda tarp.

Mjaee.. Går inte att jämföra yttertält med tarp på så vis. När jag var ute sist kom det både skurar & strilregn under nätterna, inget "regnande" från taket. Hela huvudändan är ju helt öppen, så med cirkulationen och avsaknaden av temperaturskillnad inne i tarpen och utanför blir det ingen kondens. För att få samma effekt med endast yttertält bör man därför ha dörr och ventilation helt öppna.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg