någon som har erf av "ihopsäckat fotvalv"

[flanell]

hej!

när jag var ca 35 var jag ute och joggade i ett par skor som var lite för högt uppbyggda i hålfoten, jag kännde ganska direkt att det gjorde lite halvont i ena foten, men fortsatte ändå.

jag vet inte om det var den händelsen som utlöste det hela, men jag hade nog lite halvont i foten från den händelsen.

nu har det gått tre fyra år och från och till har jag haft mer och mer ont, inte alls nån rejäl smärta, men ändå så där att det inte kännts helt schysst. jag har misst lite stabilitet i foten också men inte tänkt så jätte mycket på det.

jag frågade husläkarn om vad det kunde vara /bero på och fick då svaret att hålfoten "säckat ihop" och att den kan göra det när man blir lite äldre. det var inte direkt något att varken oro sig för eller göra något åt. det var nåt år sedan.

nu för ett tag sedan var jag hos en sjukgymmnast av ett annat skäl och då noterade hon min kroppshållning och bad mig stå på höger resp vänster fot. den ena hade då märkbart sämre stabilitet och ville "vika sig" innåt.

sjukgymnasten reagerade betydligt mycket mer än husläkaren och gav träningsprogram och avrådde från allt för kraftfull belastning.

skulle vara oerhört tacksam av att få del av andras erfarenheter, om det är någon som drabbats av eller vet mer om detta.

 

[srpp]

Hej,
Jag överansträngde muskulaturen i mitt/mina fotval för ett stort antal år sedan, tio. Efter det var jag hade jag mycket smärtor och var "handikappad" i så motto att jag inte kunde göra vad jag ville (springa, cykla, vandra, spela bollsport, promera, ... ).

För ett par år sedan hade jag jättetur med ett gäng olika individer i mitt liv (en massagekunnig lyhörd flickvän, en kirpraktor och framför allt en jättebra naprapat). Det började med att flickvännen kände av hur illa spänd min fotmuskulatur var - hon släppte på dessa spänningar och då var mycket vunnet. Såsmåningom kom jag till naprapaten som vågade ge mig utmaningar i form av styrketräning (!) av fotens muskulatur.... Toksketabra.

Så nu har jag varit backontrack ett bra tag, ett par år eller så. Jag har kunnat röra mig igen, på skidor, på cykel, i löpskor och på squashbana för att nämna några exempel - när det var som värst så tog jag hissen mellan två våningsplan för att undvika smärtor.

Jag ser två viktiga steg för min utveckling - massera bort "låsningar" och krampande muskler samt kör långsiktigt med bra styrke(!)träning för de specifika muskler som behöver bli bättre. I min förenklade värld, jag har lite olika erfarenheter, så jobbar inte sjukgymnaster med något av detta...

Jag brukar tipsa Göteborgare/Stockholmare/Malmöbor om www.naprapatlabbet.se. Det är en bra start, långsiktigt uthållig träning är en väldigt bra fortsättning.

(Jag skall väl lägga till att jag inte alls vet om "ihosäckat fotvalv" har det minsta med mina besvär att göra...)

 

[seobserver]

Rätt hjälp

är behövlig.
Du behöver en fotortoped till att börja med. Jag har sett hopsäckade fotvalv vilka efter två års idogt tränande med rätt personal kom tillbaka och fullföljde mycket krävande tunga och långa marscher. Så ibland går det att återställa. Gå tillbaka till sjukgymnasten och be om tips på en bra fotortoped, skaffa dig en remiss och röj själv i ärendet, annars lär det inte kunna bli någon förändring.

 

[flanell]

ni ska veta att era svar värmde!

grymt stort tack.

jag var hos sjukgymnasten i fredags för en mer omfattande genomgång av enbart foten och fick en del övningar;

"tåhävningar" "plocka saker med tårna" "vinkling av fot snett uppåt" "spreta med tårna" "sätt i häl och följ med ut till tå-basen på rätt sätt"

hon visade också ett bra sätt att med bara ett tejpvarv linda foten vid tillfälligt behov av stöd

det visade sig att hon var superproffsig!! men som ni säger, var det nog ren tur, kan aldrig tänka mig att genomsnitts sjukgymnasten har så´n här general-koll.

är det någon som är i behov av bra hjälp, i sthlm, är det bara att pmá.

jag har gjort övningarna + rensat ur dom skor som gav för lite stöd + dom som gav för mycket, i hålfoten.

det är för tidigt att säga och kanske är det den nyvunna entusiasmen som påverkat mig, men det känns faktiskt redan bättre.

tillsammans med era svar har det här, sammantaget, gjort att jag gått från att tro att jag var på ett slutande plan, på väg utför, till att det tänds ett rejält hopp . så återigen stort tack!


när jag läste inläggen funderade jag lite på några saker:

var det någon speciell händelse som utlöste de problem ni sett/varit med om?

hur träna? med kroppens egen vikt, ungefär så som jag beskrev ovan eller på annat sätt?

har du provat att inte träna eller måste du "underhållsträna" hela tiden?



tack också för tipset om naprapatlabbet, känns bra att ha något i bakfickan, om utvecklingen stannar av

 

[srpp]

1. var det någon speciell händelse som utlöste de problem ni sett/varit med om?
2. hur träna? med kroppens egen vikt, ungefär så som jag beskrev ovan eller på annat sätt?
3. har du provat att inte träna eller måste du "underhållsträna" hela tiden?

1. Kraftig och oönskad viktnedgång tog muskelstyrka rent allmån. jag sprang med usla skor, med "fel" sällskap. jag är envisare än vad man "borde" vara...
2. jag tränar för att få upp muskelstyrka, med de övningar jag har fått behöver jag vikter. poängen är väl att man blir starkare vid färre repetitioner, och att man blir uthålligare vid fler.
3. jag behöver underhållsträna eller i alla fall röra mig mycket, stretcha efter tränign och kontinuerligt i vardagen om det strular och; i och med att jag gärna utmanar med själv med nytt och med "för mycket" så gör jag ett p ar återbesök per år (behovsdrivet).