Samtidigt med min resa pågick The TGO Challenge vars deltagare jag ibland träffade på campingplatser (2 st) och i en bothy (övriga 7 nätter tältade jag fritt).
Två tältmodeller dominerade: Akto och Laser. Eftersom det varit storm och snö några dagar före min tur hade Laser-tälten testats under hårda förhållanden, vilket jag kommer att hålla i minnet.
Det har varit svårt att hitta erfarenheter istf. gissningar på Internet.
Den stora nackdelen med Laser tycks vara ytterdukens konstruktion över absiden,
där det kan regna in ordentligt om man inte passar sig.
I bothyn låg jag en riktigt usel dag. Jag delade den med sex herrar. Deras kläder och skor var ofta påtagligt tunga. Nu vet jag inte vad min utrustning tålt unde värre förhållanden, men som mest hade
jag skorna, strumporna (ett enda par till stigen), löparshorts, vindoverall och lätt regnkostym,
totalt kanske 2.7 kg på kroppen (många fjällvandrare har upp till 3kg i gott väder!) och lycckades hålla mig dräglit torr, och frös aldrig. Lägsta temperaturerna under regndagar var kanske 4 grader, och ibland hade jag vind och hagel piskande i ansiktet. För riktigt jävliga förhållanden hade jag en mycket lätt fleece i reserv - det var skönt att ha ett garanterat torrt plagg nu istället.
Stigarna i Skottland är oftst påtagligt lättgångna. Eftersom skofrågan disktueras i annan tråd (igen!!??) så kan jag säga att jag funderade på om jag skulle ha lättare pjuck med än mina Meindl. det hade helt säkert gått, utom att mitt förbenade hälsenefäste hade protesterat. Den som är van vid lätta skodon behöver inte tveka.
Jag tycks bära mindre mat än de flesta. Jag hade 10*7 hg, och det räckte i de 11 dagar turen tog.
Jag verkar ha förlorat 1 kg netto på denna resa, och det hade jag råd med. Jag var aldrig hungrig eller seg.
Två tältmodeller dominerade: Akto och Laser. Eftersom det varit storm och snö några dagar före min tur hade Laser-tälten testats under hårda förhållanden, vilket jag kommer att hålla i minnet.
Det har varit svårt att hitta erfarenheter istf. gissningar på Internet.
Den stora nackdelen med Laser tycks vara ytterdukens konstruktion över absiden,
där det kan regna in ordentligt om man inte passar sig.
I bothyn låg jag en riktigt usel dag. Jag delade den med sex herrar. Deras kläder och skor var ofta påtagligt tunga. Nu vet jag inte vad min utrustning tålt unde värre förhållanden, men som mest hade
jag skorna, strumporna (ett enda par till stigen), löparshorts, vindoverall och lätt regnkostym,
totalt kanske 2.7 kg på kroppen (många fjällvandrare har upp till 3kg i gott väder!) och lycckades hålla mig dräglit torr, och frös aldrig. Lägsta temperaturerna under regndagar var kanske 4 grader, och ibland hade jag vind och hagel piskande i ansiktet. För riktigt jävliga förhållanden hade jag en mycket lätt fleece i reserv - det var skönt att ha ett garanterat torrt plagg nu istället.
Stigarna i Skottland är oftst påtagligt lättgångna. Eftersom skofrågan disktueras i annan tråd (igen!!??) så kan jag säga att jag funderade på om jag skulle ha lättare pjuck med än mina Meindl. det hade helt säkert gått, utom att mitt förbenade hälsenefäste hade protesterat. Den som är van vid lätta skodon behöver inte tveka.
Jag tycks bära mindre mat än de flesta. Jag hade 10*7 hg, och det räckte i de 11 dagar turen tog.
Jag verkar ha förlorat 1 kg netto på denna resa, och det hade jag råd med. Jag var aldrig hungrig eller seg.
