Möte med björn när man har hund i koppel

Hejsan!
Eftersom jag bor i "björnmarker" och har två hundar, så undrar jag nu om någon har erfarenhet av hur man beter sig om man skulle råka stöta på en björn. Hur reagerar en björn om hundarna skulle börja skälla eller yla till exempel?

Tacksam för svar!
MVH
//Maria
 
Inte för att jag har erfarenhet men den springer nog bara iväg. Dessutom långt innan du ens ser eller hör den.
 
Skulle du ha hunden lös och den börjar skälla på björn och sedan blir rädd när björnen gör utfall mot den så kommer den förmodligen söka sig tillbaka till dig och dra med sig björnen in till dig i uppretat tillstånd.
Detta brukar hända jägare.

Med hunden kopplad så tror jag inte det gör någon skillnad om du skulle vara själv eller har med dig hunden. Det som kan bli farligt är om ni omärkt skulle ta er nära inpå en björnhona med ungar. Den situationen är farlig både med eller utan hund. Skulle den uppkomma så släpp hunden riktigt snabbt och hoppas på att den är tillräckligt skarp för att distrahera björnen så du kan backa.
 
Här har du ett citat från Naturvårdverket som gör att du knappast behöver oroa dig.

"Björnens farlighet
Vår bild av björnens farlighet är skapad av människan. I Sverige dog en älgjägare 2004 av möte med björn. Det var första dödsolyckan sedan 1902, då en skadskjuten björn dödade en förföljande jägare. År 1999 förblödde en motionerande man i Finland när han sårades av en björnhona som hade en unge. Flera människor har dock blivit bitna av björn. I nästan samtliga fall har björnen dessförinnan varit skadskjuten. INGA KVINNOR HAR BLIVIT SKADADE och ytterst sällan män utan vapen.

http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/natresur/jakt/jaktdok/bjornmot.htm
 
Individer

öringen; sa:
Precis. Oftast blir björnmötet farligt ( både för människa och björn..) först när människan bär vapen ;)
Vi hoppas alla vi bara möter snälla, mätta och rädda björnar, björnbusar, orädda ynglingar och ungrädda mammor möter vi sällan...i alla fall vi som kan berätta om det... Det är klart att björnmöten i Sverige blir farligare om man bär vapen. Men på andra ställen, där man länge mött björn, kräver man gevär med, så skicken varierar med erfarenheterna.
De björnar jag mött i skogen blev rädda, alla utom en som ville ha min mat...Men jag lyckas skrämma iväg den utan blodsutgjutelse.

Go tur
 
öringen; sa:
Precis. Oftast blir björnmötet farligt ( både för människa och björn..) först när människan bär vapen ;)
Jag undrar om det var Janne-med-det-outtalbara-franska-efternamnet-som-odlar-machoimage som skrev en bra(!) krönika om den ökade självmordsfrekvensen bland björnar. Han tyckte det verkade osannolikt att just björnen som enda djur kan ha så usel självbevarelsedrift att den bara överfaller jägare med skjutklara bössor i elefantkalibrar. Han drog även hållbara paralleller till kamikaze-älgarna som patrullerar 90-vägarna i inlandet.
 
Strykarräven; sa:
öringen; sa:
Precis. Oftast blir björnmötet farligt ( både för människa och björn..) först när människan bär vapen ;)
Jag undrar om det var Janne-med-det-outtalbara-franska-efternamnet-som-odlar-machoimage som skrev en bra(!) krönika om den ökade självmordsfrekvensen bland björnar. Han tyckte det verkade osannolikt att just björnen som enda djur kan ha så usel självbevarelsedrift att den bara överfaller jägare med skjutklara bössor i elefantkalibrar. Han drog även hållbara paralleller till kamikaze-älgarna som patrullerar 90-vägarna i inlandet.

Oavsett vem det var så hade författaren en poäng :)
 
Jag kan tänka mig att björnens reaktion beror rätt så mycket på hundens beteende. Jag skulle nog släppa hundarna från kopplet om björnen av någon (tydligen osannolik) anledning skulle närma sig. Främst för att kunna röra mig själv mer obehindrat också för att hundarna inte ska behöva fastna i en släpande lina om man ändå tappar taget.

Ska man dessutom vara lite krass så är det bättre att hunden kommer tvåa i en brottningsmatch än att du gör det. Har du en feg hund som ställer sig bakom dig och skäller bör du kanske försöka träna bort ett sådant beteende eller tänka på en annan hund/ras ;)
 
Rädda hundar

Ok, av alla svar att döma så borde jag inte behöva vara speciellt rädd. Så länge jag inte överraskar en björn, stör den med byte eller med ungar. Har läst att björnen är mest aktiv i maj och juni, så också ungarna lämnar mamman. Och ungar kan var nyfikna av sig.

Att mina hundar skulle vara tillräckligt "skarpa" för att distrahera en björn vid eventuellt möte kan jag bara drömma om! Tiken jag har klättrar på mig så fort hon blir lite osäker! Så det är bara att hoppas att en eventuell björn inte finner oss nog intressanta. :eek:)

Tack för alla svar!
//Maria
 
Jag har hört att hundar kan börja bete sig märkligt om det är björn i närheten, så om hunden börjar tex gå bakom dig och bromsa, eller stoppar helt, så kan det vara ett tecken på att det kanske är nåt i buskarna... :)

Men om man inte vill träffa på björn så är det bästa nog att veta vad man kan göra i förvägen.. här är Lars Monsens björnregler för skandinavien, å ingen har nog haft lika många björnmöten som han. Om du skaffar villmarksboka eller helst ekspedisjoner i bjørneland så finns det mer nyttig info.

(översatt till halvdålig svenska av mig..)
1. Misstänker du att det är björn i närheten, gör en massa oväsen, ropa högt, prata, klappa i händerna, bryt kvistar tex.
2. var obs på vinden, känner en björn lukten av dig så kommer den som regel att sticka av.
3. Var alltid på utkik efter spår, björnspår, skit tex, och håll utkik efter "kadaverfåglar". En skrikande flock med korpar kan betyda att ett kadaver är i närheten.
4. Inte spring! Prata långsamt till djuret, undgå ögonkontakt, och flytta dig i samma riktning som du kom ifrån.
5. Skjut varningsskott, men absolut inte på björnen - förrän du absolut måste.
6. Lämna lägerplatsen utan spår, av tex matrester, sopor vilket gör att björnar förbinder människor med mat.
7. Håll hunden i band. Om den är lös så kan den springa mot dig i full fart med en björn i hälarna/tassarna.
 
hundar får för det mesta vad man brukar kalla för "björnfrossa".....

= hunden blir orolig, står och darrar och gnäller, drar åt andra hållet etc.

detta drabbar hundar av de mest skiftande raser, medans en del individer tycks vara helt immuna....

har själv sett det hos jämthund, tax, och schäfer
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg