Jag förslår Lundhags, jag har haft mina i 12 år och använt dem för vandring i Nepal, Patagonien, Tibet och ett flertal vandrigar i Sverige och Norge. De är fortfarande kanonsköna och håller bra. En vikig del tycker jag är att många av kängarna så som Meindl med flera så har de en mjuk insida, vilken inte är så bra om men trots allt bli blöt eller fuktig. Lundahags har endast råskinnet och man kan då hänga dem upp och ner på ett par pinnar över natten och torka dem. Man kan till och med hålla dem under öppen eld så att värmen går upp i de upp och nedvända kängorna. Det här går inte så bra med typen Meindl då dessa blir svedda och det tar grymt lång tid att torka den helt torra. Min flickvän har Meindl och jag har Lundhags, erfarenheten fick vi under två dagars ösregn i Patagonien förra året. Lundhags är lite hårdare i början men mjukar till sig med tiden och blir extremt sköna. Jag har kört Lundhags Scandinavia men är inom de närmaste åren sugen på att köpa ett par Lundhags Professional 2000 som är nya modellen av halvlåga kängor. Jag har aldrig sätt någon direkt användning på riktigt höga kängor om jag skall vara ärlig. De man skall ha dem för som jag ser det är om man har svaga anklar och behöver extra stöd. Under vadning och hårt regn kan man med fördel köra stövlar av typen Tretorn Sarek (extrem mjukt skaft) eller sandaler av typen Teva. Gore-Tex i kängor är också som jag ser det en väldigt överreklamerat, 1. det är inte helt vattentätt i alla fall under väldigt extrema förhållande (samma sak med jackor och dylikt) andningen funkar säkert om man nästan sitter still mesta delen av tiden, och det göra man ju inte ;-)))
Hoppas du fått något ut av mitt råd, märk väl, jag uttycker väldigt subjektiva åsikter och tips.
Peter