Korsa snö vid sommarvandring i fjällen (glaciärsäkerhet?)

Hallå!

Ser ofta folk som höjer varningens finger om att glaciärer är farliga, så nu i vintertider bestämde jag mig att läsa på om hur man ska hantera glaciärer när man vandrar i de svenska fjällen & vad som faktiskt klassas som en glaciär.

Men, jag lyckas tyvärr inte hitta svensk litteratur när jag söker på glaciär alt glaciärsäkerhet. Några tips? Kanske är engelsk litteratur det jag måste vända mig till?

Till exempel, om jag vid vandring runt Abisko ser en snöfläck i september, räknas detta som en glaciär & vad ska jag tänka på om jag korsar den?

Söker även efter kortare teoretiska kurser i stockholmsområdet som ger mig grunderna utan att behöva spendera en vecka med isskor och sele för att våga korsa snöfläckar på sommaren.
 
Alla glaciärer finns med på kartan. Glaciärer kan vara farliga att beträda eftersom många glaciärer har sprickor och så kallade slukhål. Om dessa är täckta av snö, så ser man inte var de är. En avsmält glaciäryta är inte farlig på det sättet, men den kan vara hal.

Övriga snöfält är olika så kallade snölegor. Dessa är inte farliga att beträda, om de inte bildar snöbryggor över större vattendrag. I så fall måste man försöka bedöma snöbryggans tjocklek och bärighet.
 
Bok

Fjällboken av Grundsten och Palmgren har ett kapitel om glaciärer. Kanske kan vara något? Den verkar vara slut på förlaget, men går troligen att hitta antikvariskt på nätet eller på ett bibliotek. Mycket bra bok för övrigt.
 
Breboka på Norska rekommenderas att läsas om du är nyfiken. Ditt bibliotek kan säkert hitta den.
Finns fn antikvariskt
Den norska kursen är utmärkt och rekommenderas. Den tog kanske mer tid än behövligt när jag gick den, Men de praktiska momenten är det man inte lär sig från bokstudier.

Mitt råd är gå runt små glaciärer och följ andras spår om du måste korsa.
Saknas spår gå runt.

go tur
 
Den norska kursen är utmärkt och rekommenderas. Den tog kanske mer tid än behövligt när jag gick den, Men de praktiska momenten är det man inte lär sig från bokstudier.

Och då syftar du på? Utgår den från boken du nämnde eller är det allmänt känt vad den norska kursen är? Kanske någon annan än jag som undrar. ;)
 
Till exempel, om jag vid vandring runt Abisko ser en snöfläck i september, räknas detta som en glaciär & vad ska jag tänka på om jag korsar den?

Nej, det låter inte som en glaciär. Som någon skrev så har nog fjällkartorna numera fått med alla som finns (men det har hänt att LM missat ibland). En glaciär består av mycket gammal is, hundratals eller kanske t o m tusentals år gammal. Det finns vissa mindre isfält som kan vara glaciärliknande men inte tillräckligt stora. Jag rekommenderar numera fjällvandrare utan glaciärvana att gå runt glaciären och hålla ett ordentligt avstånd till den. Undantaget skulle kunna vara om t ex guidade turer använder ett färdigt spår, som seobserver skriver.

De snöfält som är aktuella under en fjällvandring ser mest ut som snö i allmänhet, även om de ibland kan vara hårda och hala. Men lika ofta mjuka och porösa! Dessa går i allmänhet att använda, men först efter bedömning. Det gäller att komma underfund med hur terrängen ser ut under snön. Kan det finnas en större (eller mindre) jokk, håligheter, en ravin, en dold sjö osv? Man har både kartan och den omgivande terrängen till hjälp. Den första bedömningen går i allmänhet fort, men finns det t ex en jokk under snöfältet så får man ibland undersöka mera noggrant.

Det finns en hel del att skriva om snöfält som du säger och det är lite märkligt att det inte gjorts. Förr i tiden lärde man sig sådant i föreningar, på fjällkurser osv och fick ta del av kunniga människors erfarenheter. Ofta på plats. Att fortsätta bygga på den här tråden är ett sätt att åtminstone göra någonting.
 
