Mätresultat av skålslipn. med GNIDDE

[Rickman]

Följande mätresultat har erhållits.
Skridskon uppmättes på 4 ställen utefter åkytan.
Skåldjupet varierade mellan 0,03-0,04 mm, alltså ett genomsnitt på 0,035 mm.
Som jämförelse kan nämnas att ett hårstrås tjocklek varierar mellan 0,04-0,07 mm.
Skåldjupet är således mindre än tjockleken av ett hårstrå.
Skåldiametern, om man förutsätter att den är helt rund, motsvaras då av en cirkel på 14 mm och eggvinkeln blir då teoretiskt 84,3 grader.
Man får alltså en åkyta som är i det närmaste plan, och en egg som är teoretiskt 5,7 grader vassare än man får vid planslipning.
Hälsningar Rickman

 

[Stadan]

Effekten blir vaddå?

Vad blir då effekten för oss vanliga långfärdsskridskoåkare? Personligen tror jag inte att skillnaden mot vanlig planslipning kan märkas annat än på knallhård kärnis. Det är förhållandevis få skridskodagar per år man får njuta av sån is. Välslipade griller är alltid bra, och har du välslipat med den lilla skålslipningen på "normalförhållandeis" betvivlar jag att du märker skillnad på ett välslipat planslipat par och din skålslipning.

Men de flesta av oss långfärdsåkare har andra bevekelsegrunder än hastighetsskrinnare eller hockeylirare (som dessutom nästan uteslutande har perfekt hård is). Bra glid, rätt inställda bindningar och välslipade kanter är nog viktigare för de flesta långfärdsåkare än bättre kurvtagning.

Jag förstår inte fortfarande inte poängen med skålslipningen, Rickman. Att du -som du skrev i föregående tråd- inte ramlade under en tur är väl bara normalt? På vilket sätt skulle skålslipning bidra till ökad stabilitet? Däremot att välslipade kanter är bra är det nog ingen som ifrågasätter.

/Staffan

ps: eftersom Rickman mailade mig privat i samband med ett inlägg i förra tråden om Gnidde i forumet så kan jag meddela Rickman att: ja, jag har åkt på skålslipade griller (hockygriller) och att jag åkt långfärdsskridskor (planslipade) i ca 14 år. Jag är färdledare i SSSK och skrinnar så ofta jag har möjlighet. Detta som svar på fråga från Rickman.

 

[Rickman]

Svar på Staffan Danielssons inlägg

Svar på Staffan Danielssons inlägg

Äntligen börjar vi komma till pudelns kärna.
Debatten började faktiskt med att du Staffan gick i taket då Jörgen Bergström nämnde ordet skålslipning, du trodde nästan inte dina ögon.
Det var närmast som att svära i kyrkan.
I ditt senaste inlägg tror du inte att skillnaden kan märkas på annat än knallhård is.
En lite mjukare hållning.
Poängen mad (skål) slipning är givetvis som du själv skrev, att ha välslipade kanter, jag har ingen annan uppfattning.
Jag har heller ingen annan uppfattning om bra glid.

Jag har inte påstått att skålslipning skulle bidra till ökad stabilitet.
Det var Johan Porsby som påstod att skålslipning skulle göra att det blev svårare att hålla balansen.
Jag har inte lagt märke till några balansproblem, och svarade honom med att ”Jag inte har kört omkull någon gång dom två senaste åren”.

Första gångerna jag slipade mina långfärdsskridskor, gjorde jag det med skridskorna fastspända i ett träställ och använde mig av ett stenbryne, total vikt c:a 2 kg.
Man skulle föra brynet i 8 o:r över skridskorna för att förhindra gropbildning (vilket i sin tur resulterar i konvexa åkytor) i brynet.
Denna slipmetod ger ju dessutom sliprepor som går kors och tvärs över åkytan, jag tror inte att det kan vara särskilt gynnsamt för glidet.
Man kunde ju dessutom inte ta med sig åbäket i ryggsäcken ut på isen, utifall att man skulle drabbas av någon skada på skridskorna.

Det var då jag insåg att denna föråldrade, svåra, dåliga och smutsiga teknik, måste ersättas med något bättre.
Så föddes iden till GNIDDE.

Svar på ditt PS
Min fråga gällde naturligtvis om du åkt på skålslipade långfärdsskridskor. Svaret är alltså Nej.
Jag frågade också ”Varför det var så självklart att skridskorna skall vara planslipade”.
Jag väntar på svar.

Hälsningar Rickman

 

[thureb]

Slipkurva och skålslipning

Hejsan.

Det finns en del teoretiska för och nackdelar med skålslipning som bör ställas i relation till iskvalitet och åkytans kurvatur.

Med en flackare kurvatur på åkytan blir skridskon mer kursstabil. Detta ger teoretiskt en snabbare skridsko i och med att man kan belasta skridskon hårt vid frånskjut utan att skridskon böjer av. Samtidigt blir skridskon lite mer svåråkt i och med att balansen blir viktigare. Kan jämföras med att åka på långa storslalomskidor jämfört med kortare mer förlåtande och mjukare skidor.

Skålslipning bidrar också till bättre kursstabilitet vilket skulle kunna göra en kort skridsko snabbare.

Nackdel är eventuellt större friktion i och med större kontaktyta och att skridskon gräver ned sig mer i isen. Alltså en långsammare skridsko i glidfasen.

Om detta stämmer i praktiken kan endast prov visa. Sannolikt så har sådana prov gjorts bland hastighetsåkare. Kanske tillämpbart för långfärdsskridskoåkare men det torde vara mycket svårt att visa utan elektronisk tidtagning och närmast vetenskaplig metodik.

En fördel med skålslipning skulle kunna vara att skärpan håller längre utan ny bryning.

En variant för att få någon uppfattning vore att åka med skålslipning på ena skridskon. Givetvis borde åkaren inte få veta vilken skridsko som är skålslipad men försöka avgöra vilken som går bäst och vilken skridsko som håller skärpan längst.

Hälsningar Thure

 

[Stadan]

Re: Svar på Staffan Danielssons inlägg

Äntligen börjar vi komma till pudelns kärna.
Debatten började faktiskt med att du Staffan gick i taket då Jörgen Bergström nämnde ordet skålslipning, du trodde nästan inte dina ögon.
Det var närmast som att svära i kyrkan.

Det är nog ganska stor skillnad på en hockeyskridskos skålslipning och din lilla skålslipning, jag trodde att Jörgen menade den förra.

Personligen tycker jag att du övertolkar mitt svar i förra tråden ganska ordentligt. Du tolkar in betydelser som jag varken skrivet eller menat. Jämför Rickmans tolkning ovan med det jag skrev i tråden http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=10628 Jag tycker du gör en orimlig tolkning.

Rickman skrev:
Jag frågade också ”Varför det var så självklart att skridskorna skall vara planslipade”.

Jag jämförde med hockeygriller, med en väldigt djup skålslipning. Med sådana är det viktigt att kunna svänga och accelerera snabbt, på långfärdsgriller vill vi kunna glida och behålla så mycket energi som möjligt i farten framåt.

Men om effekten av det du kallar skålslipning bara är välvässade kanter som håller skärpan längre, så är väl det bara bra. Vi får väl låta Thures förslag på tester avgöra.

/Staffan

 

[torpet]

Varför inte....?

Mycket teori men mindre praktik tycks det. De första långfärdsgrillorna jag fick på fötterna var ett par gamla ELGE trägrillor med tre mm skena och - med skålslipning! Bra bett tyckte jag som var van med hockeygrillor. Jag fick snabbt lära mig att det var planslipning som gällde.

Det halaste som finns är blöt kärnis och här låter inte lite skålslipning särskilt fel - speciellt vid övergången från ytter- till innerskär. Gör som Harald Almgren när han ville testa en ny ide'- sponsra någon eller några "namnåkare" med skålade grillor.
T