VILA!!!!!!
Jag har haft löparkna två gånger och börjar nu bli bra från det sista gången. Det jag har lärt mig av den här sortens skada är mycket tydligt: TOTAL VILA!! Åtminstone under 4-5 veckor. Jag gjorde ett klassiskt misstag, vilket säkert många andra också gjort; Jag började träna för snabbt. Detta gör att man retar upp skadan igen och får börja om från början....
Denna skada känns ju inte när man går, så man kan tro att man är läkt, men så är offtast inte fallet. Det var nu snart över ett halvår sedan jag fick skadan och vågar fortfarande inte springa på ett hårt underlag eftersom det bara var 2 månader sedan sist jag kände av knät. Jag ville så fort som möjligt komma igång och och var ute för tidigt och retade upp skadan, gång på gång. Tillslut gav jag mig f**an på att bli bra, slutade helt att träna och ställde in mig mentalt på nästa sesong.
Mitt Tipps: Total vila för benen i 4-5 veckor. Första 1-2 veckorna utan stretching. Börja därefter göra kända stretchings övningar. (Jag fick en känsla av att även stretching irriterade knät och jag kände mer efter stretchingen, så vänte till skadan lagt sig lite) Vänta överdrivet länge innan någon träning påbörjas. Det första träningen skall vara " icke stötigt" för knäna. Gång och cyckling är ok, men inte för hård anstängning. Den första löpningen skall ske i obanad terräng. Fortsätt spring i skogen (typ orientering) de närmaste månaderna innan man försiktigt provar hårdare, jämnare underlag.
I övrigt så tror jag att ungre människor (15-25år) skall undvika hårda underlag för att inte bli skadad. Tror att det krävs många års löpning för att senor och leder skall vänja sig vid den typen av belastning som hårt underlag ger. Att springa ett marathon som ung måste vara som att spela rysk-rolett med sina leder!!
Detta är endast mina egna åsikter och slutsatser och kan inte anses som ett "profisionellt" uttalande. Men min erfarenhet om detta har med tiden blivit stor...
KÖR HÅRT LUNGNARE!!!