Växlingen låg-hög planka gick riktigt bra på senaste PT-timmen (näst sista för säsongen), bättre än hemma. Jag visade honom också svårigheten med Renegade Row (som inte är hans förslag). I min version har man en lätt hantel i vardera handen, ställer sig i hög plankställning, fast med benen rätt långt isär, och försöker ro med viktena växelvis. Det är helt problemfritt med vänster, höger klarar jag att lyfta en bit, men faller direkt ned med en duns. Höger är (som nämnts några gånger) närmast invalidiserad efter en olycka för 11-12 år sen -- jag kan inte lyfta en 3-kgs hantel rakt upp utan att åbäka mig.
MEN, å ena sidan: ställer jag mig på knä istf. med rak kropp har jag inga svårigheter att lyfta höger arm. OCH, å andra sidan: med rak kropp och utan vikter klarar jag fortfarande inte att ro med höger arm. Det kan tydligen inte bara handla om styrka. Även rörligheten är kraftigt nedsatt i den skadade armen, men jag fattar inte hur det inverkar i just detta fall.
PS. Vi samarbetade första omgången dec 21-- april 22. Mycket rygg, som jag tidigare försummat. Burpees och sving som jag borde lärt mig för länge sedan. En tidigare PT, min långvarigaste och näst bästa, utarbetade ett progressivt program för att klara 100 i rad, men glömde lära ut hur man gör en enda. (Hur många lär sig burpees vid 77 års ålder?).
Vi återupptog samarbetet i oktober 22, har träffats en gång i månaden Först var det tänkt som översyn, och det gick fort. Sen har det blivit mycket ben, benböj, split squats, enbens och uppresning, något jag var mycket bra på för sådär 15 år sen, men hade slarvat bort. Stora framsteg törs jag påstå, fast inte riktigt som då. Jag är 78, med ljumskbråck, tar medicin för blodtrycket; medellivsängden för svenska män lär vara 81, så man kan undra vad jag håller på med. Men det är ett rätt trevligt alternativ till att bara ruttna bort.
MEN, å ena sidan: ställer jag mig på knä istf. med rak kropp har jag inga svårigheter att lyfta höger arm. OCH, å andra sidan: med rak kropp och utan vikter klarar jag fortfarande inte att ro med höger arm. Det kan tydligen inte bara handla om styrka. Även rörligheten är kraftigt nedsatt i den skadade armen, men jag fattar inte hur det inverkar i just detta fall.
PS. Vi samarbetade första omgången dec 21-- april 22. Mycket rygg, som jag tidigare försummat. Burpees och sving som jag borde lärt mig för länge sedan. En tidigare PT, min långvarigaste och näst bästa, utarbetade ett progressivt program för att klara 100 i rad, men glömde lära ut hur man gör en enda. (Hur många lär sig burpees vid 77 års ålder?).
Vi återupptog samarbetet i oktober 22, har träffats en gång i månaden Först var det tänkt som översyn, och det gick fort. Sen har det blivit mycket ben, benböj, split squats, enbens och uppresning, något jag var mycket bra på för sådär 15 år sen, men hade slarvat bort. Stora framsteg törs jag påstå, fast inte riktigt som då. Jag är 78, med ljumskbråck, tar medicin för blodtrycket; medellivsängden för svenska män lär vara 81, så man kan undra vad jag håller på med. Men det är ett rätt trevligt alternativ till att bara ruttna bort.
