Last i kanoten

[Hasse]

Här är en jämförelse jag gjort hur kajakens egenskaper ändrar sig när man lastar den jag har andvänt min Orust som är en rask havskajak med skarpa slag men siffrorna är nog generella.


Deplacementet är totalvikten alltså skrov, paddlare + last


Totala motståndet, den kraft som behövs för att driva kajaken i en viss fart i detta fallet 4 knop är i pounds


100 kg deplacement, våt yta= 1,969 sqm t.mots.=3.3


130 kg deplacement, våt yta= 2.163 sqm t.mots.=3.7


160 kg deplacement, våt yta= 2,355 sqm t.mots.=4.04


Hur skall man nu tolka detta? Om man börjar med ytan så brukar man säga att det skiljer 3% mellan en kajak med skarpa slag och en med runda om dom har samma bredd förstås. Här skiljer det ungefär 9% mellan varje steg.


Totala motståndet är lite svårare men det skiljer betydligt mer mellan varje vikt steg här, en man kan få mellan olika kajak typer med samma deplacement.


Så en lätt packning är aldrig fel. Skillnaderna blir förståss större ju fortare det går. Och viceversa paddlar man långsammare är det inte lika känsligt


Jag har fått bredband hemma så det är lite rörigt just nu så jag hinner inte uppdatera min sida. Men snart så...


Hasse

 

[sestos]

Inverkan av vattenlinjelängden

Intressant inlägg du gjort.


Jag är nyfiken på hur stor inverkan vattenlinjelängden har. Om man antar att den i ett normalfall är 4.80 m och ökar den (med bibehållen bredd och breddfördelning) med 10% till 5.30 så borde man få två positiva effekter. Den ena är att avståndet mellan bog och aktervåg ökar vilket torde ge lättare drivning vid högre fart. Den andra att kajaken pga att en större yta tar upp vikten inte sticker ner lika djupt.


Är detta en marginella effekter eller motsvarar de en öl mindre på kvällen i minskad energiförbrukning ?


/Staffan

 

[hans.friedel@kantzowska.se (Hasse)]

Mera

Vattenlinjelängd var det. Jag har ritat upp två skrov lite raskt. En med vattenlinjelängden 4,875 och en med 5.348. Bägge med samma bredd 0.56 bwl 0.53 och samma tvärsnitt fast den ena mer utdragen förståss.


Den kortare har en våt yta på 1.995 sqm och Cp på 0.52 den längre 2.113 sqm och Cp på 0.51. Bägge har tyngpunkten på 52% lite softswede allså.


Djupgåendet för den kortare är 0.123 och för den längre 0.117. Vid deplacementet 130 kg


Den längre är 5-6 procent stadigare än den kortare. Bägge kajakerna är mer ranka än stadiga men inte extremt mer som mina raskare kajaker.


Totala motståndet vid 3 knop är för den kortare 2.016 och för den längre 1.996. Vid 5 knop är det 7.079 för den längre och 7.415 för den kortare. En kortare kajak går fortare in i väggen. Obsevera att det fortfarande går åt mer än tre gånger så mycket energi att paddla 2 knop fortare även om man har en längre kajak (mer än en öl på kvällen)


Den längre är faktiskt mer lättdriven rakt av. Om man tittar på dom pilsnabba surfskidorna har dom en vattenlinjelängd på 5.5m men dom är väldigt ranka som en VKV 101 ungefär. För att kunna utnyttja den längre vattenlinjen och inte dra på sig för mycket våt yta måste man göra kajaken smal i vattenlinjen. Bredden i vattenlinjen är faktiskt en väldigt fartgivande faktor


En kajak med lång vattenlinje är mer svårsvängd.
Om kajaken inte ligger tillräkligt djupt i vattnet blir den känslig för sidovind särskilt om tvärsnittet saknar skarpa slag. Den kommer allså att driva som ett löv på vattnet


Rent praktiskt tycker jag att vattenlinjelängder runt 5 m är helt OK