Förutom riskerna med att korsa ett snöfält som nämns ovan kan man även vara observant på området där snöfläcken övergår mot barmark och speciellt speciellt i stenskravel. Stenar värms upp både av solen men även underifrån sommartid och kan lätt ge uppkomst till dolda håligheter där man lätt kan skada en fot eller ben om snön/isen brister.
 
Jag rekommenderar också att gå en kurs. Det handlar inte bara om teori utan i hög grad om praktik. När man glaciärvandrar och går i replag så är man hopknutna på ett speciellt sätt, så att man om försteman trillar igenom kan sätta samman ett kamraträddningssystem med utväxling. Det kräver övning.
Jag gick själv Svenska fjällklubbens kurs 2008 under 8 dagar i norska Oxtindanmassivet med bl a Rafael Jensen som kursledare. Det var väldigt givande och gjorde att glaciärer för mig öppnat upp sig på ett helt annat sätt än tidigare.
Som novis ska man vara generellt väldigt försiktig med snätäckta glaciärer och snö/is överhuvudtaget. Snöbroar över vattendrag t ex. Konsekvenserna om man trillar igenom kan vara fatala och tämligen obehagliga. Om det nu inte handlar om vanliga snöfält men som nämnts så behöver det ju inte vara 20 meters gap under för att man ska skada sig. Vid "insteg" på glaciärer finns ofta en sån släppa också mellan berget och isen där man måste vara väldigt försiktig också.

Bifogar en bild från en spricka i vilken vi tränade kamraträddning. Ett tiotal meter bakom mig låg det snöbro på en halvmeter-meter som dolde sprickan med ett djup på 25-30 meter.
 

Bilagor

  • Oxtindan.jpg
    Oxtindan.jpg
    26 KB · Visningar: 1,284
Tack! Kanske bäst att passa på nu medan det fortfarande finns glaciärer kvar att träna på!

Kanske bäst att förtydliga, för du verkar ta det med en klackspark och tro att detta är något man går en kurs en helg för att lära sig.

Klättring är livsfarligt.
Alpin klättring (vilket inkluderar Glaciärer) är bland den farligaste typen av klättring för att det är så mycket som kan gå fel som du inte har någon kontroll över.

Den kursen som länkades förutsätter alltså att du ska ha grönt kort för klättring, rött kort för sportklättring, tagit fortsättningskurs i klippklättring (vilket även förutsätter grundkurs i klippklättring) samt grundkurs i alpin klättring.

Du kan hinna med allt det på ett år, för du ska hinna klättra själv mellan varje kurs. Men då får du ligga i.

Kom ihåg att du ansvarar för dina medklättrares liv och dem för ditt. Tror inte så många skulle vilja lägga sitt liv i händerna på en medklättrare som gick en helgkurs om glaciärer i sthlm men knappt vet hur man får på sig en sele.
 
Kanske bäst att förtydliga, för du verkar ta det med en klackspark och tro att detta är något man går en kurs en helg för att lära sig.

Klättring är livsfarligt.
Alpin klättring (vilket inkluderar Glaciärer) är bland den farligaste typen av klättring för att det är så mycket som kan gå fel som du inte har någon kontroll över.

Den kursen som länkades förutsätter alltså att du ska ha grönt kort för klättring, rött kort för sportklättring, tagit fortsättningskurs i klippklättring (vilket även förutsätter grundkurs i klippklättring) samt grundkurs i alpin klättring.

Du kan hinna med allt det på ett år, för du ska hinna klättra själv mellan varje kurs. Men då får du ligga i.

Kom ihåg att du ansvarar för dina medklättrares liv och dem för ditt. Tror inte så många skulle vilja lägga sitt liv i händerna på en medklättrare som gick en helgkurs om glaciärer i sthlm men knappt vet hur man får på sig en sele.

Här är en ny länk:
https://bergsport.se/2020/08/04/alpin-grundkurs-tarfala-4-2/

Det är grundkursen i alpin klättring. Jag gick den för två år sedan och tyckte den var otroligt bra. Efter den kursen knallar jag absolut inte ut på en snötäckt glaciär ensam. Enda snötäckta glaciären jag går på själv är sydtoppen på Kebnekaise.

Förkunskaper: Viss klippklättervana (gärna motsvarande SKF:s Grundkurs klippklättring). Viss fjällvana. God kondition.

I år blir det fortsättningskursen.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg