Orealistisk självbild, orealistisk naturförväntning.

Friluftshype!

Felet idag är att många av "sta'bona" inte har någon erfarenhet av naturen och elementen. Jag känner att det är en viss "Vildmarkshype" där allt drivs till det mer extremare och att man måste prestera något istället för att bara njuta av vår vackra natur. Mycket kanske för att man ska kunna komma hem till riktnummer 08 och kunna skryta med sin extrema fjällsemester (med reservation för att låta fördomsfull). Att kunna vända i tid är något som ska ses som en merit och inte som att man inte klarade eller vågade ta sig fram till målet.

Alla de professionella äventyrare som hela tiden höjer ribban med nya rekord kan vara något som man vill likna sig vid. Både på gott och på ont. Huvudsaken med en fjällsemester är ju inte att man ska prestera något utan att man ska njuta. Det känns som om att folk har glömt bort hur man gör det.

//H
 
Fjällräddningen är en polisiär uppgift som utförs tillsammans med frivilliga fjällräddare, den alpina fjällräddningen och sjukvården. Vilken insats som skall sättas in avgör polisen och det är läkare som avgör vem som skall hämtas av ambulanshelikopter. Kostanden delas av polisen och landstinget. Kostsamma insatser - NSD

Varje sommar kommer denna diskussion upp om onödinga fjällräddningar med förslag om körkort, guider, att de som larmat i onödan skall betala för insatsen och så får skoteråkare med dålig utrustning en känga i förbifarten.

Nu disskuteras fjällvandrare eller toppbestigares dåliga utrustning, brister på förberedelser och felatkiga förväntningar. Vi kommer aldrig från att det rör sig människor ute i fjällen som inte har erfarenhet men frågan är om de är fler än tidigare?

Kritiken är befogad och de råd som den alpina fjällräddningen ger är vettiga. Bygg upp erfarenheten succesivt och inse dina begränsingar. Det är inte alla som kan göra Sveriges 2000 meters toppar på sju dagar. De finns de som inte kan göra dom alls och de som har förstånd att vända 12 minuter från toppen.

Det framgår inte heller om antalet larm har ökat men om det är så beror detta troligtvis på en kombination av fler vandrare utan erfarenhet och bättre mobiltäckning. Trots allt skall ingen som har hamnat i en situation de inte kan klara av tvingas tänka på om de måste betala insatsen, det är polis och läkare som avgör om man skall hämtas. OM det förekommer missbruk betalar jag gärna för den bara för att veta att när jag verkligen behöver hjälp så finns det där.
 
Ett litet problem som jag tror kommer av att inte ha vana eller erfarenhet av läskiga skogen är att inse när man har klantat sig och att man själv måste lösa situtionen. Bor du i stora stygga staden (i mitt fall Göteborg) kommer pling-plång taxin på tio minuter, det tror jag ger en mental inställning av att allt löser sig om det krisar.

Har du den inställningen när du stukar foten vid en fjällvandring är det nog lätt att luta sig tillbaka och förvänta sig hjälp utifrån. Insikten finns inte hos alla att: om att om du får ett probelm är inte pärsen slut i och med det, det är då den börjar, du måste återställa själv.

Vill förklara lite med en historia en arbetskollega råkade ut för:
Tre killar fjällvandrar, någon dag ut i terrängen får en (typ) matförgiftning. Tre personers utrustning delas på två, tre vandrar tillbaka mödosamt och långsamt. Tillbaka på busshållplatsen/tågstationen berättar de för någon de stöter på vad som hänt och kommentaren de fick var: "Varför ringde ni inte fjällräddningen?"
Tror inte de brydde sig om att svara, men svaret torde ha varit att det inte var nöd och att det inte fanns mobiltäckning.
-> Rätt inställning hos de grabbarna. Heder.
Tufft läge men inte kris. Vi måste lösa det själva. Vana och självinsikt.

mvh
/joakim
 
Lars Lundman, vakthavande befäl verkar att vara en bitter träk*k som borde skaffa sig ett annat jobb en ett serviceyrke.. det finns säkert nått hål i luossavaara var han kan sitta ensam utan att reta sig på andra..Fy, dumma turister som stör honom i kaffet..
 
Vad Lars retar sig på är ju just det som stoppenbach skrev om, att folk larmar fjällräddningen alldeles i onödan, vilket inte killarna han skrev om gjorde. Om det verkligen inte är ett nödläge finns det väl ingen anledning, då gör man som i hans berättelse, avlastar den som inte mår bra, hjälper honom och det får ta den tid det tar tillbaka. Det är ju det Lars säger i artikeln, vila en dag eller två om du har utrustning och mat, han säger inte att man inte ska ringa efter dem om det är ett nödläge.
 
Vad Lars retar sig på är ju just det som stoppenbach skrev om, att folk larmar fjällräddningen alldeles i onödan, vilket inte killarna han skrev om gjorde. Om det verkligen inte är ett nödläge finns det väl ingen anledning, då gör man som i hans berättelse, avlastar den som inte mår bra, hjälper honom och det får ta den tid det tar tillbaka. Det är ju det Lars säger i artikeln, vila en dag eller två om du har utrustning och mat, han säger inte att man inte ska ringa efter dem om det är ett nödläge.

vem bedömmer vad som är nödläge, nu talar jag generellt och inte specifika situationer.. det som är nödläge för dig är nödvändigtvis inte nödläge för mig eller tvärsom. "nöd" är en upplevelse av en situation och den bedömmningen gör den som är i situationen och inte någon förstoppad surballe på kiruna polisen eller fjällräddningen. dom får väl begära mer anslag om pengarna inte räcker. turistnäringen borde dra in mer pengar o det genererar skattepengar som bör täcka kostnaderna..
 
vem bedömmer vad som är nödläge, nu talar jag generellt och inte specifika situationer.. det som är nödläge för dig är nödvändigtvis inte nödläge för mig eller tvärsom. "nöd" är en upplevelse av en situation och den bedömmningen gör den som är i situationen och inte någon förstoppad surballe på kiruna polisen eller fjällräddningen. dom får väl begära mer anslag om pengarna inte räcker. turistnäringen borde dra in mer pengar o det genererar skattepengar som bör täcka kostnaderna..

Har du mat och utrustning för att klara dig är det inget nödläge, om du inte är skadad att du behöver läkarvård givetvis och hit räknar inte jag stukningar och annat, men det är en personlig reflektion.

Vart ska de ta pengarna ifrån då? Ska vi höja den allmäna skatten så att alla får betala för den del av befolkningen som är ute och fjällvandrar? Och turister, hur ska deras fjällräddning finansieras?

Däremot att låta den som larmar stå för kostnaden vid onödigt larm är väl inte så dumt, men då måste det ju också, som du skriver, finnas en gräns för var nöd börjar gälla.
 
Har du mat och utrustning för att klara dig är det inget nödläge, om du inte är skadad att du behöver läkarvård givetvis och hit räknar inte jag stukningar och annat, men det är en personlig reflektion.

Vart ska de ta pengarna ifrån då? Ska vi höja den allmäna skatten så att alla får betala för den del av befolkningen som är ute och fjällvandrar? Och turister, hur ska deras fjällräddning finansieras?

Däremot att låta den som larmar stå för kostnaden vid onödigt larm är väl inte så dumt, men då måste det ju också, som du skriver, finnas en gräns för var nöd börjar gälla.

eh.. det är vad du anser att nöd är, nöd kan se helt annorlunda ut för andra, nöd är hur en situation upplevs.. tycker polisen att personen i fråga har missbrukat de hjälpresurer som finns tillhanda så får dom väl göra en polisanmälan mot dom, så får en domstol avgöra huruvida det har handlat om en upplevd nödsituation.
 
En akut nödsituation kännetecknas av att fara föreligger för liv, egendom eller miljö och där man behöver omedelbar hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis, flyg-, sjö-, fjällräddning eller giftinformation. Citat från SOS Alarm
 
Att särskilja upplevd nödsituation för den är ute i terrängen och den vilken sitter i stugvärmen och väntar på nästa fikarast är ett känt problem mellan front och stabssoldater. Sannorlikt är det ingen större skillnad på upplevelse variationerna mellan gröna vandrare och erfarna VB hos polisen.
Det måste ju vara frusterande att ha ett akut smärtillstånd av självförvållat skoskav och att det tar timmar innan helikoperhjälp anländer.
Vi som har ingågna skor och hårda fötter kan le, men kan alla det i den ovan relaterade historien....
Det är synd om människorna.
//J

PS För övrigt anser jag att det behövs inga körkort för fjällvandringar vare sig idag eller imorgon.
 
Börjar inte tråden flippa ut lite nu? Handlade inte ämnet i början om att man bör ha respekt för naturen och elementen samt att man borde ha mer framförhållning och skaffa sig kunskap innan man ger sig ut i vildmarken (?). inte vad som egentligen är en nödsituation.

Skoskav kan vara rent för jävligt ibland men det kan ju också förebyggas mycket enkelt, om man nu tänker på det innan och det är det ju långt ifrån alla som gör. Det kan man ju se som en metafor; Förebygg problemen så uppstår de inte.
 
En 27-årig astmatiker med andningssvårigheter kände sig överansträngd. Han fick hämtas på Kebnekaise fjällstation.

Från Kebne fjällstation finns det helikoptertaxi, såvitt jag vet. Varför skulle fjällräddningen behöva hämta honom där?

Möjligen finns det en poäng i att många tar sig vatten över huvudet. Något för fjällräddningen att jobba med via förebyggande verksamhet! (eller så gnäller man i tidningen istället...)

Vatten över huvudet - jag tyckte det var extremt nog den gången jag vadade till midjan
(svag underström vid fötterna). Men - över huvudet ....
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg