Kommentar till SSDF:s artikel
Som nybliven dykare blir jag mycket upprörd och rentav chockerad över den nonchalans på säkerhet som SSDF genom förbundssäkerhetsombudsmannen Johan Bruun visar genom sitt svar på John Gullivers insändare i SSDF nr 2.
John Gulliver skrev i sin insändare vikten av dyksäkerhet och av att ha en helt oberoende alternativluftkälla. Hans insändare tyder på en stor erfarenhet och ett säkerhetsmedvetande som man kunde önska att alla dykare hade. Att därefter läsa SSDF:s svar gjorde mig dock mycket bedrövad och ledsen. Är verkligen SSDF och CMAS så förlegade att de inte tagit till sig nya synsätt betr. dyksäkerhet utan fortfarande år 2001 helt förlitar sig på sin parkamrat och sin mellanlina?
Hur ofta har Johan Bruun haft incidenter med luftstopp och personskador som följd? Hur ofta har Johan Bruun tränat luftstoppsövningar med mellanlina? Varför är det så att de flesta ponybottles inköpes efter det att en incident med luftstopp skett? Hur ofta har ni själva hört talas om mer eller mindre lyckade incidenter där luftstoppssituationer varit orsaken? Mig veterligen aldrig! Jag har aldrig hört någon berätta om hur bra det gick att t.ex. från 30 meters djup göra en octopusuppstigning eller växelandning endast med parkamratens resterande luft i behållaren.
Att även som Johan Bruun åberopa ökade kostnader och längre utbildningstid gör att jag undrar om han själv dyker? Själv har jag aldrig sett några som helst problem med användning av ponybottle. Den bara finns där och märks inte alls. Vad menar Johan Bruun då med ökad utbildningstid? Om han själv har så svårt att lära sig får väl då stå för honom själv?
Det andra argumentet – högre utbildningskostnad – är ju så dum så den egentligen inte borde kommenteras. Här köper dykare fina lampor och annan utrustning för flera tusen kronor men en ponybottle som kan rädda liv är alltså för dyr?
En tredje sak jag la märke till var att Johan Bruun inte är uppdaterad betr. de olika organisationernas utbildningssystem. Han skriver att: ”…det finns ingen som för närvarande lär ut dykning med alternativ luftkälla på grundkurserna.” Detta är helt felaktigt! Dykex i Malmö som företräder MDEA i Europa använder alltid ponybottle i samtliga deras kurser!
Slutligen vill jag göra ett tillägg till det Johan Bruun skriver: ”Att förändra utbildningen inom SSDF, läs CMAS, så att alternativ luftkälla skulle vara obligatorisk skulle innebära högre utbildningskostnad och längre utbildningstid.”
Jag vill endast tillägga: OCH SPARA LIV! Men det verkar inte intressera SSDF.
Släng mellanlinan och ta fram ponybottlen!
Annika Nyström
Dykare
Som nybliven dykare blir jag mycket upprörd och rentav chockerad över den nonchalans på säkerhet som SSDF genom förbundssäkerhetsombudsmannen Johan Bruun visar genom sitt svar på John Gullivers insändare i SSDF nr 2.
John Gulliver skrev i sin insändare vikten av dyksäkerhet och av att ha en helt oberoende alternativluftkälla. Hans insändare tyder på en stor erfarenhet och ett säkerhetsmedvetande som man kunde önska att alla dykare hade. Att därefter läsa SSDF:s svar gjorde mig dock mycket bedrövad och ledsen. Är verkligen SSDF och CMAS så förlegade att de inte tagit till sig nya synsätt betr. dyksäkerhet utan fortfarande år 2001 helt förlitar sig på sin parkamrat och sin mellanlina?
Hur ofta har Johan Bruun haft incidenter med luftstopp och personskador som följd? Hur ofta har Johan Bruun tränat luftstoppsövningar med mellanlina? Varför är det så att de flesta ponybottles inköpes efter det att en incident med luftstopp skett? Hur ofta har ni själva hört talas om mer eller mindre lyckade incidenter där luftstoppssituationer varit orsaken? Mig veterligen aldrig! Jag har aldrig hört någon berätta om hur bra det gick att t.ex. från 30 meters djup göra en octopusuppstigning eller växelandning endast med parkamratens resterande luft i behållaren.
Att även som Johan Bruun åberopa ökade kostnader och längre utbildningstid gör att jag undrar om han själv dyker? Själv har jag aldrig sett några som helst problem med användning av ponybottle. Den bara finns där och märks inte alls. Vad menar Johan Bruun då med ökad utbildningstid? Om han själv har så svårt att lära sig får väl då stå för honom själv?
Det andra argumentet – högre utbildningskostnad – är ju så dum så den egentligen inte borde kommenteras. Här köper dykare fina lampor och annan utrustning för flera tusen kronor men en ponybottle som kan rädda liv är alltså för dyr?
En tredje sak jag la märke till var att Johan Bruun inte är uppdaterad betr. de olika organisationernas utbildningssystem. Han skriver att: ”…det finns ingen som för närvarande lär ut dykning med alternativ luftkälla på grundkurserna.” Detta är helt felaktigt! Dykex i Malmö som företräder MDEA i Europa använder alltid ponybottle i samtliga deras kurser!
Slutligen vill jag göra ett tillägg till det Johan Bruun skriver: ”Att förändra utbildningen inom SSDF, läs CMAS, så att alternativ luftkälla skulle vara obligatorisk skulle innebära högre utbildningskostnad och längre utbildningstid.”
Jag vill endast tillägga: OCH SPARA LIV! Men det verkar inte intressera SSDF.
Släng mellanlinan och ta fram ponybottlen!
Annika Nyström
Dykare
