Många istillbud/olyckor

[BKC]

Isläggningen efter januaristormen har i norra Småland gett ovanligt svårbedömda isar: många och stora "vindbrunnar" med senare tillfrysning. Tjockleken på den nya isen varierade i fredags, 28/1, mellan 3 och 9 cm.
Beror det på att stormen rörde om vattenmassorna och bröt skiktningen, eller kan orsaken vara att isläggningen stördes av vind?
Isolyckorna, som tidningarna har skrivit om, har naturligtvis drabbat fiskare och flanörer.
Christian

 

[thureb]

Oklart

Jag kan inte väderutvecklingen i Småland under januari och kan därför inte mer än spekulera.

I Stockholms närhet har vi haft mycket omväxlande januariväder med först mildperiod därefter kallt men mulet väder med snöfall som gett varierande mängder snö lokalt.
Strömställen har varit luriga en hel del landslöshet och på senare lagda isar mycket vindbrunnar. Istillväxten har varit långsam vilket kan bero på att det finns mycket värme kvar i sjöarna.

Jag skulle tro att ni även i Småland haft mycket vatten i cirkulation och att detta kan förklara en del av isvariationerna. Man har ju varnat för höga flöden i varje fall på västsidan av småländska höglandet.

Thure

 

[pby]

Vinden påverkar olika

Vinden kan påverka isläggningen olika. Om det blåser måttligt under isläggningen, kan det bildas fler vindbrunnar. Blåser det mycket kraftigt, brukar det inte bli någon isläggning alls, så länge vinden varar.

Om det däremot först blåser kraftigt, och sedan plötsligt mojnar, kan isläggningen bli mycket jämn. Stora ytor kan plötsligt få mycket fin och jämnstark is. Speciellt om det snöar i samband med vinden.

I Stockholmstrakten/Mälardalen har det senare varit vanligt i år. Min uppfattning är att vi i år haft färre vindbrunnar än normalt. Däremot har isarna och varit luriga av andra orsaker. Dels, som Thure säger, har det varit hög vattenföring i vattendrag, och därmed ofta underfrätt och försvagat vid åmynningar, sund och andra strömställen. Dessutom har det milda vädret gjort att isarna ofta varit försvagade. Isar som bär bra en dag, är vanskliga nästa.

Kraftiga vindar innan isläggningen, gör att det inte blir en tydlig skikning med nära fyra grader vid botten och noll vid ytan, utan istället blir nästan hela sjöns vattenmassa nerkyld till nära noll grader innan isen lägger sig. Dessutom jämnas temperaturen ut mellan grunda och djupa mråden. Detta ger normalt jämnare isläggning, samt att det finns mindre värme kvar i sjön som kan underfräta isen.

/ Johan