långdistanslöpning

hej!

någon som har några bra tips/erfarenheter om hur man bäst utvecklar sig inom långdistanslöpning (20 km och uppåt) och vill dela med sig?

själv tränar jag enligt detta schema för tillfället. Jag har ingen löparbakgrund utan är ganska ovan, sprang dock under hela förra sommarn..

mån. 3-6 km innan frukost
tis. samma som ovan
ons. vila
tors. 20 km
fre. vila
lör. 3-6 km innan frukost
sön. samma somm ovan

något att ändra/anmärka på?

MvH Roffis
 
Det viktigaste när man tränar för långdistanslöpning är långpasset. Det näst viktigaste den totala träningsmängden per vecka. Sedan är det bra om något av löppassen är kvalitetsträning av snabbare typ. Men för din del skulle jag inte köra mer än ett sådant pass per vecka. Kvalitetspasset kan vara intervall av lite olika längd från 400 meters upp till 1000 meters, backträning eller snabbdistans. Det går också bra att, särskilt om man inte tränat så länge, köra pass med fartlek där man lite som det faller sig ökar tempot under kortare perioder av ett vanligt löppass.

20 km långpass är minimum och det vore inte så dumt om du kunde öka det lite. Men ta det försiktigt. Att öka på träningsdosen allt för snabbt kan lätt leda till belastningsskador som ofta kommer smygande. Så mycket mer än 20 km kan du heller inte springa innan du har ökat den totala veckomängden.

Så med en försiktig ökning försök att sikta på följande, om du springer tre gånger per vecka:

Ett långpass som succesivt kan ökas på till 25 km (om du t ex siktar på halvmaran, är det Lidingöloppet eller Marathon som lockar bör du få lite mer längd på dem så småningom, men då räcker det om det varannan vecka är över 25 km och varannan vecka 20-25).

Ett kvalitetspass som kan vara totalt ca 10 km eller 50 minuters löpning, inklusive uppvärmning och nedvarvning. Både uppvärmning och nedvarvning är viktigt för just detta pass för att kroppen inte ska ta skada. Varva mellan olika typer. Men spring inte för fort. Du ska absolut inte få blodsmak i munnen utan ligga strax under den nivå där du får mjölksyra.

Ett lugnare distanspass på 10-15 km som kan ses ett återhämtningspass. LÖppass som är kortare än 10 km tycker jag dock sliter mer än de tillför – Det är bättre att springa 15 km en gång än att springa två pass på 7,5 km var eftersom kroppen hinner vila mer mellan löppassen om de inte är så många.

Se också till att inte springa för fort på distanspassen, varken de kortare eller de längre. Snabbheten tränar du under kvalitetslöpningen, försöker du hela tiden pressa tiden på den vanliga löprundan så sliter du mer på kroppen än du bygger upp.

Den totala mängden är sedan lite beroende på vad du siktar på för resultat. Ju mer du tränar, desto bättre kan du räkna med att springa. Vill du öka mängden ytterligare så lägg in ett fjärde löppass i veckan som kan vara ett lugnt distanspass påå ca 15 km, varannan vecka med inslag av lättare kvalitetsträning, ex fartlek. Men då är du uppe på en nivå där du förmodligen siktar på att gå under 3 timmar på maran – och det är väl en god bit dit om du nyss har börjat träna.

Börja därför att FÖRSIKTIGT öka längde på de korta distanspassen och byt ut ett av dem mot ett snabbpass. Den totala träningsmängden ska absolut inte öka mer än 5-10 procent per vecka och då absolut inte varje vecka. Lägg in några lugnare veckor där du minskar mängden från föregående vecka.

Vill du ha variation (och minska skaderisken) kan du lägga in ett gympapass (typ Friskis & Svettis) eller styrketräning också.

Lycka till!
 
Det där sista är väldigt viktigt. Lägg in ett annat pass som inte handlar om löpning, gymnastik, gym, eller annat som får upp spänsten. Man blir väldigt stel i lederna om man bara springer. Själv kör jag lite lätt på gymmet en gång i veckan. (ingen pumpning, löpare ska inte ha stora muskler, bara behålla smidigheten)
 
Hej!

Kloka råd har du redan fått så jag har i princip inte så mycket att tillägga. Är själv ingen extrem löpare, men har spruning regelbundet massor av år och nu senast gjort Sthm marathon.

Jag springer nästan bara "vanliga pass" på ca 8-15 km mellan 2 och 3 gånger i veckan. Det är förstås bra att springa långt några gånger innan ett längre lopp, men jag tror att man sliter mer på kroppen än man vinner på att köra längre än 20-25 km. Det är säkert jättebra att köra fartlek, intervall-löpning mm, men persoligen är jag för "lat". Jag gillar att lunka på i "lagom" takt, och tänker att "nästa träningspass ska jag köra intervall"... Ett alternativ är fröstås att springa i väldigt kuperad terräng; då blird et lite intervall på köpet. Gympa och stryketräning är bra att komplettera med; det gör jag med!

Men en sak undrar jag: varför springer du innan frukost? Har hört att det är bra om man vill förbränna fett, men är det verkligen optimalt med tanke på löpträningen? Det känns som om du vinner mer på att ha ordentligt med energi i kroppen innan du springer! (Själv skulle jag nog inte orka att springa innan frukost).

Lycka till med löpningen! Och kom ihåg att det ska vara roligt och njutbart också!
 
Spring inte för hårt

Ett klassiskt fel som många gör är att de springer för fort eller för långt. Några enkla regler:
- Du ska kunna prata ganska obehindrat med en kamrat (klart ovetenskapligt men enkelt att testa). En snobbig besserwisser kommer förståss att komma med att pulsen aldrig får vara högre än något visst värde. Vilket är korrekt men vad är skojigast, snacka med kamraten eller att räkna puls.
- Du ska orka att springa 50 % längre. Det innebär att efter ett långpass på 20 km så ska du orka att springa ytterligare 10 km innan du faller ihop av utmattning (men testa det inte).
- Om du springer intervall så ska du orka hålla samma tempo på första och sista intervallen.
- Ta det lugnt om det känns tungt. En dags vila tidigt är mycket bättre än att träna med skada/förslitning/sjukdom och sedan behöva vila i någon månad.
- Viktigast av allt, ha skoj. Pröva nya svängar, titta på utsikten, pröva andra sporter etc.

Kjell
 
Långpass vs distans?

Många kloka tips! Jag har en fundering på hur mycket långpass man egentligen ska lägga in i ett träningsprogram för hyfsat långa lopp? Gamla böcker brukar följa principen "träna för uppgiften", dvs att huvuddelen av träningen ska vara långpass (20+ km för halvmara) med en del inslag av kortare distanspass (runt milen) och intervall. Jag har försökt att följa det, vilket i praktiken lett till att träningen kretsat runt ett fåtal bombastiska långpass. Egentligen rätt trist och omständligt.

De nyare träningsprogram jag sett verkar dock snarare lägga tyngdpunkten på medellånga distanspass. Är det bättre att köra ett flertal medeldistanspass och krydda med långpass någon gång i veckan? Vilken konkret nytta har man av mellanpass, vid träning för långlopp? Upplys mig!
 
Re: Hej!

cec; sa:
Jag springer nästan bara "vanliga pass" på ca 8-15 km mellan 2 och 3 gånger i veckan. Det är förstås bra att springa långt några gånger innan ett längre lopp, men jag tror att man sliter mer på kroppen än man vinner på att köra längre än 20-25 km. Det är säkert jättebra att köra fartlek, intervall-löpning mm, men persoligen är jag för "lat". Jag gillar att lunka på i "lagom" takt, och tänker att "nästa träningspass ska jag köra intervall"... Ett alternativ är fröstås att springa i väldigt kuperad terräng; då blird et lite intervall på köpet. Gympa och stryketräning är bra att komplettera med; det gör jag med!

Hur man tränar beror ju mycket på vad man har för mål med löpningen. har man grundtränat kroppen tillräckligt (vilket tar ett par år) så är det inte alls så att längre pass än 20-25 km sliter mer än det bygger upp. Bara man springer tillräckligt långsamt! Rådet att kunna småprata under passet är bra som måttstock på intensiteten. Flåset är en annan måttstock som kan användas - dvs spring inte så fort att du blir anfådd. Men min erfarenhet är att om man pratar samtidigt som man springer blir man anfådd bara av det. Men detta är kanske individuellt.

Har du mål som ligger något över "jag ska klara av att springa en halvmara, en marathon x km, oavsett vilken sluttid det blir" så fyller absolut kvalitetsträningen en roll. Den är också bra för att ge ett bättre löpsteg vilket man har nytt av också på sina vanliga "lunkrundor". Den gamla devisen 8var det Sebastian Coe?) att "lång långsam löpning ger långa långsamma löpare" har ett visst mått av sanning. Den långa långsamma löpningen behövs också. Men variationen gör att du blir en bättre löpare.

Sen det där med maten: Att äta ordentligt är viktigt i samband med löpningen. Löpning före frukost är svårt att få till på något vettigt sätt. Men alldeles efter brukar inte vara så bra heller. Åtminstone jag behöver ett par timmar efter maten innan jag kan springa utan att magen säger ifrån. Ännu viktigare är att äta ordentligt med kolhydrater efter löppassen, särskilt viktigt är detta efter långpass.
[Ändrat av ornskar 2003-06-26 kl 17:34]
 
Re: Hej!

cec; sa:
Det är förstås bra att springa långt några gånger innan ett längre lopp, men jag tror att man sliter mer på kroppen än man vinner på att köra längre än 20-25 km.


Detta stämmer inte alls. Möjligtvis för otränade personer som chansar på att de ska klara en mara på 4-5 timmar. Ska du se till att genomföra en marathon på något snabbare tid och dessutom se till att du inte är helt söndersliten i kroppen efter bör du ha genomfört ett antal pass som är över 30 km. Självklart måste man träna upp sig innan man kommer upp i dessa distanser, men teorin att man sliter mer än man vinner genom att köra längre än 20-25 km är helt felaktig.

Om ens kropp tar för mycket stryk av att springa 25 km på träning bör man nog inte ställa upp i ett marathon över huvud taget om man vill ha en något sånär hel kropp efteråt...

Peppe
 
Intressant

Det verkar finnas två skolor; de som förespråkar långa pass som en del av den "normala" träningen, och de som inte gör det.

Självklart beror allt på hur väl kroppen är tränad och vilket mål man har med träningen och inför till exempel ett marathon måste man ju testa hur det känns på distanser upp mot 30 km, men att vecka ut och vecka in lägga in så långa pass... Jag vet inte. De flesta är väl ändå vanliga motionärer och många (inklusive jag!) är nöjda med en marathon-tid på 4-5 timmar. Sedan är det ju självklart att man behöver mer träning på att orka länge i ett högre tempo för att klara maran på 3 timmar.

Är man riktigt vältränad (och har rätt kropp!) kan man säkert springa långlopp till vardags utan att slita ner kroppen men jag tror inte det gäller oss vanliga motionärer. Och har man inte jättehöga mål med sin träning tycker inte jag det behövs. Jag tror det tar mer än det ger!

Debatten har runnit iväg lite från den ursprunliga frågan. Jag vill minnas att den som frågade sprang 4 rundor på 3-6 km samt en på 20 km per vecka och ville ha synpunkter på detta. Hittills har vi nästan bara pratat långrundor. Jag skulle nog i första hand öka distansen på kortrundorna och istället köra t.ex. tre 10-km-rundor istället för att öka långdistansen. Och så kanske vi ska fråga efter målet med träningen! Är det att klara halvmarathon, eller att springa marathon på 2.30? Det är ju det som avgör vilket som är "rätta svaret".
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg