Ny äventyrssport påhittad, äventyrssimning!

Såhär i sommartider dyker det ibland upp ideer om hur man ska kunna uppleva naturen på olika sätt och på spännande sätt. Äventyrssimning är en ny vinkling av detta.
Grejen är att man ska ta sig till tjärnar, sjöar och kuster som man vanligtvis inte badar ifrån och som ej heller innebär någon större fara. Tanken är att man ikläder sig våtdräkt och badskor, gärna tevasandaler där kardborrelåsningen är förstärkt så att man ej tappar dem. Våtdräkt är nödvändig då simturen är förväntad att vara lite längre än man annars gör i sjöar och hav, ca 30 minuter eller mer. Gå ned vid någon sjö som man ej brukar bada vid, eller längs stränder som man ej brukar bada vid, exempelvis längs vasskanter. Simningen gör att man dels kan komma nära och observera sjöfåglar, men även se naturen på ett annat sätt. Dessutom finns T-känslan där, då ju de flesta brukar ogilla att inte veta vad som finns under en. Man måste våga att kunna försöka känna av bottnen. Badskorna hindrar att man gör sig illa på alla spetsiga föremål (sjunken ved och annat), som brukar finnas på bottnarna utanför sandstränderna. Prova att simma längs en klippkust från punkt A till punkt B, eller bara runt från punkt A och tillbaka igen. Undvik dock ställen där det går båtar och om det är hög sjö så att risken att skadas mot klippor är stor. Promenera till en skogstjärn och simma runt där.
Man kan även göra det mer komplicerat och ta sig från ett ställe till ett annat och ha med sig sina landkläder i ett flytetyg som man förbinder till sin midja med en lina. I morgon gör jag ett försök att simma från Bocksjön via den av bäverdammar uppdämda bäcken till Getaren i Södertörn i Stockholm.
 
Bocksjön och även Bylsjön simmades. Jag noterade att det är lättare att gå upp och ned i stränder kring dessa näringsrika sjöar om där finns näckrosor, för näckrosornas rotstockar stabiliserar bottnen. Bra också om strandkanten har vattenklöver, då deras väv av rötter ger en matta som håller att gå på. Bockån blev dock en vansklig promenad, delvis bärig, delvis djup dy och ibland trampade jag i högar av ruttnande växtdelar så att en svärm av förruttnelsegasbubblor utlöstes. Ett stort vattenplask avslöjade bävrarnas bo, under en utskjutande asp alldeles vid strandkanten. Bävrarna hade här grävt ur bottnen så att det blev midjedjupt. Jag valde att gå upp på stranden för att ej störa dem och stötte på färska bäverspår i leran i en typisk ränna de gjort för från ån för att komma in mot skogen. Annars hade bockån mer karaktär av träsktrekking än äventyrssimning, så jag återvände till Bocksjön igen.
Tips. Då man simmar med ryggsäck, är det bra att ha en vattentät plastpåse i den så att den fungerar som flythjälp. Ryggsäcken ska ju innehålla torra kläder då man simmar från punkt A till punkt B i likartad stil som vid långfärdskridskoåkning. Klokt också att ha simfeneskor i tevasandalerna för skydd mot botten skräp, men det är bra att säkra tevasandalernas kardborrelåsningar med ståltråd, så att de ej tappas.
 
Intressant må jag säga. Är inte mycket för att simma, eller inte än iaf, men känner igen mig i sökandet efter nya vägar att ta för att upptäcka och uppleva naturen. Kanske ska låna sig en våtdräkt och ge sig på någon närbelägen tjärn/sjö:)...

Trevligt med lite innovation!
 
Ännu lite mer inspiration:
Idag, 26/7, simmade jag sträckan Stendalsbadet i Tullingesjön till Flottsbrobadet i Albysjön via Katthavet och kanalen. Denna sträcka är ganska precis en kilometer lång och tog mig cirka 1 timme. Trevlig och ganska variationsrik, där jag gick ned i Stendalsbadet med våtdräkt (korta ärmar och ben), solhatt, tevasandaler och vattentät förvaringsväska för mina nycklar. Det gäller att stå emot konvenansens regler bland alla badande, då jag ju stack ut rejält i min utstyrsel. Jag simmade dock iväg för att inte återvända. Jag höll mig mellan 10 och 20 m från stranden pga. att en del vattenskotrar buskörde. Vid kanalen så smögsimmade jag längs vassen för att undvika att bli överkörd av just dessa. Kanalen var dock full med beskedliga kanotister och kajakister samt några ungar som hoppade från bron där. Detta minskade risken att bli överkörd. Jag går upp vid Albysjön på Flottsbrobadet där det är ännu fler folk än på Stendalsbadet. Åter är det bara att stå emot konvenansens regler och promenera på, stigen tillbaka till Stendalsbadet som tog ca 20 minuter. Lärdomen är att det är svårt att klara denna simsträcka utan våtdräkt, trots det 25 gradiga vattnet. Jag var ganska frusen då jag steg upp. Vattnets kyleffekt är ca 300 ggr starkare än luftens.
 
Idén är inte helt ny

Förra året kikade jag på denna: www.otillo.se

Tyckte det var en kul utmaning med både löpning och simning för en avdankad tävlingssimmare och numera normalfrilufsare med långdistanslöpning som nyupptäckt passion. Dock kom jag fram till att det nog var lite VÄL bra för mig i nuläget.

Men nu blev jag inspirerad att kanske testa nåt i lite mindre skala på hemmaplan. Tack för inspirationen!

/M
 
29/7, Tumbasjöarna Brosjön, Mellansjön och Övrasjön simmade.
Så var det dags igen, att iförd tevasandaler, våtdräkt, solhatt och vattentät väska genomföra denna tur. Idag hade jag en orienteringskarta i den vattentäta väskan, både för att kunna hitta lämpliga landstigningsplatser vid sjöarnas andra ändar och att veta hur jag skulle gå tillbaka till startpunkten efter avslutad simning. Går ned i Brosjöbadet och simmar norrut till sjöns norraste ände, 400 m därifrån. På orienteringskartan har jag sett en liten stig som går ut i mot vattnet i det sanka området. Det visar sig vara en gammal brygga, där dock bryggplanken är borta. För landstigning simmar jag "baklänges ryggsim", det vill säga fötterna först och framåt, för att kunna ta emot botten på ett säkert sätt när jag når botten. Detta inte minst för eventuella uppstickande pålar som kan slå emot mig som överraskning. Jag ta stigen ett par hundra meter till mellansjön. Denna sjö visar sig vara väldigt grund. Näckrosorna sträcker sig från sjöns ena sida till den andra och jag är brydd över att simma bland täta snår av näckrosor. Man blir lätt "snärjd" av deras långa stjälkar. Jag erinrar mig även om artikeln i Botkyrkanytt, tisdag 29/8 2008 "Fast i sjögräset, nära att drunkna", om en man i 50 årsåldern som höll på att drunkna för att han blev snärjd av sjögräs. Jag hittar dock ett lite djupare ställe på sjöns västra strand och börjar simma längs stranden, ca 15 m ut. Jag känner dock av bottnen med skorna, bottenlös dy utan någon fast yta, bara att det blir lite "tätare" än vattnet ovanför. Plötsligt simmar jag in i en trädstam med grenar som sticker upp strax under vattenytan. Då får jag nog och beslutar att avbryta simningen på mellansjön, som nog bör betraktas som en ganska avancerad och inte helt ofarlig form av äventyrssimning med grunt vatten, bottenlös dy med trädstammar i och snärjande näckrosor överallt. 100 m blev simningen här. Jag promenerar till Övrasjön strax norr om Mellansjön. Här var vattnet bättre. Jag gick ned i ett knepigt område med stor växtlighet i sjöns södra strand. Promenerade ut på en smal trädstam som låg ca 30 cm under vattenytan. Halkade och sjönk med ena benet ned i den bottenlösa dyn och simmade sedan i hög fart genom näckrosor och säv till fritt vatten. Det var nödvändigt med kraftfull simning här för att undvika att fastna i undervattensväxtligheten. Jag kände hur näckrosstjälkarna slets av. Väl ute på fritt vatten simmade jag de 200 metrarna till sjöns nordöstra strand, där det fanns grusbotten. Promenerar sedan tillbaka till Brosjöns norra ände och simmar tillbaka de 400 metrarna till Brosjöbadet. Totalt, således ca 1100 m simning i ett område med stark vildmarksprägel.
 
Visst är det häftigt,,,,,,,,,

Att simmande och vandrande ta sig fram genom ett sjö och kanalsystem och upptäcka allt som "vanliga" människor aldrig får se. Jag tar mig ju själv fram genom obanad terräng, träskmark, skogssjöar och åar och att göra en sån resa är så rogivande men samtidigt mycket spännande.

Förra veckan var jag ute i skärgården och dels simmade-undervattensscotrade mellan öarna och dels vandrade-simmade-uvscotrade längs en strand som innehöll både klippor, gamla fort och sandstränder.

En riktig höjdare var när jag plötsligt steg upp ur vattnet, gick över en ö och sen försvann ner i vattnet igen och var borta. Den stackars seglarfamiljen som ankrat i viken trodde nog dom såg i syner.


Jag använder torrdräkt med tunt underställ nu på sommaren och med det understället så kan man övernatta i havet utan att frysa det minsta.
 
Re Teknikern

Wov, det där lät häftigt!
Har du några bra turförslag? (Vad är förresten "scotra"?)

Hälsar
Heijken
 
Där jag var är det dykförbud för "vanligt" folk så jag säger inte var det var. (Ja, jag har tillstånd.)

"Scotra" är att använda undervattensscoter, en sån där james Bondpryl med propeller som man håller i och åker med. "Båtsnurra för dykare" helt enkelt.



Nu har jag uppfunnit "kanotpromenad", då tar man sig upp för sjösystemen antingen paddlande eller med kanoten i ett snöre efter, om det är gångbart men inte paddelbart vill säga. Motion får man, och torrdräkten behövs verkligen.
 
Jag lyfter upp den här tråden till ytan igen.

När man nu sitter här i stugvärmen och "lappmöglet" samlat sig i drivor utanför trappan kommer ju en hel del ideer seglande. En ide jag har, om nu någon nappar på förslaget är att simmande och vandrande ta sig från ö till ö i ex.vis St Anna skärgård, eller skärgården utanför Oxelösund och slå läger på nån mysig ö och övernatta därute, för att sen antingen göra en "swimtrip" mellan öarna och övernatta en natt till eller ta sig tillbaks efter första övernattningen.

Tält och övrigt bogseras lämpligen i medförd havskajak (finns här) och stor badring eller traktorslang som säkerhetsflythjälp.

Klädsel: torrdräkt eller våtdräkt för dom som inte är frusna av sig.


Nån som nappar på iden när det blir varmt ute?
 
Låter lite knasigt att bogsera en hel kajak.. Hyfsat vindfång också, den kan nog dra simmaren åt fel håll om det friskar i. Då kan man lika gärna paddla i kajaken?

Har läst om folk som simmat väldigt långa sträckor mellan ögrupper i varma hav, typ "island hopping", och då har bogserat en liten surfbräda som fått bära utrustningen. kan vara bra att ligga och vila på också vid behov.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg