nygamla bilder

[camoscio]

Jag har varit flitig med min hemsida de senaste veckorna och passat på att förbättra flera berättelser. I dem som byggde på diabilder har jag bytt de gamla bilderna mot professionellt scannade sådana - dock gjorda utan UV-filter så jag har fått gno som satan för att bli av med smutsfläckar och repor. Diabilderna (2001-2005) behövde också samtliga beskäras och få bättre färg. Bilderna fr o m 2006 är digitala.


Just idag lade jag in ett uppfräschat galleri från Trollheimen 2005; därmed finns nu samtliga mina vandringsresor (vilket också är alla mina utlandsresor) under
åren 2001-2010, 26 stycken, dokumenterade. Det handlar om Korsika och Skottland
(en resa vardera), Pyreneerna (4 ), sydnorska fjällen (10), Centralalperna (3) , samt Väst- och Sydalperna (7).

Med tiden har berättelserna blivit alltmer minimalistiska, kanske en kort intro, och sen bara bilder med text. Även när det är längre berättelser finns länk direkt till galleriet. I berättelsen om Jotunheimen 2002 har jag lagt länkar både till och från dagboken, men det var kanske överambitiöst; jag gör knappast om det.

Jag har också lagt in en del scannade kort (1988-200) det kan bli fler. Men i det fallet är det bara ett mycket litet urval, eftersom motiven var väl ensidiga.

Adresssen är som alltid http://www.huthyfs.com/

 

[Anders_sthlm]

Jo jag tillhör dom som ofta kollar din sida. Det beror nog på att jag vandrat i Alperna, Italien och Pyrenéerna en del ,och på nått vis vill återuppleva den stämningen.. Dom bilderna du hade förut tycker jag nästan var bättre..

Din sida är en av de få som har en helhet kring det utifrån varande boendes i Sverige.

I dag vill ingen se gamla diabilder. Lika lite som man på den tiden ville se svartvita papperskopior. Vandrandet och dess konstfotografi är beroende av en ständigt uppdaterad bildvärld, en klarhet och lyskraft i själva bilden- där, den som betraktar bilden ideligen vill bli själv igenkänd- inte motivet... Jag vet inte om man ska säga tyvärr om detta.
Jag har själv försökt förmå folk här lägga ut äldre bilder både på sig själva och sina motiv, vandringar.. Men det verkar i det mesta taget, genant eller rentav gammeldags.. Eller så blir det betraktat som ‘kultigt’.. Tyvärr här ,(Utsidan) så verkar allt beroende av en aktuell tid.. Ungefär fyra, fem dagar, sedan är det inte intressant längre, och alla förväntar sig en ny bild ifrån ‘Mount Everest‘.
Man skulle kunna kalla det här för ‘bildstress’.
Samtidigt med den här synen om den moderna digitala kameran utesluter man ett bildspråk som danat och gett föregående generationer dess uppfattning om bergsskildringar och vandringar.
Vi är alltså utsatta för ett bombardemang av bilder. ‘Massbild’ kallar man detta.
Det här präglade givetvis ‘gatubilden’ (det sociala rummet) förut det i det allmänna sociala sammanhanget och vår vardagliga och politiska bild. Men nu i den digitala eran, har det alltså kommit till naturfotograferandet.

På nått vis kan man säga att alla är utsatta för samma masspsykos eller om man nu vill kalla det för trend. Vi vill alla ha en så pass vacker ‘naturbild’ som möjligt, inte bara tekniskt skicklig men även up to date’

Man skulle kunna tro att detta har att göra med sökandet av begrepp som ‘tidlöshet’ ursprung och äkthet.
Jag tror att mycket av denna önskan att ständigt förnya sig och uppdatera har att göra med okunskap och att naturfotograferandet ligger utanför den vardagliga begreppsvärlden och att vi mer och mer estetiserar och romantiserar bergen utan att egentligen ha någon reell kontakt med dom.
Vittorio Sella eller Ansel Adams bildspråk om bergen skulle man ju kunna säga rymmer allt det vi idag tröskar om och om igen.
Om jag får fråga dig då.. Vad händer om tjugo år då..Vad tror du?

Själv tycker jag liksom om när man fångar tiden och samtidigt att man låter tiden vara även i en bild. Det har ju talats väldigt mycket nu om att digitalisera personerna kring den klassiska Hollywooderan typ att göra Marilyn Monroe digital exempelvis.. Men hon blir ju bara en digital kasperdocka då.?

Jag tycker således inte att man ska hålla på och ändra i sina egna bilder. Dom är ens egna. Likväl är ens vandringar man gjorde på sjuttio och åttiotalet unika och man kan inte tro att man kan modernisera dom.

 

[camoscio]

Det var inte mycket jag förstod av detta. Jag har förstås inte gjort om mina gamla diabilder, jag har bytt ut dem. De gamla var scannade på min egen flatbäddsscanner, som ger erkänt otillräcklig kvalitet på dia, t ex betydligt sämre än kort. Dessutom hade jag väl inte riktigt börjat med att redigera bilder, så en del av dem hade skumma och murriga färger.

Efterhand som jag lagt upp fler och fler digitala bilder har allt detta lyst igenom, så jag avlägsnade alla dessa bilder för säkert ett år sen.

Nyss städade jag i mina hyllor och hittade de diskar som jag lät Rapps Foto göra av mina dia för drygt tre år sen; detta så att jag kunde slänga de gamla skrymmande magasinen. De är alltså scannade med en etablerad teknik för just diabilder, även om tydligen de här automatscannrarna inte har smuts- och repfilter. Och vad jag alltså gjort med bilderna är att ta bort den mesta smutsen och justera färgskalan som överlag var blekare än i originalbilderna.

Tydligen var det fel. Jag ber så mycket om ursäkt.